Inlägg i kategorin Birgitta utan djuren

Vad man skriver på fejjan

Nyligen träffade jag en fd stallkamrat som jag inte sett på ett tag och vi kom att prata om gemensamma bekanta.

Samtalet gick över till vad dessa personer, som vi ibland har som gemensamma vänner på Facebook, postar där och stallkamraten uttryckte både förvåning och irritation över vad hen menade var mer eller mindre lögner.

”Varför skriver xx så…det är ju inte sant” klagade hen.

Och jag var ”tvungen” att instämma för jag har gjort samma reflektioner många gånger.

Sedan är det väl inte alltid rena lögner folk postar utan mer förskönande av sanningen eller undanhållande av alla fakta.

När man skriver att man ”blev 2:a” på en tävling kanske man medvetet inte skriver att bara 3 ekipage deltog tex 🙂 ?

Eller par som ständigt förklarar sin kärlek till varandra där man vet att det ”vänstrats” från bådas håll….ja, ja…man kan förvisso vara tok-kära i varandra ändå…kanske?

Att man rent subjektivt tycker att något (ens egna husdjur framför allt) är mycket finare än vad någon annan ser tycker jag inte är så konstigt även om det också här kan bli lite för mycket av det goda ibland men samtidigt är det härligt när folk är positiva.

Värre är det när man skriver rena lögner med tex rasistiska förtecken; när man påstår att flyktingar minsann får både det ena och det andra som jag som mångårig socialarbetare vet är fullständigt gripet ur luften.

Och inte hjälper det att dementera skiten…nej…dessa faktaförvrängare har sååå bestämt sig att gud fader inte hade kunnat rucka dom i sin övertygelse.

Nej, ska man vara aktiv på ”fejjan” får man tveklöst utrusta sig med både lugn nog att inte självantända av all smörja man läser och/ eller känna ett behov av att kommentera allt.

Jag försöker att knipa igen om jag inte har någon snällt att säga men lyckas verkligen inte alltid.

Men vad säger ni läsare; reagerar ni någonsin på det ni läser eller förblir ni ganska oberörda?

Vad om något stör er?

Morgon eller kväll?

Då har vi åter ställt tillbaka alla klockor en timme och återgått till normaltid.

Skönt att få sova en timme extra även om jag hellre hade gjort det på en vardag.

Och nu blir det ännu mörkare på eftermiddagarna/ kvällarna och det gillas inte.

Om jag måste välja föredrar jag att det är ljusare på kvällarna än på morgnarna, dagen tar liksom slut jättesnabbt när det är mörkt vid fyratiden tycker jag.

Men vad tycker ni; ska vi ha normaltid året runt eller sommartid året runt eller vad är bäst?

Trevligt sms

Fick precis detta sms och blev väldigt glad över denna nya approach:

Tack!
Det blod som du gav har nu kommit till nytta för en patient.
Hälsningar
Blodcentralen Skåne

Trötta?

 

Såg en skämtteckning för ett tag sedan under vilken den stod typ ” att bli vuxen är att alltid vara trött och att höra att alla andra också är trötta”. Inte ordagrant men ungefär så och just nu känner jag verkligen så.

Men är ni också trötta?

Är det mörkret det beror på eller vad tror ni?

Jag kan varken skylla på att jag har för mycket att göra på jobbet eller på fritiden- tvärtom.

Om det handlar inte om att jag vill ha MER att göra heller…gud bevara mig…hur skulle jag orka det 🙂 ?

Olika falla ödets lotter

Några av oss diskuterar på nätet vad en normalinkomsttagare kan unna sig och en person påstår att hen känner familjer som lägger 100.000 på en semesterresa.

Jag tillåter mig förvisso att ifrågasätta hur vanligt detta är, bara för att man känner någon som….behöver det ju inte betyda att detta är vanligt förekommande.

Hur som helst….jag funderar lite på ovan medan jag scrollar vidare i mitt facebookflöde när jag ser en annons som också får mig att fundera.

Det är en person som bla vill sälja en lite använd mascara för 10 kronor.

Ibland kan jag undra vad som döljer sig bakom en sådan annons.

Och ibland tror jag faktiskt att en del människor har det så illa ställt att de där 10 kronorna gör skillnad….

Hejdå 8000 pix

Easy come, easy go!

På grund av en ca 4 timmar lång flygförsening senast vi reste (i somras) var vi lovade sammanlagt 800 Euro i ersättning av Primera Air.

Att ansöka om ersättningen var plättlätt och tog på fullt allvar typ 10 minuter- att få pengarna var desto svårare.

Och nu lär vi så klart inte få dom!

Jag har hela tiden tänkt ”jag tror det när jag ser det”, dvs när pengarna är på kontot och som tur är handlar det ju inte om pengar vi en gång i tiden lagt ut.

Annars vill jag absolut slå ett slag för att generellt kräva ersättning vid förseningar; upptäckte i somras att det finns hur mycket information på nätet som helst om hur man går tillväga och väldigt många fler hade kunnat få pengar om de bara iddes och/ eller kände till sina rättigheter. Bara sök på flygförseningar så får ni all info ni behöver.

Burköppnartips

Har ni också kämpat som galningar med att öppna någon burk som vägrat att ge med sig?

Jag anser mig ganska stark i nyporna och brukar ofta vara den på jobbet tex som ombeds att öppna något motsträvigt kärl men ibland är det banne mig mer ren viljekraft än något annat som gjort att jag lyckats (och säkert känslan av att man inte vill “bli besegrad” av en liten burk ha ha ha).

Hittade ev en slump denna fiffiga manick och nu är det färdigkämpat.

På hemsidan finns mycket hjälpmedel för äldre men denna grej tycker jag är bra att ha hemma oavsett hur gammal man är.

Ögonbryn

Igår var jag på en salong i Staffanstorp och fick ögonbrynen plockade.

Detta unnar jag mig då och då; tycker att det förbättrar ens utseende för små pengar, snabbt, enkelt och smärtfritt.

Ser ibland kvinnor med buskiga bryn som enligt mig hade blivit såååå mycket snyggare med bara några pincett-ryck men smaken är ju olika…

Annars är väl just ögonbrynen den kroppsdel som fått mest fokus på sig hos gemene kvinna på senare år?

Alla har varken råd eller lusr att pumpa upp bröst eller läppar men brynen har de flesta råd att lägga en hundring på.

Dessutom kan man ”ångra” sig väldigt lätt; det är bara att låta håren växa ut på några veckor 🙂 !

Många har också börjat måla sina bryn- med väldigt varierande skicklighet och resultat om ni frågar mig.

Jag gillar ju när det ser naturligt ut (ryyyysee av lila hår tex) och en del brynmålningar ser väldigt påmålade ut men åter igen; smaken är olika!

Har ni funderat på ett salongbesök för plockning eller trådning tycket jag absolut att ni kan give it a go i alla fall en gång och se vad ni tycker!

Att leva i nuet

Bland många visdomsord man kan få sig serverade från olika håll är att man ska ”leva i nuet”.

Funderade på detta och inser att jag nog gör det rätt så bra även om jag hela tiden har saker inplanerade.

Men mina planeringar sträcker sig oftast inte så långt fram i tiden, undantaget tex olika resor som jag och Henrik ofta bokar flera månader i förväg för att veta att inget blir slutsålt, att semester beviljas, djurpassning är ordnad osv. Men vi tar också alltid alla ombokningsskydd som går att få….

Vis av, oftast tråkig, erfarenhet vet jag hur snabbt planer kan omkullkastas och vill därför varken tänka eller ”outa” allt för mycket framtidstankar och sedan är jag väl lite larvigt skrockfull också.

När folk tex frågar om mina mål på lång sikt med Vicke så är jag ganska fåordig- vi har väl alla som hästägare upplevt hur snabbt sådana mål får stå tillbaka av alla möjliga orsaker.

Eftersom jag själv ändå är ganska ”i nuet” och tycker det är att föredra kan jag fascineras av de som verkar leva motsatt- både framåt och bakåt så att säga.

En del kan tex planera ett hundköp som ligger 1-2 ÅR fram i tiden- det känns väldigt märkligt för mig just eftersom så himla mycket kan hinna hända/ ändras under så lång tid.

Å andra sidan är det kanske/ troligen trevligt och roligt att ha något att se fram emot och längta till- så som vi gör med våra resor.

Vet också de som på olika sätt tycks ha fastnat i det som en gång har varit och det känns för mig som lekman och utifrånbetraktare som ”inte bra” men det kanske det är?

Det kan tex handla om släkt, vänner och husdjur som man mist, saker man upplevt eller bara något sådant enkelt som hur man såg ut för 10 år sedan.

Absolut ska man få sörja det man saknar men ibland känns det inte helt sunt att älta sådant som inträffade för 10 år sedan i stället för att försöka gå vidare och skapa nya minnen.

Sedan finns det så klart tragedier som man aldrig repar sig från och man har ju också olika lätt att släppa saker- det förstår jag.

Själv har jag hittills varit lyckligt förskonad från verkliga mardrömsorger så kanske är det lätt för mig att tjoa att man ska leva i nuet…hur tänker ni?