Varje gång vi reser gör jag olika observationer och reflektioner; en vanlig sådan är hur otroligt många, för mig,  själsdödande arbeten det finns.

Jag skulle dö av leda om jag tvingades arbeta som flygvärdinna tex; ett yrke som hade hög status när jag växte upp.

Men att gå runt och ställa frågan ”kaffe? Te?” en miljard gånger i månaden….huuu….

Samma sak med att jobba som guide och upprepa samma information dag ut och dag in, ibland flera gånger om dagen.

Ja, det finns så klart många ”värre” sätt att tjäna pengar, det vet jag givetvis.

En annan sak som slår mig på våra resor är att det faktiskt har blivit mer och mer ovanligt att se folk röka offentligt så det är inte bara en ”Sverigegrej”.

Och för att anknyta till rubriken så slog det mig idag hur otroligt ovanligt det är att jag ser kvinnor sola toppless numera.

Detta var i alla fall i Sverige inte alls ovanligt när jag var tonåring- nu kan jag inte minnas när jag såg det senast i just Sverige.

Inte heller utomlands har jag sett det mer än en handfull gånger de 4 senaste åren tex och då har vi inte bara varit i Dubai där det är mer förståeligt utan samma sak har gällt i Grekland, Kroatien, Spanien, Italien, USA och på Kap Verde.

Jag undrar vad det beror på i en värld där det känns som allt vanligare att ”man” exponerar precis allt, privat eller ej?

Jag blir inte förkyld särskilt ofta men när det väl händer så pågår snörvlandet, hostandet och nästäppan i flera veckor.

Jag är en sådan där näs-spraysmissbrukare som tror att jag ska kvävas utan dessa droppar så varje gång jag har varit förkyld så krävs det en avgiftning innan jag kan sluta.

På bilden ovan ser ni hur det kan se ut i en vanlig livsmedelsaffär här i USA; detta är alltså enbart medicin mot förkylningar som säljs på dessa hyllor.

Det finns även massvis med preparat för allt möjligt annat som man kan behöva receptfri medicin mot så utbudet går verkligen inte att jämföra med i Sverige; på gott och ont misstänker jag.

Har läst att en del svenskar köper med sig just förkylningspreparat för eget bruk när de är i staterna men frågan är vad man skulle välja bland alla dessa burkar och flaskor?

Som ni säkert har förstått är jag en flitig internetanvändare; så pass att jag aldrig skulle bo på ett hotell utan gratis wifi ha ha ha!

Jag roas av mycket på nätet, lär mig en del och använder det som ren avkoppling främst.

Men ibland blir man också påmind om hur eländigt en del människor har det och då tänker jag inte på de elände som tex krig, sjukdomar och våld för med sig och inte heller på sådant som utspelar sig i ”fattiga länder” utan faktiskt sådant som händer här i Sverige; mitt framför ens näsa så att säga.

Som socialarbetare vet jag ”så klart” att det finns människor som verkligen lever med lite pengar men jag kan ändå bli berörd när jag läser om det på nätet.

För några år sedan fanns det en sida på Facebook som tipsade om ”billig mat för fattiga” eller något sådant och gick man in där och läste så var det verkligen skrämmande hur en del människor lever, även här i Sverige.

När ett skollov ger ångest eftersom barnen inte får varm mat i skolan eller när en insamling till ”fröken” på avslutningen nästan fäller hela veckans matbudget.

Givetvis finns det massor av anledningar till att människor inte har pengar och många har själva ”satt sig i skiten” om uttrycket ursäktas men ändå…

Jag ser också ibland hur vissa säljer småsaker på olika köp och sälj-sidor (en använd mascara är nog det ”värsta” jag sett) och jag anar att det inte alltid är för att man vill bli av med grejer man inte använder som man annonserar ut saker för tior eller mindre.

Det finns också ett instagramkonto som heter ”Klasshat”- om ni någon gång behöver en liten väckarklocka i vardagen så rekommenderar jag läsning där!

Många gånger hör och läser man klagomål om Postnords snigel-service och att det tar en evighet innan post kommer fram.

När vi åker utomlands brukar vi skicka enstaka vykort till exempelvis Henriks föräldrar som inte har någon internet-kunskap (både min mamma och moster läser bloggen och kan följa våra resor den vägen).

Vykorten vi skickade från Kap Verde tog några månader på sig att komma fram (!) och visst….det är en gudsförgäten ö på andra sidan jordklotet. Där har man dessutom ett officiellt motto; ”no stress” 🙂 som vi såg tryckt på massor av souvenirer!

Men att inte vykorten vi skickade från Rom för snart 4 veckor sedan har kommit fram- det är riktigt dåligt!

Sedan är det väl så att just vykort är ett utdöende fenomen; dels är det förhållandevis dyrt med frimärken, ibland bökigt att hitta dom och en brevlåda i vissa delar av världen och framför allt så kan man ju minuterna efter en egen upplevelse precis var som helst dela denna med vem man vill som har internet, ofta helt utan kostnad!

Jag har noterat en mycket tråkig utveckling i Malmö de senaste månaderna; förekomsten av elsparkcyklar har fullkomligt exploderat känns det som och i kvarteren kring min arbetsplats ligger de slängda mer eller mindre överallt!?!?

För någon vecka sedan höll jag på att få en smärre chock; när jag skulle köra ut från en parkeringsficka var det något som tog emot och jag trodde i några sekunder att jag hade fått en rejäl punktering.

I stället visade det sig att någon lagt en elsparkcykel under bilen!?!?

Som tur var blev inget förstört på mitt fordon; hur det gick med cykeln brydde jag mig ärligt talat inte ens om att kolla; jag var bara uppskärrad och förbannad.

Jag kan bara tänka mig hur synskadade upplever detta drällande av sparkcyklar överallt; de borde utgöra ett stort bokstavligt hinder?

Nej usch; jag hoppas verkligen att denna ”fluga” dör ut innan det händer allvarliga incidenter som drabbar oskyldiga!

Funderar på en London-trip med Henrik längre fram; de resorna är ju inte så dyra och flygningen är kort.

Vi har båda besökt staden ”för hundra år sedan” i samband med språkresor men då var det ju inte vi som bestämde vilka sevärdheter och annat som skulle kollas in.

Har ni nyligen varit i London och vad tycker ni är värt ett besök?

What about shopping? Någon affär man bör kolla in extra?

På tal om en diskussion jag hade nyligen med några vänner:

Vad om något firar ni?

Födelsedagar, jul, nyår, påsk, halloween, bröllopsdagar, namnsdagar, fars och mors dag, kanelbullens dag :)?

Jag och Henrik ger varandra julklappar och födelsedagspresenter och så firar vi vår bröllopsdag 28 november på något vis (gärna med en resa).

Henrik ger sina barn födelsedagspresenter och julklappar.

Men det är väl ungefär det hela för vår del. Hur gör ni?

Känslan när din man väcker dig för att du snarkar varpå du sedan inte kan somna om för att han snarkar….den känslan….