Inlägg i kategorin Blogg/lästips

Övergrepp inom hästsporten och varför de fortsätter

Sitter och läser denna krönika på Hippsons sida på Facebook och av kommentarerna att döma är en majoritet med all rätt fördömande men en hel del också förvånade. Jag…not so much:

Alla som varit i ”hästvärlden” i Sverige i många år vet hur otroligt liten den är och att ”alla känner alla”.

Med andra ord är det nästan omöjligt att mörka saker och hemlighålla sådant man inte vill ska komma ut.

Ändå händer det inte så mycket när tex män begår handlingar som är moraliskt förkastliga eller rent av förbjudna. Varför?

Tja…en förklaring är att det ibland t.o.m. är mannens egen partner som håller honom om ryggen och att många, förutom partnern har för mycket att förlora på att lägga sig i.

Partnern driver ibland en rörelse med stora ekonomiska intressen med mannen, något som partnern är rädd för att förlora om hon inte står bakom honom. Det finns sponsorer, samarbetspartners, vänner och branschkollegor man inte vill förlora. Sorgligt men sant.

Och om inte ens en så sviken partner slår näven i bordet; vem är då omgivningen att outa förövaren, ffa om man inte har bevis?

Att bara gå på hörsägen, att ”alla andra vet” kommer man inte så långt med och få budbärare vill bli skjutna så man håller tyst.

Och så får allt fortsätta som det alltid har gjort och dessa kändisryttare, ryttarprofiler, ja kalla dom vad ni vill fortsätter att inneha maktpositioner, används som gurus och experter som yttrar sig offentligt osv.

Den enda som drabbas negativt är offret men det är ju bara EN person (ironi).

Jag är rätt så säker på att jag vet vem mannen i krönikan är och har själv genom åren fått vetskap om flera andra karlars mycket olämpliga beteende vad gäller yngre tjejer. I samtliga fall har mannen varit i en relation och dessutom haft barn med sin partner. Verkligen inget unikt för hästsporten men inte desto mindre bedrövligt.

Även en blind höna….

Jag skojar ibland om att man inte kan lita på mitt omdöme när det gäller olika saker kring hästar men även en blind höna kan tydligen hitta en riktigt fin häst 🙂 !

För en hel del år sedan såg jag en såååå fin häst på en framridning när jag själv skulle tävla och jag sa efteråt till min dåvarande tränare Olof Axelssson att var det en häst jag skulle vilja äga så var det denna.

Och det har uppenbarligen gått bra för Fame!

Köp rätt häst

Ett ämne jag själv tjatat om på bloggen hur många gånger som helst genom åren!

Och mina åsikter har inte ändrats över tid, tvärtom.

Nu kan jag dessutom se tillbaka på rätt många (+30) år med egen häst och konstatera att jag inte är den ryttare jag var då jag köpte den första.

Nu har jag aldrig varit ”tuff” i sadeln; aldrig velat rida i full galopp över fälten eller rida barbacka ens i ridhuset utan jag har valt att köpa vad jag trott har varit snälla, pålitliga hästar.

Jag har några exempel som jag känner till där en och samma hästägare med en dåres envishet fortsätter att köpa samma typ av häst och där denna ”typen” är helfel för just denna ryttaren men personen ger sig liksom inte.

Jag vet inte vad man försöker bevisa här och det blir inget roligt hästägande men det verkar lönlöst att försöka lägga sig i.

Själv är jag otroligt nöjd med att jag denna gången, precis som jag tänkte, köpte en både mindre och äldre häst.

Förstå mig rätt; jag tyckte inte att Vickes storlek (173 cm) var negativ men jag anade ändå att det kanske skulle vara lättare att ”komma om” en mindre häst och så känns det absolut med Frenchie, 166 cm.

Och vad gäller åldern så visst….en sorg är att Frenchie redan är 11 år och inte, vilket hade varit det ideala 7-8,men man kan inte få allt och att köpa en unghäst idag skulle jag inte drömma om.

Jag har gjort den resan flera gånger (Décima och Archie var 3, Heron 4 när jag köpte dom) och jag har haft fler underbara stunder än jag kan räkna med kvalitetsbedömningar, unghästchampionat och jag vet inte allt men den tiden känns absolut förbi nu.

Att jag vågade ta fighten med Frenchie när han var så…ursäkta….djävla dum att rida ut i början tror jag mycket berodde på att han var så ”gammal”.

Jag visste att han var riden i många år, att han var färdigutvecklad i kroppen osv.

Hade han varit 3-5 år gammal tror jag ”bara” att jag hade blivit jätterädd och kanske inte vågat rida ut till slut?

Nej, alla som köper en ny häst borde ha en klok tränare som de lyssnar på och som de kanske t.o.m. låter ha sista ordet innan eventuellt köp.

Jag pratade för ett tag sedan med en tränare som berättade att hen hade avrått en elev från en köp då tränare tyckte att hästen var för ”seg”.

Ryttaren köpte ändå och sitter nu mest och klagar på just ovan….

Så kan det gå och det kan även gå långt värre om hästen är fel på farligare vis och man tex skadar sig allvarligt.

Kan du tyska?

Har fått en länk till en artikel på tyska om en fruktansvärd häst-händelse som nyligen utspelade sig i Tyskland.

Min tyska är inte tillräckligt bra för att fatta mer än delar av artikeln men om någon är bra på tyska och orkar översätta den i grova drag så vore jag tacksam.

Obs! Titta ej på filmerna som finns i artikeln om ni inte vill få ont i hjärtat!

EDIT: nu har jag använt Google translate som faktiskt fungerade utmärkt. Delar av artikeln som exempel:

”Polisen och veterinärkontoret i stadsdelen Warendorf släppte i onsdags 15 hästar på ett ridstall nära Oelde. En kvinna hade dokumenterat djurplågeri genom filmer efter att ha blivit varnad för gården.
En brun häst står hårt bunden i stallet, en man tar en metallskyffel och slår honom brutalt: på ryggen, på magen, i huvudet på djuret. Sedan tar han tag i höggaffeln och hugger – igen och igen. Däremellan leder mannen ut hästen, båda kommer tillbaka och tortyren börjar om igen.”

Ryttare och chef?

Sitter och läser denna undersökning där det påstås att en av fyra ryttare ”har en ledande position på sin arbetsplats”.

Jag tillåter mig att tvivla på om undersökningen verkligen är representativ för ”ryttare i Sverige” och undrar vilka som svarat?

Handlar det om ”ryttare kring Stockholms innerstad” stämmer det säkert för där måste man nästan ha ett bra betalt arbete för att ens kunna rida/ ha häst men handlar det om ”ryttare på landsbygden i Skåne” så tror jag att resultatet hade varit annorlunda.

När jag tänker efter vilka hästägare jag delat stall med under mina +30 år som inackorderad så har det absolut funnits chefer som ridit/ haft häst men inte så många som i undersökningen.

Ett hästjobb

Min oryktade och oklippta häst

Läser om en kvinna som gjort en egen ryktborste; verkligen skickligt och enligt mig ett riktigt hästjobb!

Måste på tal om detta berätta en konstig grej jag fick höra av en hästägare nyligen.

Personen har ett halvblodssto och VILL rykta men hästen tycker absolut inte om det trots de mjukaste borstarna man kan ha.

När hästägaren berättade detta för en fullblodshästägare förslog denne att personen skulle köpa en mycket HÅRDARE (!!!) borste.

Sagt och gjort och se på fan….den skavkänsliga hästen går att rykta med detta tortyrredskap 🙂 .

Jag har själv fått känna på borsten och mitt omdöme var att jag aldrig skulle få för mig att ens prova att rykta Frenchie med detta ”stålverktyg” och att hans päls, om jag gjorde det, nog hade slitits av 🙂 🙂 🙂 !

Mitt barnboksläsande och en utlottning

Jag har fått en förfrågan om att lotta ut en barnbok till någon av mina läsare och innan jag berättar mer om detta så tänkte jag även berätta om mitt eget bokläsande som ung.

Som ni kanske vet är jag född i Sverige men mina föräldrar kommer från fd Jugoslavien och mina kunskaper i det svenska språket var ganska begränsade när jag började skolan.

Jag hade en egen ”special-lärare” i början men blev snart den duktiga eleven jag förblev under hela min långa studietid.

Och jag är ganska övertygad om att mitt enorma intresse för att läsa från ganska tidig ålder bidrog till att jag alltid har haft väldigt lätt för att skriva och dessutom varit mycket intresserad av det. Annars hade jag tex inte drivit denna blogg i alla år…

Jag minns fortfarande, mer än 40 år senare, hur jag ibland släpade hem så mycket böcker från biblioteket att jag knappt orkade bära dom.

Eller hur jag köpte begagnade böcker på ”Esset” vid Vörnhemstorget i Malmö och läste ut dom i en rasande fart.

Sorgen när jag hade läst ut alla ”Svarta Hingsten”-böckerna…jag kände mig helt tom.

Eller glädjen när jag hittade fler böcker i någon serie jag sträckläste.

Fem-böckerna, Hemliga sjuan, Vi sex, böckerna om Jill, Annika, Britta och Silver, Kitty, Mary Lou och såååå många fler.

Och nu har ni som har barn, eller känner något barn som ni vill glädja chansen att delta i en utlottning av en liten hästbok.

För att delta i utlottningen ska ni skriva en kommentar på bloggen eller maila till bm6610@hotmail.com senast 18/12.

Ni får gärna, men behöver inte, skriva om era egna barnboksminnen! Jag meddelar vem som vinner 19/12!

Och här kommer en liten presentation av boken (det är den första av de tre uppräknade) ni kan vinna:

Hilmaserien av Ulla M. Nissen består än så länge av tre titlar, varav den senaste utkom i maj 2022.

Här får vi följa ridskoletjejen Hilma och hennes favoritponny Harry. Men boken tar även upp andra viktiga ämnen.

Genren handlar inte bara om hästar, som kanske många tror, utan innehåller – förutom allt underbart och roligt som kan upplevas i stallvärlden – så mycket mer. Starka känslor, empati, mod, respekt för individen, tonårsgrubblerier, kärlek, inte sällan till och med liv och död, är några av ingredienserna i en bra hästbok. Det är ju sådant som livet kring stallen i verkligheten innebär. I min första hästbok, Hilma och den luriga ponnyn, handlar det mycket om att hantera rädslor ur olika perspektiv. Vi som skriver hästböcker vill ju, precis som andra författare skapa starka och spännande berättelser, och när jag tänker tillbaka på vilka hästböcker jag tyckte mest om så var det de som hade ett inbyggt djup och allvar, berättar Ulla, som själv fortfarande är ridskoleelev och genom åren har samlat på sig massor av erfarenheten från den världen.

– I varje hästbok jag skriver väver jag in en viktig medmänsklig frågeställning i berättelsen. På samma sätt tar jag också upp sådant som rör hästens välfärd och som jag tror det är angeläget att barn reflekterar över, säger Ulla.

Ni kan läsa mer om böckerna här:

https://shop.hoi.se/hilma-och-den-luriga-ponnyn

https://shop.hoi.se/ridlagrets-hemligheter

https://shop.hoi.se/hilma-mot-nya-hinder