Inlägg i kategorin Dagbok

Fredag- pilleri

Tur att man tycker om att rida dressyr för det är verkligen ett ”pilleri” och nernördande i detaljer. Tycker jag. Efter mer än 30 år. Ha ha!

Det blev ett ridhuspass i morse och det är fortfarande så varmt att jag efteråt kunde duscha av Vicke utomhus (vi har ingen spolspilta i stallet) utan problem.

Fredagar är numera lunchdatedagar med Henrik som slutar 12 så det blev Wienersnitzel i hans sällskap på en restaurang som ligger mitt emot vår lägenhet, mycket praktiskt 🙂 .

Torsdag- katt-bonus

Idag har Vickster vilodag- det var ett tag sedan sist!

Jag hälsade på honom i hagen, borstade av honom lite i solskenet och fixade med stallsysslorna innan jag åkte hem igen.

Kom på att jag inte har berättat om en mycket trevlig bonus med det nya stallet; det finns 2 katter att ”plåga” (läs: försöka gosa med så mycket jag hinner och så mycket de står ut med).

Det är 2 systrar; en sådär vanligt svart-vit och så den på bilderna ovan; underbart grå….en färg jag älskar nästan lika mycket som min tidigare katts Gullis gula kulör.

Båda katterna har samtyckt till att låta sig knådas av undertecknad så det är hur kul som helst; jag har saknat kattsällskapet!

Tror jag ska kalla den grå för Gullan för övrigt…vad tror ni om detta originella namn 🙂 ?

Onsdag- i ridhuset

I morse blev det ett ridhuspass för mig och Vicke.

Jag har ju löst ridhuskort hos Flyinge ryttarförening som har 2 ridhus och 2 utebanor bara kanske 200 meter från mitt nuvarande stall.

Jag måste säga att jag hittills är såååå nöjd med det stora ridhuset; underlaget är bra och jag använder mig av framför allt den stora spegeln en hel del.

Vicke går väldigt bra där inne och tja….den allmänna känslan är jättefin helt enkelt!

Vädret är fortfarande ”somrigt”- idag runt 20 grader mitt på dagen och sol.

Jag har hittat några äppelträd på en ödetomt som jag länsar frekvent- på bilden ovan ser ni dagens skörd 🙂 !

Tisdag- i dimman

Åhhhh vilken vacker morgon att köra till Olof för att träna.

Jag ville verkligen föreviga den magiska dimman och tidiga morgonsolen men det gick väl sådär; dels pga min ”fotoutrustning” (läs: telefonen) men också för att jag inte hade tid eller möjlighet att tvärstanna på vägarna med hästen i släpet. Men det är i stunder som dessa som man inser hur lyckligt lottad man är som bor i ett så vackert landskap.

Hos Olof tränade vi vidare på den samlade galoppen och jag fick glimtar av hur det säkert känns för proffs på den svåraste nivån mest hels tiden gissar jag. Vi amatörer får nöja oss med korta sekvenser men jag ropade glatt till Olof ”så här hade jag kunnat sitta hela dagen”!

Med en självbärig häst som bara jobbar utan att jag behöver anstränga mig det minsta utan bara göra pyttekorrigeringar- tja…det är mitt mål som jag strävar efter i alla fall!

Efter mest galoppjobb brukar traven kännas ”at it’s best”- så även idag.

Jag visade upp skolorna bra tycker jag- målet är att göra det även inne på en tävlingsbana. På framridningarna har jag lyckats väldigt bra på senare tid men det är ju inte där poängen sätts…tyvärr för min del ha ha ha.

Måndag- en annan väg

I morse hade jag mitt första hagutsläpp i nya stallet och då fick jag ”hålla tungan rätt i mun”.

Ni vet hur det är när man ska släppa ut en massa nya hästar i olika hagar, med olika skydd, en del skulle ha grimma i hagen och andra inte, massa flugluvor osv. Jag hoppas jag redde ut det 🙂 .

Skrittade ut med Vicke och valde denna gången en ny väg som jag dessutom red tillbaka på för att inte riskera fler ”felridningar”.

Måste rida ut med någon från stallet vid tillfälle så jag lär mig lite mer vägar så blir det säkert bra 🙂 .

För övrigt är Flyinge verkligen ett häst-Mecka; stall, hagar, ja till och med ridhus i precis vartenda hörn!

Söndag- bu för buskar

Idag har Vicke och jag varit hos Sydslättens ryttarförening och tävlat och nu får jag nog kasta in handduken vad gäller just denna specifika tävlingsplats.

När det finns så otroligt många riktigt fina ställen att åka till är jag nog dum om jag framhärdar med Sydslätten av gammal vana så att säga och eftersom

a) de envisas med att ha diverse djungelarrangemang vid domarbordet

b) Vicke envisas med att glo otroligt mycket varenda gång han ser dessa buskar

En del fighter kan jag inte vinna; jag kan givetvis inte förbjuda olika arrangörer att ha vilka blommor och annat de önskar och var de önskar men ser heller ingen mening med att ”bråka” med Vicke och bara skapa dåliga resultat i onödan.

Idag inledde han programmet med att vägra att gå fram till C och även om mina skänklar med oanade krafter faktiskt fick honom att genomföra programmet så är det inte så jag vill visa upp honom.

Vi har ju varit i Sydslätten ”hur många gånger som helst” och det är samma visa varje gång så nu får vi nog hålla där och välja andra platser helt enkelt.

Lördag- svårt blir lättare

Idag har vi varit hos Olof och tränat.

När jag skulle visa några galoppslutor insåg jag hur mycket det svåra piruettarbetet har hjälpt oss- plötsligt kändes slutorna mycket lättare.

Det kändes som att Vicke blev glad över att han ”bara” behövde gå samlat i sidled och inte ”runt sig själv” och så är det ju ibland; att när man börjar träna på något svårt så känns det som tidigare var svårt en hel del lättare!

Har också märkt att Vicke både fäller och håller på att återgå till den långt mörkare färg än den han haft tack vare de intensiva solstrålarna hela sommaren.

Om några veckor blir det dags för den första klippningen gissar jag- den brukar äga rum innan jag fyller år i början av oktober.

Fredag- missräkning

Dagens väder blev bokstavligen en stor missräkning om man hade satt sitt hopp till gårdagens väderleksprognos som lovade/ hotade med kopiösa regnmängder.

Själv var jag bara väldigt tacksam att det slog slint med nederbörden- jag såg framför mig hur vi knappt skulle kunna få ut hästarna i vräkande hällregn där de sedan skulle stå och översköljas av vattenmassor hela dagen.

Vicks gav mig ett jättefint ridhuspass och jag utnyttjade en av speglarna till att göra rätt så många halter tills det verkligen kändes bra.

I MSV B:2 vänder man in från långsidan och gör halt på meddellinjen innan man ryggar och där vill Vicke fuska och stanna innan linjen och gärna också lämna lodplanet både i själva halten då huvudet kan hamna i ”spejarläge” och i ryggningen där han tvärtemot kan släppa bettet lite och hamna bakom lod.

Denna rörelse är således som ett kinderägg där alla 3 sakerna måste utföras korrekt och det är inte så vanligt att man ser det på tävling tycker jag.

Samtidigt är det onödiga poäng att ge bort eftersom det tex inte spelar någon roll hurdana gångarter hästen har- det handlar enbart om lydnad, korrekthet och precision.

Efter ridningen blev det massa snack med en stallkamrat som jag verkligen ”klickat” med (det är annars väldigt lugnt i stallet på morgnarna vilket är skönt) och sedan hade det gått så många timmar att jag kunde köra och äta lunch direkt utan att ha hunnit äta frukost!

Torsdag- vilse

Ny bostad!

Mycket regn idag men jag hann faktiskt rida ut i morse utan att få en droppe på mig.

Dagens tur var av ”utforskarkaraktär” och det gick väl sådär kan man säga eftersom jag red vilse 🙂 !

När jag såg en vägskylt som proklamerade att jag nu var i Södra Sandby (läs: närmade mig byhålans centrum med massa trafik) fann jag för gott att vända och rida samma väg tillbaka även om det inte var min tanke från början.

Försökte faktiskt använda min kart-app på IPhonen men det var en jäkla tur att jag inte lydde dess instruktioner för då hade jag irrat omkring ännu kan jag lova!

Det sa hela tiden ”ta höger” när jag i vart fall visste att var det någonstans jag skulle så var det åt vänster- fattar faktiskt inte vad som hände där!?!

Nåväl, vi var tillbaka i stallet efter 70 minuter i stället för planerade 60 så ingen skada skedd hi hi.

Och väldigt tacksamt att ha en häst som bara hänger med överallt utan att fråga fast vi mötte en del rejäla fordon på vägarna och dök in på smala skogsstigar däremellan.

Onsdag- najs

Ska inte påstå att jag hade ”the perfect ride” i morse men det kändes som ett jättefint pass, tyckte jag i min ensamhet i alla fall.

Många gånger om jag gör en övning som inte känns optimal hos Olof så brukar den kännas mycket lättare att göra dagen efter.

Medan jag red idag funderade jag på om detta beror på att polletten liksom hinner ramla ner hos Vicke eller om det är hos mig den ramlar ner eller det (tyvärr i så fall) är så att mina krav i min ensamhet inte är lika högt ställda och att jag därför upplever att det känns/ går bättre 🙂 ? Time will tell…..eller domarnas bedömning 🙂 !

Efter passet ”fastnade” jag i en massa trevligt snack med en stallkamrat och plötsligt var det dags att köra och äta lunch med maken- då hade jag inte ens ätit frukost hi hi!

Ja, ja…det gäller att ta tillvara de fina dagarna i stallet medan man fortfarande kan gå och ”pula” utan att frysa, bli genomblöt utomhus av regn och…tja….ni vet hur höstarna kan bli…

Min lust att tillbringa ”onödig” tid i stallet minskar helt klart med tilltagande höst och vinterkänsla.