Inlägg i kategorin Dagbok

Lördag- efter regnet

Av gårdagens myckna regnande märktes inte ett spår idag- det är väl så torrt i alla marker att all nederbörd bara slukas upp.

Jag red ett dressyrpass på utebanan på morgonen- har inte varit i vårt ridhus på flera veckor och det känns (förutom att jag saknar speglarna) jätteskönt.

Dels fläktar det skönt när man rider ute och dels är utebanan ännu större än vårt 20 x 60-ridhus- mycket plats att rida på med andra ord.

Fast det gäller att ”passa sig” och ha detta i beaktande inför kommande tävlingar på mindre yta men det hoppas jag att jag inte ska ha några problem med.

Tids nog lär jag tillbringa många av veckans ridpass i ridhuset så det gäller att passa på medan det går att rida ute.

Samtidigt är jag oerhört noga med underlaget- vet många som hellre rider på dåligt utomhusunderlag bara för att slippa svettas inomhus men där brukar jag säga att jag inte vet någon häst som blivit halt av just svett– däremot av felaktigt underlag.

Vår utomhusbana verkar bara bli mjukare och mjukare ju mer vi rider på den, detta trots torkan, och därför har jag vågat använda den mer än jag trodde från början.

Fick till flera fina byten idag- det märks att jag nu tränat på detta några pass.

Fortfarande krävs det otroligt mycket av mig som ryttare; hjälpgivningen måste vara 100 % rätt och lite överdriven än så länge, det minsta jag slarvar så kommer bytet ett galoppsprång efter hjälpen.

Även idag blev det en långpromenad i Dalby, maken och jag har ännu inte hunnit tröttna på detta paradis för vår hund som kan springa lös utan att nästan vika från vår sida. Inga distraherande kaniner med andra ord….


Eftermiddagen har ägnats åt att slappa och äta en god middag med min mamma som varit här på besök.

Nu återstår hagintag för min del- Alfrescos ägare lovade att släppa ut våra djur till en andra hagvistelse (den första är mellan 7.30-14.30 ungefär) och sedan ska jag nog göra en bär-paj eftersom maken och jag fick plötsliga cravings efter just detta :).

Kan förresten meddela att gårdagens film ”Snabba cash” inte får något högt betyg av undertecknad.

Stundtals hörde man inte delar av dialogen för folk pratade så otydligt och det var inte heller helt lätt att hänga med i handlingen, inte ens för mig som läst boken.

Filmen var för den delen rätt så omändrad i jämförelse med boken och även om jag förstår att det kan vara svårt att filmatisera litteratur så tror jag att man hade kunnat göra detta bättre.

Filmens längd (2 timmar) var förvisso lagom men samtidigt missade man mycket från boken genom att kapa den så pass.

Fredag- hoppning, promenader, regn och frisörer

Som jag redan berättat i tidigare inlägg idag så inleddes morgonen med hoppträning i min ensamhet. Detta var första gången Archie hoppade på vår utebana och han är inte heller i övrigt mycket hoppad utomhus men det var inga problem med den biten.

Efter hagutsläpp körde jag till affären för att överraska maken med en god frukost men den som blev mest överraskad var nog jag själv för vem mötte jag inte bland butikshyllorna om inte just maken :).

Ja, ja…tanken var god och efter frukostmålet så begav vi oss till Dalby för att gå en promenad med Soya.

Vädret var mulet och det duggregnade så vi var helt ensamma både på parkeringen och när vi sedan vandrade omkring över fälten och i skogen, de enda vi mötte var 2 ryttare och en ekorre som snabbt kilade upp i ett träd.

På eftermiddagen åkte jag in till Malmö för att shoppa lite kläder och klippa mig, det gäller att passa på och hinna med lite sådant också när man är ledig.

Vad gäller hår-biten visste jag förresten inte om jag skulle skratta eller gråta igår.

Jag fick för mig att jag kunde klippa mig inne i Staffanstorp för att slippa köra in till Malmö och trodde att jag skulle tas emot med öppna armar av den frisör jag nog skulle hitta någonstans i centrum- det var min mycket enfaldiga tanke.

När maken och jag körde runt i vår lilla håla visade det sig att det finns NIO (!!!!) frisörer i hålan Staffanstorp- en otrolig överetablering skulle man gissa om det inte vore så att de 3 salongerna som hade öppet var fullbokade hela veckan.

Den fjärde var en herr-frisör och 5 salonger hade semesterstängt.

Ja, det var den klippningen så det var bara att ringa till ordinarie salong i Malmö där jag fick tid redan nästa dag, dvs idag (till en avsevärt högre kostnad men men…..).

När jag körde från frissan spöregnade det rejält och det har faktiskt kommit en hel del nederbörd nu.

Det är ändå ca 18 grader varmt så Archie och Alfresco åkte ut i var sin hage även i eftermiddags- lite får de tåla :).

Nu återstår hagintag vid sju-tiden och sedan en video-kväll med maken.

Jag har hyrt ”Snabba cash” baserad på boken med samma namn.

Boken hittade jag i hotell-lobbyn på Mallorca för 2 somrar sedan, någon hade lämnat kvar pocket-versionen och jag tog den som nödläsning eftersom jag hade läst ut alla medhavda böcker.

Boken överträffade verkligen mina förväntningar så nu hoppas jag att även filmen gör detsamma.

Torsdag- en slappardag

I morse red jag ett bra dressyrpass på Archie där jag förutom de sedvanliga rörelserna la in lite bytesträning.

Archie byter numera ganska lätt (ja, ja, allting är relativt….) om jag jämför med hur det var när vi började, då kunde jag galoppera hur länge som helst (kändes det som i alla fall) innan Archie behagade notera att det faktiskt satt någon på ryggen som gav byteshjälper.

Bytena från vänster till höger föregicks dessutom alltid av en bakutspark- inte alls behagligt och så skönt när DET försvann.

Någon timme efter hemkomst från stallet upptäckte jag att Soya har börjat löpa- inte oväntat alls och det är bara att se till att få det överstökat känns det som.

Det var ju tur att jag och Åsa träffades med hundarna igår och inte idag; hon har ju bara hanhundar.

Annars har jag haft en riktig slappardag idag- hade inget inplanerat och har bara varit i stallet några gånger 🙂 och i byn för att äta lunch med maken.

Vi njuter verkligen av att vara lediga kan jag säga!

Avslutningsvis måste jag undra om det ligger en enorm anti-regn-magnet över Staffanstorp?

Jag vet inte hur många prognoser som lovat att ”nu så!!!” vad gäller regn men vi har inte sett en droppe.

Idag fick jag till och med höra att det spöregnat i 2 timmar i Malmö i förmiddags, dvs 15 kilometer från Staffanstorp. Smått otroligt tycker jag!

Mer om onsdagen och en läsar/bajsfråga

När jag hade klarat av stallbestyren på morgonen åkte jag och Soya som planerat till Järavallen för att leka och bada med Åsa och hennes hundar Corre och Trillik.

Liksom förra veckan hade vi alla det hur mysigt och roligt som helst och efter 1½ timme med ruscher i vattnet, lite simning, allmänt nosande och kaninletande i olika hålor på land (utan resultat dock) så tror jag att hundarna var rätt så rastade :).

Soya står och funderar över något….

Och funderade, det gjorde jag och Åsa också och det är här vi skulle vilja ha lite läsar-hjälp!

På en del små ”sand-öar” i vattnet hittade vi massvis med bajshögar som den ovan och då jag såg den första högen var jag övertygad om att det var bajs från en liten hund- det såg nämligen exakt ut så.

Dock hittade vi snabbt typ 20-30 högar på en mycket liten yta och det är helt omöjligt att en mängd småhundar skulle ha varit framme och lämnat dessa visitkort för det går nästan inga hundar där alls och än mindre så många att denna enorma mängd bajs skulle ha lämnats kvar.

Nu är frågan vad det är för djur som lämnat högarna?

De enda djuren vi har stött på i naturreservatet är kaniner, fåglar, hundar och hästar :).

Inte kan väl fiskmåsar producera sådana högar, eller????

Vad säger ni läsare; kan ni lösa vårt bajs-mysterium?

Här ett mycket bra köp jag gjorde förra året på EKO- ett par skor som jag köpte för 15 kronor (!!!)- Jacsons motsvarighet till Foppa-toffeln och som man tydligen ska ha i stallet ?!?!?

Som stallsko vet jag inte om det är så lämpligt att gå med dessa mjukisar men däremot är de utmärkta när man vandrar i vatten och på stranden- särskilt om man inte vill trampa i bajs efter gud vet vilket djur :)!

På eftermiddagen fick vi besök av valpen Kira och hennes familj och som synes var varken Kira eller Soya särskilt intresserade av varandra.

Soya blev utskälld av lilla valpen redan när de kom och därefter gjorde hon inga fler kontaktförsök.

Onsdag- en flitig och en lat i stallet

Idag tyckte jag att Archie hade gjort sig förtjänt av en vilodag- därav rubriken- det var trots allt över en vecka sedan han vilade sist.

Så medan han gick i hagen passade jag på att göra något som jag slarvat med sedan länge; box och krubbtvätt!

Archie både äter och dricker som en gris; vattenkoppen är ständigt full av ensilage och när han äter sin mikroskopiska mängd kraftfoder utblandat i betfor så skvätter han runt detta i stora cirklar vilket gör att långt ifrån allt hamnar i gapet utan även på väggarna.

Som med en del annat som har med städning att göra har jag dragit mig för detta helt i onödan; en spann med skållhett vatten fick hur snabbt som helst bort alla ”bevis på min gris” (det rimmade) och nu har jag lovat mig själv att vara mer noga framöver och inte låta det gå för långt mellan tvättarna.

Så här mycket (läs: lite) gräs har vi i våra hagar numera.

För min välnärda fd fånghäst gör det inget att gräset inte når till kotorna men liiite mer kunde gott få spira fram- hur nu detta ska gå till när det inte regnar.

Stallägaren har fått in en riklig första-skörd ensilage som räcker mer än väl och det är verkligen tur eftersom det inte blir mer skördat i år.

Ser ni lilla Soya långt bort i bild?

Hon har verkligen blivit superduktig med att inte springa in i hagarna hur som helst, något hon ägnade den första tiden hos oss åt.

När jag hade Archie på ridskolan kunde hon ibland rusa in i en hage och tokskälla på någon häst och gärna springa efter den också.

Livsfarligt för både hund och häst så klart och jag är otroligt tacksam över att hon helt slutade med detta efter att hon en dag sprang in i staketet och fick sig en ”ström-kyss”.

Tyvärr lär sig inte alla hundar lika lätt; min första hund, schäfern Ketty blev både sparkad och sprang in i staket utan att ta lärdom och det var så klart allt annat än roligt.

Soya stannar numera på behörigt avstånd när jag går med hästar till hagen och jag kan få henne att komma till mig om jag verkligen ropar övertalande på henne men helst håller hon sig som sagt undan. Klok doggy!

Tisdag- ändrade planer

I morse red jag ett dressyrpass som planerat med Archie och han kändes fin och ”med”.

Vi gjorde ungefär samma saker som Ebba hade gjort igår och efter 50 minuter var jag nöjd och avslutade passet.

Sedan blev det gräshage- fast i ärlighetens namn är det numera inte så mycket gräs över eller snarare sagt i våra hagar.

Som ni vet har det inte regnat på veckor mer än vid 2 korta tillfällen och även vår egen gräsmatta hemma är helt sönderbränd.

Om man ska se det från den positiva sidan så behöver man inte lägga någon tid på att klippa den i alla fall….

Efter mina stallbestyr begav maken, Soya och jag oss iväg med bil; planen var att besöka ön Ven utanför Landskrona dit det tar ca 30 minuter med båt.

Maken och jag har varit där vid ett tillfälle för många år sedan men nu ville vi åka dit med Soyis och gå i de vackra omgivningarna.

Med tanke på att det är tisdag, att vädret var lite halvdisigt och att väl mångas semester är slut trodde vi inte att vi skulle mötas av den enorma anstormning med människor vid kajen och eftersom vi inte ens kunde hitta parkering till bilen valde vi att inte köa (kanske förgäves) utan la om rutten mot Söderåsens nationalpark i stället.

Som synes på bilderna nedan kan man där vandra i mycket kuperad skog vilket passade oss utmärkt särskilt eftersom vi kunde ha Soya lös.

Ta i trä följer hon oss mycket bra, det finns så mycket att nosa på och markera sitt revir på (maken till små-kissande tik har jag aldrig varit med om) och eftersom det inte finns kaniner i skogen 🙂 springer hon inte iväg hur som helst.

Efter en timmes vandring ansåg vi att vi var värda en lunch på ”Kalle på Spången”- det är där en del av Edvard Perssons filmer är inspelade.

På tal om Edvard Persson tycker jag att texten i en av hans låtar säger mycket om skåningar och deras inställning till sig själva eller vad sägs om ”ja, låt dom bara gå på- vi klarar oss nog ändå” :)!

Måndag- alla fick motion

Solen måste ha läst gårdagens inlägg för den förlät mig och kom tillbaka idag!

Maken, Soya och jag begav oss på morgonen till vårt nya promenadställe, naturreservatet vid Dalby dit det tar ca 15 minuter att köra.

Efter 1½ år som hundägare börjar vi tröttna något på grusvägarna i närområdet, även om de är jättebra på många vis kan det ändå bli lite tjatigt om man går där 2-3 gånger om dagen vecka ut och vecka in.

I naturreservatet finns så vitt jag kunnat bedöma inga kaniner och då håller sig Soya hela tiden väldigt nära oss även om hon skulle kunna springa iväg flera kilometer utan att komma till någon väg vilket känns tryggt.

Efter 1½ timmes promenad i både skog och på öppna fält, ibland ganska kuperade, så var vi välmotionerade alla tre och Soyas tunga hängde som en slips i värmen.

Idag såg vi inga badande vid kalkbrottet- kanske har många börjat arbeta eller så tyckte de inte att det var tillräckligt varmt idag. Det är skönt att kunna växla mellan skog och öppna vidder, i skogen är det så skön luft, mycket svalare än på fälten.
Nu närmar vi oss slutet på promenaden och Soya börjar se lite trött ut.

På eftermiddagen var det dags att åka till Ebba- denna gången för att hon skulle rida.

Det har nog säkert gått 2 månader sedan Ebba red men det märktes ingen ”ringrostighet” mellan henne och Archie utan han gick tvärtom jättebra på alla sätt och vis.

Skolor, skänkelvikningar och galopparbetet flöt på utan minsta problem och det är nyttigt för mig att se att det i alla fall inte är Archie det är ”fel på” när det gäller att flytta sig åt sidan.

Med Ebba i sadeln går det hur lätt som helst och jag kan nog inte bara skylla på att det skiljer 7 hål mellan våra stigläder :).

Några byten blev det också, varav de flesta var rena så det hoppas jag att vi ska jobba vidare med framöver.

Nu blir det tyvärr ingen mer träning denna veckan eftersom Ebba ska resa bort men nästa vecka hoppas jag på 2 pass som vanligt igen.

Avslutningsvis en bild jag glömde publicera igår; ett litet försök till gruppfoto från gårdagens promenad med hundarna.

Det roliga med bilden tycker jag är att, precis som Görel påpekade igår, Soya är den enda hunden som tittar på fotografen, dvs sin ägare :).

Längst till vänster i bild är Zelda med sina ägare, sedan håller Jonathan Soya och Lilli och därefter syns Robban och Åsa med sina doggys Bubben (en sloughi), Gandalf, Trillik och Corre.

Söndag- förlåt solen; jag tar tillbaka allt!

Efter en mulen dag med KONSTANT ihärdig blåst ångrar jag mina klagovisor om värme och för mycket sol!

Fick gå och rida med jacka för första gången på flera veckor och det vill jag helst slippa framöver.

Så solen; vänligen återvänd snarast, fast om du vill kan du gärna låta din vän regnet besöka oss i natt.

Idag var Soya och jag liksom förra söndagen på hundkappbanan i Landskrona och det gick som det brukar :).

Soyas väninna Lili sprang för första gången och gjorde det jätteklokt och bra så jag hoppas och tror att hennes ägare Jonathan fick blodad tand.

Efter träningen begav vi oss till Järavallen för en timmeslång promenad; det var Åsa och Robban med sina 4 hundar, jag och Soya, Lili och Jonathan och ett par med sin whippettik Zelda (tror jag den hette).

Alla såg ut att trivas och eftersom vi gick i skog kände vi inte alls av blåsten.

Någon blåst märkte jag knappt senare på dagen heller då jag åkte till min vän Susanne för att rida med henne i skogen i närheten av hennes gård.

Vi var ute i nästan 1 1/2 timme men skrittade mest och pladdrade på som vanligt förstås :).

Nu är klockan snart halv åtta och jag är rätt så mör efter så många utomhustimmar men eftersom jag har semester gör det inget!

Lördag- vi är flitiga

I morse gjorde jag som jag brukar- fortsatte med de övningar jag gjorde hos Ebba igår.

Och eftersom jag idag red ute och vinden fläktade oss så var Archie betydligt piggare och det blev ett bra pass där vi gjorde en hel del skolor, skänkelvikning, övergångar mellan galopp-skritt-galopp och en del annat smått och gott som ingår i bla LA:4 och LA:6.

Efter hagutsläpp, persedelvård och veckohandling unnade jag mig en powernap innan jag och maken gav oss i kast med något som stört mig länge; den tidigare vita stugan på vår tomt som vintern gått hårt åt och som varit fläckad av gröna alger och smuts.

Jag undrar ofta varför man lägger så mycket energi på att reta sig på något och tänka på hur jobbigt något ska bli att göra när det sedan visar sig att tiden det tar att göra det är betydligt kortare än den tid man lagt på att just fundera och skjuta upp.

Maken och jag tvättade ner hela stugan på mindre än en timme och den blev så otroligt fin efteråt.

Vi har ju ingen källare till huset (tack och lov- avskyr dessa fuktsamlare som folk mest verkar använda till att förvara skit som de inte vet vad de ska göra av) så vi har stugan som ett förråd där vi förvarar allt som vi inte vill ha in i huset och jag vill gärna att även denna lilla byggnad ska hålla ett hyfsat skick, särskilt som dess fasad är det första jag ser när jag parkerar mot den dagligen :).

Men nu skiner stugan alltså vit och vi är jättenöjda. Och det bästa med sådant trist arbete är att det lär dröja ett bra tag tills vi behöver göra det igen!

Numera åter vit stuga.

Fredag- snälla regn: KOM!!!!

Som jag nämnde igår vräkte regnet ner på väg till Ullared.

Jag var jätteglad och såg framför mig hur utebanan äntligen blev vattnad så jag blev både förvånad och sur när maken berättade att det inte kommit en droppe vatten i Staffanstorp.

Otroligt att regnet tog en sådan omväg!

Även i morse var det mulet och vi sa förhoppningsfullt i stallet ”snart så…..” men i stället klarnade det upp och blev soligt och varmt IGEN!

Maken och jag hann gå en skön promenad med Soya i det naturreservat utanför Dalby som jag upptäckte förra veckan men när det var dags att köra till Ebba-träningen var det stekhett.

Skam till sägandes var jag så trött i slutet av lektionen att jag knappt orkade ge några ordentliga hjälper och även Archie var trött och seeeeg i värmen.

Det droppade av svett från honom när passet var slut och även jag var både dyngsur av svett, törstig och darrbent.

Sådana dagar hade nog en icke-hästmänniska undrat varför man utsätter sig för sådant frivilligt :).

På måndag är det träning igen fast då vill jag att Ebba ska rida och verkligen böja igenom Archie så som jag själv känner att jag inte riktigt klarar av i skolorna.