Bläää vilket väder det har varit idag!

Det har växlat mellan fruktansvärt, helt ok och bara gräsligt och till och med jag som är en stor förespråkare av hagvistelse ville knappt släppa ut Vicke i hans sjö….jag menar HAGE.

Stallkompisen Özzi nästan grävde ner fötterna utanför hagen och demonstrerade verkligen ”måste jag” och tja..även han var ju tvungen att gå ut.

Otroligt nog hyfsade vädret till sig under hästarnas hagvistelse men precis när vi skulle ta in dom bröt världens ösregn ut igen, det började blåsa och blev kolsvart.

Jag gjorde snabbt en mental avbokning av min planerade skritt-tur utomhus, det kändes varken lockande eller ens säkert med en häst som vilat i flera dagar.

Från ingenstans slutade det dock att blåsa och regna på nolltid och det ljusnade avsevärt men då valde jag att gå ut och gå med Vicke i stället- jag litade inte på vädret.

Och jag fick rätt för efter att Vicke och jag hade gått färdigt och jag även hade hunnit gå en sväng med Soya började det ösregna igen och jag gissar att det är dessa trista väderväxlingar som kommer att avlösa varandra ett tag framöver.

Sveriges sämst dränerade utebana (inte vår)?

Semester idag och jag har hunnit med massor, mest trevligheter och lite nödvändigheter 🙂 .

Började dagen i stallet, tog god tid på mig med allt pyssel, hjälpte till att släppa ut hästarna och kunde också stanna upp och bara småprata lite utan att behöva tänka på klockan.

Eftersom jag var jobbledig kunde jag också unna mig en lunch ute med en god vän och det var lika trevligt som alltid att träffas.

Vad gäller djurens motion cyklade jag med Soya och skrittade ut på Vicke.

Den sistnämnde fick sällskap av stoet Zakira som dock visade att kvinnor inte alltid är att lita på- hon sparkade efter en säkert förvånad Vicks som själv aldrig visat sådana tendenser.

Vi hade i alla fall världens tur med vädret- det har regnat en hel del även idag men just när vi var ute tittade till och med solen fram och temperaturmässigt var det rena våren typ- runt 7 grader.

Efter vår tur lastade jag Vicke och körde till en veterinär som bor 15 minuters körning från vårt stall och där blev det vaccination i transporten innan vi vände hemåt igen.

Även idag blev det bara hagvistelse och promenad för Vicke- ackompanjerat av en jäkla massa regn tyvärr.

Annars är minusgraderna långt borta och det är jag tacksam över men det blöta kunde vi gärna få slippa.

En ny morotsleverans blev det också och efter att ha fyllt Vickes krubba och klappat om min katt kunde jag köra hem i mörkret.

Från och med idag och en vecka framåt är det meningen att Vicke ska slippa allt vad arbete heter, han ska bara vila och skrittas/ ridas ut lite lätt.

Inte för att han känns det minsta trött eller ovillig men för att jag med gott samvete ska kunna träna på lite tuffare i vinter utan att känna att jag inte erbjudit ens den minsta lilla paus från det ordinarie arbetet.

Förra vintern följdes 2 veckors planerad vila snabbt av flera månaders oplanerad dito och jag hoppas av hela mitt hjärta att DET scenariot inte upprepas.

Idag blev det bara ett hovslagarbesök och en kortare promenad men är det semester så är det 🙂 !

I morse möttes jag av en trist syn när jag och Vicke äntrade ridhuset- dels låg det 2 kvarlämnade bommar på marken men det som var ännu mer trist var de flera bajshögarna som också hade lämnats kvar.

Till att börja med tycker jag att det ser så trist ut med utspridd bajs och jag vill inte behöva kryssa mellan högarna men framför allt är jag varken intresserad av ett sämre underlag (som det ju blir av bajs) eller en högre stallhyra för att man måste ta ut kostnaden för byte av ridhusunderlag någonstans.

Och med grep och tunna/ skottkärra på båda kortsidorna av ridhuset BORDE det inte vara för betungande att städa upp efter sig. Tycker jag….

Vicke skötte sig i alla fall som han skulle och jag fokuserade detta passet på en mestadels lägre form men med näsan så långt fram jag kunde få den.

Jag minns att en annan ryttare inför provridningen av Vicke ”varnade” mig för att han kanske kunde kännas tung i handen när man red men han har sedan dag 1 aldrig visat ens en tillstymmelse till sådana tendenser- snarare motsatsen i så fall, dvs att han är (för) fjäderlätt i handen och inte alltid tar riktigt stöd.

Givetvis vill ”man” inte ha varken det ena eller det andra men i valet mellan pest och kolera väljer jag nog hellre ”fjäderalternativet” framför att kämpa med att baxa upp ett ton framtill i tyglarna.

Idag började jag dagen tidigt och var i stallet redan innan klockan 6.

Jag hade då redan ”byggt upp” min idag utökade cavallettiserie, det gäller som tidigare nämnts att passa på när man har gott om tid.

Jag jobbade sedan vidare på samma sätt som jag gjort de senaste 2 veckorna; fokuserade på formen och samlingen samt la in några galoppombyten på slutet liksom rejäla galoppökningar i lätt sits.

Träffade en stallkamrat efter passet som frågade om det hade gått bra och kände mig nästan…tja…skrytig när jag sanningsenligt svarade att det ALLTID känns bra när jag rider.

Nu kanske jag ställer för låga krav och/ eller saknar omdöme men så upplever jag våra pass och det är kanske därför jag tycker att det är så roligt att rida?

Mindre roligt tycker jag att det är att cykla omkring på bygden med doggy men hon måste givetvis också ha ordentligt med motion- något annat finns inte.

Idag var det strålande sol när vi var ute- det blir tack och lov ofta väldigt fint väder så fort det blir lite kallare- man får ta det onda med det goda med andra ord.

Idag blev det 7 bommar.

Sockerbetor is da shit enligt Soya- hon är helt tokig i dom.

Pustar ut efter morgonens cykeltur.

Snyft….idag var det dags för lille Sam att lämna ”boet”- han har åkt på lösdrift!

Det hela gick väldigt odramatiskt till-han traskade in i lastbilen ensam utan problem, åkte bra och fann sig väl tillrätta vid en ensilagebal och sina nya hingstvänner.

Det ska bli spännande att se vad det ska bli av detta allt igenom goda djur, jag kommer i alla fall att sakna honom och nästa år kommer det för första gången på flera år inte att finnas några föl för mig att gosa med.

Min egen fina häst finns i alla fall kvar och det är ju huvudsaken.

Idag blev det uteritt, stormvindarna försvann ganska snabbt igår kväll liksom regnet och det var det nog ingen som sörjde över.

Skönt att kunna rida utomhus och skönt att kunna cykla med sockervadds-Soya utan att i alla fall hon ska vara rädd för att smälta bort!

Idag hade jag egentligen INTE tänkt att träna med cavalletti-bommar (därav inga bakbensskydd som man kan se saknas på bilderna) eftersom jag är ganska stressad på vardagsmorgnarna när jag måste skynda mig till jobbet och Vicke ska hinna äta upp sitt stråfoder innan utsläppet.

Men så ändrade jag mig eftersom det ju faktiskt inte tar mer än någon minut att ta fram bommarna och det ÄR ju en bra träning med tanke på vad jag bland annat fokuserar på just nu; travökningarna, styrkan och formen.

Jag tycker att bommarna hjälper Vicke att få lite swing i ryggen och att också höja blicken- särskilt då jag idag ställde bommarna nära hans ”skräck-hörna” ha ha ha.

Annars blev det idag mest samlande arbete i både trav och galopp och jag fortsätter att tänka att jag ska sitta så lätt i sadeln som möjligt- något jag INTE får göra i bytena där jag tvärtom måste sitta, om inte TUNGT så i alla fall verkligen I sadeln och inte frestas att ”lätta” i bytesögonblicket.

Dagens serie

Vicke tittar på medan ägaren bär bommar.

Min sötnos 🙂 !