Inlägg i kategorin Dagbok

Tisdag- one of those mornings

Det är inte ofta det händer (tack och lov) men i morse hade jag verkligen en riktig morgon från helvetet.

Allting tog hundra gånger så lång tid som vanligt, saker gick fel, trasslade in sig osv.

Redan innan jag satt i sadeln borde jag ha kunnat lista ut att det hade varit bättre att skjuta upp passet men är man en manisk planerare så går det givetvis inte att rucka på det som bestämts.

Så det blev inget bra pass alls, det mesta kändes om inte dåligt så i alla fall på sin höjd halvbra.

Medan jag red började det dessutom ösregna och jag fick gå med min superkänsliga sadel mellan ridhuset och stallet för jag hade givetvis inget sadelskydd eller något annat som jag kunde täcka sadeln med.

Nej usch….det kändes som ett under att jag hann till jobbet i tid, genomstressad och dyngsur av att gå i regnet mellan bilen och huset där jag jobbar (hade glömt jackan hemma som lök på laxen).

Sedan fortsatte det att hällregna i princip hela arbetsdagen (gissa vem som blev upprepat våt under sina hembesök) och det var först då det nästan var dags att köra till stallet som det blev uppehåll.

Väl hos Archie släppte jag honom, Rocky och Alfresco i var sin hage och efter lite mockning och matpyssel pustar jag nu ut i soffan.

Förhoppningsvis blir det inte mer regn innan någon av de andra hästägarna tar in djuren, annars har de regntäcken alla 3 och kommer nog att överleva.

Måndag- jobb för vissa och vila för andra

Ja, det är väl inte svårt att gissa vem som fick jobba- moi, och vem som fick en vilodag- Arch :)!

Efter 4 veckors ledighet var det ändå nästan som om man knappt hade varit borta från jobbet och eftersom kollegorna gjort ett gott jobb med att hålla ställningarna så känner jag mig inte helt slut så här efter den första arbetsdagen.

Archie har som sagt fått vila- det gör han inte så ofta så det stör men någon gång mår säkert han också bra av en liten andhämtningspaus.

Tycker annars att jag rider ganska ”hårt”, i alla fall om jag jämför med andra hästägare. Mina pass är ofta både längre och intensivare än många andras, den slutsatsen drar jag utifrån det jag sett och det folk själva berättar.

Söndag- stalltjänst

Denna söndag var det min tur att ha stalltjänst, ett som tidigare nämnts inte speciellt betungande ”arbete” eftersom det bara står 5 hästar (av totalt 7) i stallet.

Stalltjänst innebär hos oss att man fodrar hästarna runt 07.00, släpper ut dom när de har ätit (efter ca en timme), tar in dom vid 14.30 och ger dom mat samt fodrar en sista gång 19.00.

För mig som bor nära är det lätt som en plätt, det är väl snarare om man bor långt ifrån och/ eller har andra saker inbokade under dagen som det kan vara lite besvärligt.

Men eftersom man bara har jour var 7:e vecka och tämligen enkelt kan få någon att ta i alla fall någon av passen åt en så tycker jag att vi kommer lindrigt undan i jämförelse med en del stall där man har hur många ”engagemang” som helst i veckan med både fodringar och intag/ utsläpp kors och tvärs.

Det verkar också vara en lättköpt grogrund för diverse konfliker (många stalltjänst-pass)- alltid är det någon som missar, kommer försent eller vad som helst och som sedan råkar i blåsväder.

Hur som helst…utöver min stalltjänst har jag inte gjort många knop idag.

Påbörjade Marie Jungstedts ”Den farliga leken”, annars har jag faktiskt inte läst en bok under semestern.

Sent på eftermiddagen red jag ut med mina djur och Sofie på Bobbo, hon ville ha pålitligt sällskap och det trodde jag mig kunna utlova.

Ingen har hitills haft något negativt att säga om varken Soya eller Arch vid uteridning och inte heller Sofie hade något att klaga på utan ville tvärtom gärna ta en repris vid tillfälle :).

Lördag- stalltvätt

Idag var det dags för den årliga stalltvätten och för mig att delta i den för första gången.

Jag hann rida ett bra dressyrpass på Archie i ridhuset dessförinnan och övade då på det som jag hade tränat på hos Ebba igår. Gjorde dessutom några byten åt vardera hållet och de flesta blev helt ok tycker jag.

Klockan 08.30 skulle vi börja städa stallet och jag skrattade lite när jag läste 2 av de andra stalltjejernas bloggar igår- de förfasade sig över att de skulle behöva stiga upp såååå tidigt (den en skulle minsann gå upp klockan 08.00).

Ja, ja…tid är ett relativt begrepp- jag minns inte när jag ens sov till klockan 8 sist :).

Här ser ni stallägaren i full action med högtryckssprutan. Vi andra skurade vägar och tak med borstar och varmvatten utblandat med rengöringsmedel.

En hel del vatten blev det att sopa undan också- här Mys mamma Renée med kvasten i högsta hugg.

Etersom vi var så många (ca 10 stycken) gick arbetet snabbt och lätt och vi var klara på bara några timmar.

Stallet blev jättefint och själva belönade vi oss med….

….en god fika som stallägarna bjöd på.

Hästarna får gå ute lite längre idag så att stallet torkar upp och jag har precis varit och serverat dom lunch i deras hagar.

De verkade helt obekymrade över det annorlunda serveringsstället och det faktum att det regnade- mat brukar ju få hästar att glömma det mesta.

Själv ska jag också ägna mig åt mat, dvs matlagning inför besök av min goda vän Ann som kommer från Stockholm (AnnH här på bloggen :)).

Fredag-otursdag?

Jag kan inte påstå att jag någonsin betraktat fredagen den 13:e som en otursdag och efter dagens olika händelser tror jag att ni kan instämma i att jag har goda grunder för min åsikt :).

Efter sedvanliga stallbestyr och lite matinköp inför helgen bestämde jag mig för att åka till en ridsportaffär i Flädie för att titta efter ett nytt träns åt Archie.

Det han har (ett brunt Henri de Rivel) har han haft i flera år och dels börjar det se slitet ut och dels fastnade Archie i något i stallet igår (hann faktiskt inte se vad för det gick så snabbt) och förstörde nackstycket lite grann.

Hade man velat hade man ändå kunnat använda tränset men som sagt; jag kände för lite förnyelse.

Men antingen är jag väldigt ute eller väldigt inne för det finns knappt några snygga bruna träns att uppbringa.

Är det så inne med brunt att alla träns är slutsålda eller är det så ute att de helt enkelt knappt tillverkas. Ja inte vet jag…

Besökte redan igår två ridsportsbutiker i Malmö, ”My one” och hästavdelningen på Eko (jag bojkottar ju numera Hööks) men ingen av dom hade något snyggt.

Jo, Eko hade ett i princip likadant träns som jag redan har (och det är också köpt på Eko en gång i tiden) men detta var i storlek COB och fler kunde inte beställas. Synd för tränset var både snyggt och prisvärt (under 600:–) men men….

I Flädie idag hittade jag faktiskt ett helt Ok Knights-träns för 1359:– (då ingick precis sådana tyglar som jag vill ha- släta lädertyglar med dito ”ploppar”).

Visst; jag hade egentligen velat ha en ännu bredare nosgrimma eftersom jag tycker att det är så snyggt men detta tränset var som sagt helt Ok och jag orkar dessutom varken lägga mer tid eller engagemang på att leta vidare.

Så med tränset får man väl ändå säga att jag hade tur på ”otursdagen” eller hur :)?

När jag sedan åkte till Ebba för att träna kan jag inte heller påstå att jag drabbades av någon otur- tvärtom eftersom Archie gick ovanligt bra.

Vi började passet med att rida trav-galopp och skritt-galopp-övergångar, gick därefter vidare till skänkelvikning i galopp utmed spåret och sedan öppna i galopp utmed spåret. Sedan blev det diagonalslutor i galopp, skänkelvikning i trav utmed spåret och på diagonalerna, öppna och sluta i trav utmed långsidorna och avslutningsvis ett fåtal travökningar.

Jag diskuterade med Ebba hur vi ska lägga upp träningen framöver- jag vill fortsätta att träna 2 gånger i veckan och undrade vilket hon trodde var bäst/ gav mest: om jag själv red båda passen eller om vi delar på dom.

Vi bestämde att vi för det mesta ska dela på dom men att jag någon gång kanske rider båda passen själv.

Jag tycker själv att jag har nytta av Ebbas ridning och rider på den (hennes ridning) dagen därpå.

Även när vi kommer att introducera lite mer avancerade saker för Archie tror jag det är bra om det blir Ebba som ”sätter dom”- så blir det rätt från början :).

Efter detta pass var vi inte fullt lika slut och svettiga som de senaste gångerna, nu var vi ”bara” genomsvettiga och lite darrbenta (i alla fall jag).

När jag kom tillbaka till stallet och stod och pratade med en av de andra hästägarna säger hon plötsligt: ”du har tappat ett örhänge” och inser jag att det är fredagen den 13:e- värsta otursdagen!!!

För mina örhängen är dels relativt dyra (guld och diamanter) och framför allt näst intill omöjliga att både sätta på och ta av.

Medan jag plockade in mina saker från släpet gick jag och tänkte att jag kunde skicka ett sms till Ebba och framföra att om någon någon gång i en avlägsen framtid möjligen skulle råka hitta ett örhänge i ridhuset (yeah right!!!) så är det mitt.

Och precis som jag tänker denna tanke och ska sopa ut en bajshög från transporten ser jag örhänget mitt i transporten, lite grusigt men fullständigt oskadat?!?!?!

Var det världens tur eller vad????

Nu får jag väl sitta blick stilla i soffan resten av kvällen och inte utmana ödet (hoppas inte detta inlägg försvinner ut i den oändliga rymden innan jag hinner publicera det- sådant är också såååå kul- NOT!!!).

Torsdag, del 2

Efter att ha ridit, putsat ridutrustning och fixat med mockning och foder i stallet släppt jag ut Archie i hagen och begav mig någon timme senare till naturreservatet vid Dalby tillsammans med Soya.

Det primära målet (för mig i alla fall) var att plocka björnbär- Soya har ingen faiblesse för detta till skillnad från tex en av Görels hundar som både plockar och äter bär (imponerad!) !

Som jag berättade i föregående inlägg finns det trilijoners miljoner björnbärsbuskar där vi strövar- jag har aldrig sett något liknande faktiskt!

Idag mötte jag till och med några människor (!) och de ägnade sig precis som undertecknad åt just bärplockning.

Jag skulle tippa att en tiondel av bären var mogna men ändå lyckades jag plocka hur många liter som helst på de 2 timmarna jag gick där.

Den sparsamma Birgitta (gratis är godast ni vet….) ignorerade hela tiden den förnuftiga Birgitta som försökte påpeka att vår lilla frys redan är propfull därhemma- var ska alla dessa bär förvaras egentligen hade snål-Birgitta tänkt sig?

Tja…efter en militärisk upprensning och ihop-packning/ tryckning av allt i frysen fick faktiskt alla bären plats men nu får där banne mig inte plats så mycket som ett löv till (varför man nu skulle vilja frysa in just löv…).

Så här fin (hmmm….) blev min bärplockar-hand efteråt….

Efter ett långt shoppningförsök (utan resultat men mer om detta i kommade inlägg) i Malmö åkte jag till stallet för att släppa ut Archie, Alfresco och Bobbo i var sin hage och här ser ni hur Arch och Bobbo ”håller på” på valackers vis.

Fast vi kan pussas också….

Oupps….avslöjade! Bäst att låtsas som ingenting. Vi karlar…pussas…näää…tror inte de´va´!

Torsdag, del 1

Semestern börjar närma sig sitt slut (ångest…..) och jag tänkte passa på att hinna med ytterligare några små projekt innan dess.

Igår ägnade jag mig åt lite utomhusmåleri och givetvis kom regnet och förstörde allting som fick målas om när solen tittade fram.

Oljade också in en hel del trä och händerna stinker fortfarande av träolja.

Idag strålar solen igen och då är planen att åka till naturreservatet i Dalby och kontrollera björnbärs-statusen.

Jag har nog inte nämnt det men där finns så mycket björnbär att alla de här bärplockarna som det har varit så mycket skriverier om i media på sista tiden lätt hade kunnat göra sig en nätt vinst om de åkte till Dalby i stället :).

Frågan är bara om björnbären är redo att lämna sina buskar eller om de behöver ytterligare dagar på sig att ändra färg från röda till svarta. Så såg det ut i förra veckan i alla fall.

Vi får se.

Morgonen har ägnats åt lite hoppträning med den vackra svarta (eller snarare ljusbrun/gul/ guldiga).

Idag låg fokus på att hoppa flera hinder i sträck, jag blir gärna lite paralyserad när jag ska hoppa mer än ett hinder i taget och börjar ”ratta omkring” på ett halvförvirrat sätt.

För att undvika detta hoppade jag bara lågt och det hjälpte bra för vi fick till många fina språng.

”Fem-femtio” (5,5 meter mellan hinderna) ingår nästan alltid i min hoppträning.

Med detta tillrättalagda avstånd kan man få bra språng på lite högre höjd- fin gymnastik!

Efter att ha haft en häst (Heron) som nästan hellre dog än hoppade vattenmattor (med eller utan ”riktigt vatten”) vilket givetvis satte sig i huvudet på mig valde jag att introducera denna hindertyp för Archie på ett mycket tidigt och okomplicerat vis.

Han fick helt enkelt löshoppa över vattenmattan redan som 3 åring och för honom har den aldrig varit något konstigt. Ett tips till andra som känner sig osäkra! Och man kan för den delen även löshoppa andra hindertyper som man känner sig osäker på om man ska komma över sittandes på hästens rygg- på det viset behöver man inte vara rädd för att ramla av, krångla till det för hästen osv och man kan dessutom lättare (tycker jag) driva den över från marken.

Som synes har vi lite alla möjliga hinder i vår hinderpark….

…vilket så klart är mycket bra.

Stallägarnas dotter är ju själv c-tränare i hoppning och har träningar hemma och då är ju ett varierat hinderutbud helt klart att föredra.

Man blir törstig av att hoppa.

Gangster-Rocky funderar över om han ska lerinpacka sig även idag?

Rocky är den enda häst som Archie verkligen inte tycker om, annars är han väldigt godmodig och om han någon gång bits så är det mer på valackers ”lekiga” och ”störiga” vis, inte för att han är arg.

Men Rocky skulle Archie gärna ge ett icke-kärleksbett om han fick vilket jag tror beror på alla gånger Rocky försökt att bita honom när han passerat i stallgången.

Onsdag- efter sol kommer regn

I morse red jag i ridhuset för första gången på flera veckor- det kändes lite ovant faktiskt men vi fann oss snart tillrätta.

Fortsatte med de övningar vi gjorde hos Ebba igår och tränade även på lite travökningar.

Bara någon timme efter hemkomst började det regna ganska mycket och när jag kom tillbaka till stallet på eftermiddagen möttes jag av en kliniskt ren Archie (tack älskade lille gosse) och en desto större lerhög, alias Rocky the mudwrestler (honom lär inte My tacka ikväll).

Släppte ut Archie och Alfresco med var sitt regntäcke i förhoppningen ”ju fler regntäcken desto mindre regn” men ler-Rocky kunde jag ju inte gärna täcka så han fick gå naken.

Tisdag- svett, sol och saltvatten

Medan jag igår vaknade till häftigt regnsmatter var det idag sol redan på morgonen och den har sedan strålat hela dagen.

Efter det sedvanliga stallbesöket direkt efter uppstigning kände jag att jag ville passa på och utnyttja det fina vädret till vad som mycket väl kan bli årets sista dopp i havet för mig och Soya så vi begav oss till Järavallen (maken har redan börjat jobba så han fick inte följa med).

Jag hoppades att jag skulle ha samma tur som alltid och inte möta några hundar och det visade sig stämma- vi var mol allena Soya och jag.

Det var inte alls samma fart på Soya när hon inte hade Åsas whippets som sällskap men hon studsade runt i vattnet, grävde lite i sanden och passade givetvis på att rulla sig i tången.

Vattnet är väldigt rent som ni kan se.

De enda jag mötte och det var på så långt håll att ni bara kan se det om ni kan förstora upp bilden är ryttaren som rider på en vit häst och har den andra som handhäst.

Soya avslutade promenaden med att kontrollera alla kaninhålen på Järavallen och de var många.

Det är lite konstigt det där; det finns alltså massor av kaninhål och ungefär en miljard högar med kaninbajs men själva kaninerna ser man aldrig röken av. Jo, jag såg en överkörd stackare utmed vägen med den räknas inte.

Hemma har vi inga kaninhål, inget synligt bajs men ibland en hord av kaniner som hoppar fram överallt!

Efter vår tur till Järavallen åkte vi hem för en snabb lunch med maken och sedan var det dags att åka till stallet och förbereda körningen till Ebba.

Klockan 15.45 började min lektion och som vanligt i sommar dröp både häst och undertecknad av svett (och trötthet) efteråt. Det är väl det enda jag inte kommer att sakna med sommaren- de varma passen hos Ebba som saknar en utebana- i det avseendet ska det bli skönt med lite svalare väderlek men bara just då.

Dagens träning gick bra, det blev den sedvanliga kompotten av skolor, skänkelvikningar och galopparbete.

Idag red jag skänkelvikning i galopp utmed långsidorna, därefter öppna och sluta i galopp utmed långsidorna och sist sluta i galopp på diagonalen.

Skänkelvining i trav utfördes också först utmed långsidorna och sedan på diagonalen och sedan blev det öppna i trav utmed långsidorna.

Passet avslutades med några galoppombyten, ca 3 stycken åt vardera hållet som tack och lov var rena om inte alltid 100 % på hjälperna (men dock bättre än sist).

Här gäller det att bytet verkligen sker när jag vill och inte bara för att jag plötsligt vänder snett igenom i galopp och bara för att jag redan har gjort x antal byten på denna linje och det tycker jag att Archie klarade ut rätt så bra.

När jag introducerade byten för honom för över 1 år sedan var det annars precis det som hände ibland och efter att jag gjort några byten- då tyckte Archie att vi skulle byta heeela tiden och var allmänt uppspelt och inte så lydig :).

Efter tvätt av en mycket svettig häst och tröjbyte för en mycket svettig undertecknad körde vi hem till stallet där Archie fick stå och äta resterna av sin eftermiddagsmat medan jag och Soya satte oss ner för en liten pratstund med diverse stallkamrater i solen.

Nu återstår ”det gamla vanliga”- den älskade soffan och lite tv på det- det var denna dagen det!

Måndag- schemaändring men det löste sig ändå

Min plan för morgonen var att rida ut med Soya och Archie men då jag spetsade öronen från sängläge kunde jag tydligt höra regnsmatter vilket fick mig att ligga kvar.
Sååå roligt är det inte att rida ut när regnet vräker ner, i alla fall om man inte måste och Soya hade nog kysst marken jag står på om hon hade vetat vad jag lät henne slippa.

Hur som helst åkte jag ändå ut till stallet för att fodra, mocka och sätta på Archie ett regntäcke och det måste ha gjort susen (att komma dragandes med täcket) för det slutade regna efter bara någon timme.

Efter hagintag halv tre kunde jag återuppta mina planer och vi fick en skön tur där till och med solen tittade fram lite.

Eftersom det finns för och nackdelar med allt, så även gårdagens myckna regnande, är ridvägarna nu mjuka och bra att rida på, nackdelen är att halmen som ligger ute på fälten kan vara i farozonen och våra grushagar är numera gyttjepölar.

När vi var klara med ridningen släppte jag ut Archie och Rocky i var sin hage igen och det ska bli spännande att se om Archie ägnat sig åt gyttjebrottning med sig själv medan han stått ute.

Som tur är finns det schampo och vatten…..