Inlägg i kategorin Dagbok

Onsdag- hos Ebba

Idag har Archie och jag varit hos Ebba för att träna.

Vi blev inte riktigt så svettiga som de senaste gångerna men det räckte bra ändå.

Jag är mycket nöjd med att jag har kommit på att jag kan ta med mig vatten i spannar och bada Archie utanför släpet efter passet, på så vis är han både ren och torr när vi kommer tillbaka till vårt stall och man slipper lägga tid på att bada en av svett intorkad häst då.

Idag fick jag göra några byten som nog inte var så flotta men de var i alla fall rena vilket är det viktigaste så här i början.

Sedan blev det skolor och skänkelvikningar och sedan var lektionen slut och det var vi också :)!

Tisdag- tömkörning

Eftersom jag kommer att vara upptagen med annat hela dagen (mer om detta i separat inlägg) passade jag på att motionera hästen direkt på morgonen (inget ovanligt förvisso).

Idag blev det som omväxling och lite lättare arbete tömkörning och det såg utmärkt ut från marken.

Om inte annat är det just bra att titta på sin häst från marknivå då och då, se hur ben och rygg rör sig, hur hullet ser ut under rörelse (kan faktiskt skilja en del från då hästen står och hänger i boxen) osv.

Tittade lite extra på den mycket förbättrade vänstergaloppen och ja, den såg precis så bra ut som den har känts på senare tid.

Tömkörde över några cavallettis också och Archie försökte som alltid springa bredvid dom i stället men en liten harkling från min sida fick honom att rätta sig i ledet igen, värre än så var det inte :).

Måndag- omväxlande väder

Love….

I morse när jag skulle köra till stallet insåg jag att det ösregnade- ett tyst regn som jag inte noterade när jag vaknade, annars hade jag nog legat kvar i sängen.

Men nu var jag redan uppe så det var bara att hoppas på uppehåll när jag skulle rida.

Och tro det eller ej, precis när jag satte mig i sadeln slutade det att regna och det var jag väldigt glad över.

Inte för att det var ett kallt regn eller för att jag eller Archie stördes men min dressyrsadel är nästan sjukligt känslig för minsta vattendroppe och måste putsas jättenoga för att inte bli fläckig.

Hela ridpasset förflöt utan regn, harmoniskt och bra och vi avslutade efter 50 minuter.

Efter Archies hagutsläpp hann det inte gå många minuter innan himlen öppnade sig i en kort men desto intensivare störtskur och jag som höll på att hjälpa stallägarna med utsläpp av övriga hästar hann bli genomdränkt på någon minut.

Resten av dagen har varit solig och varm- skönt!

Även idag har vi slappat och inte gjort så många knop, jag åkte tillbaka till stallet på eftermiddagen och släppte ut Archie, Alfresco och Archies favorit, ponnyn Tulle i var sin hage.

Som ni kanske minns blev Archies och Tulles senaste hagvistelse i hagarna bredvid varandra lite för intim- delar av Archie man var spårlöst försvunna efter hagintag…..

En bloggläsare tipsade mig om att spruta anti-bit-spray i Archies man och det var precis vad jag gjorde idag.

Noterade nöjt att Tulle höll sig till att fnatta på Archies hals (se bild ovan) och nogsamt undvek manen he he….

Söndag- ännu en slapp dag

Eftersom jag inte planerade att rida förrän någon gång under eftermiddagen tog jag sovmorgon till 07.00 🙂 och ska jag vara ärlig kände jag mig inte det minsta mer utvilad/ piggare än då jag stiger upp 2 timmar tidigare så jag kommer nog att fortsätta att satsa på mina morgonritter.

Jag tycker att jag får mer ut av dagen om jag har ridningen ”avklarad” och jag slipper att ha den ”hängande över mig”. Nu låter det som att jag ser på ridningen som en börda eller något som bara måste klaras av och så är det verkligen inte men jag vill som sagt ”ha det gjort” :).

För att inte dega ihop aldeles körde maken och jag till Dalby med Soya och gick den numera vana rundan som vi har utformat.

Man kan ju gå hur länge som helst och åt alla möjliga håll och kanter men vår egenkomponerade rutt tar ganska exakt 1 timme och då går man i väldigt blandad natur och får också klättra lite.

En annan whippetägare frågade mig via Facebook om det fanns backar i Dalby så om du läser detta Jeanette så hoppas jag att bilderna nedan ger dig svaret:).


Den enda ”person” vi brukar möta på våra vandringar är mannen nedan och han är ju tämligen harmlös :).

På eftermiddagen blev det alltså uteritt men först efter att jag fått stor-skura hästen.

Han mötte mig full av våt lera över hela kroppen och jag insåg snabbt det omöjliga i att försöka borsta honom ren.

Efter tvätt kunde vi bege oss ut och red då en runda där jag insåg att en vallningstävling pågick för fullt.

Visslande ägare, lydiga bordercollies och vallade får mötte oss på håll och jag insåg att jag skulle få rida en omväg för att inte hamna mitt i denna ”smet”.

Det blev en tur på över en timme, mest i skritt och jag höll på att bli TOKIG på alla tripsar som jag frenetiskt försökte klia bort ur ansiktet.

De finns i miljarder nu och jag är bara glad att varken Soya eller Archie verkar besväras av dessa små äckelkryp.

Annars är det relativt insektsfritt fortfarande, framför allt tidigt på morgonen finns inte en fluga- ytterligare ett skäl att hålla sig till morgonritterna insåg jag idag!

Lördag- efter regnet

Av gårdagens myckna regnande märktes inte ett spår idag- det är väl så torrt i alla marker att all nederbörd bara slukas upp.

Jag red ett dressyrpass på utebanan på morgonen- har inte varit i vårt ridhus på flera veckor och det känns (förutom att jag saknar speglarna) jätteskönt.

Dels fläktar det skönt när man rider ute och dels är utebanan ännu större än vårt 20 x 60-ridhus- mycket plats att rida på med andra ord.

Fast det gäller att ”passa sig” och ha detta i beaktande inför kommande tävlingar på mindre yta men det hoppas jag att jag inte ska ha några problem med.

Tids nog lär jag tillbringa många av veckans ridpass i ridhuset så det gäller att passa på medan det går att rida ute.

Samtidigt är jag oerhört noga med underlaget- vet många som hellre rider på dåligt utomhusunderlag bara för att slippa svettas inomhus men där brukar jag säga att jag inte vet någon häst som blivit halt av just svett– däremot av felaktigt underlag.

Vår utomhusbana verkar bara bli mjukare och mjukare ju mer vi rider på den, detta trots torkan, och därför har jag vågat använda den mer än jag trodde från början.

Fick till flera fina byten idag- det märks att jag nu tränat på detta några pass.

Fortfarande krävs det otroligt mycket av mig som ryttare; hjälpgivningen måste vara 100 % rätt och lite överdriven än så länge, det minsta jag slarvar så kommer bytet ett galoppsprång efter hjälpen.

Även idag blev det en långpromenad i Dalby, maken och jag har ännu inte hunnit tröttna på detta paradis för vår hund som kan springa lös utan att nästan vika från vår sida. Inga distraherande kaniner med andra ord….


Eftermiddagen har ägnats åt att slappa och äta en god middag med min mamma som varit här på besök.

Nu återstår hagintag för min del- Alfrescos ägare lovade att släppa ut våra djur till en andra hagvistelse (den första är mellan 7.30-14.30 ungefär) och sedan ska jag nog göra en bär-paj eftersom maken och jag fick plötsliga cravings efter just detta :).

Kan förresten meddela att gårdagens film ”Snabba cash” inte får något högt betyg av undertecknad.

Stundtals hörde man inte delar av dialogen för folk pratade så otydligt och det var inte heller helt lätt att hänga med i handlingen, inte ens för mig som läst boken.

Filmen var för den delen rätt så omändrad i jämförelse med boken och även om jag förstår att det kan vara svårt att filmatisera litteratur så tror jag att man hade kunnat göra detta bättre.

Filmens längd (2 timmar) var förvisso lagom men samtidigt missade man mycket från boken genom att kapa den så pass.

Fredag- hoppning, promenader, regn och frisörer

Som jag redan berättat i tidigare inlägg idag så inleddes morgonen med hoppträning i min ensamhet. Detta var första gången Archie hoppade på vår utebana och han är inte heller i övrigt mycket hoppad utomhus men det var inga problem med den biten.

Efter hagutsläpp körde jag till affären för att överraska maken med en god frukost men den som blev mest överraskad var nog jag själv för vem mötte jag inte bland butikshyllorna om inte just maken :).

Ja, ja…tanken var god och efter frukostmålet så begav vi oss till Dalby för att gå en promenad med Soya.

Vädret var mulet och det duggregnade så vi var helt ensamma både på parkeringen och när vi sedan vandrade omkring över fälten och i skogen, de enda vi mötte var 2 ryttare och en ekorre som snabbt kilade upp i ett träd.

På eftermiddagen åkte jag in till Malmö för att shoppa lite kläder och klippa mig, det gäller att passa på och hinna med lite sådant också när man är ledig.

Vad gäller hår-biten visste jag förresten inte om jag skulle skratta eller gråta igår.

Jag fick för mig att jag kunde klippa mig inne i Staffanstorp för att slippa köra in till Malmö och trodde att jag skulle tas emot med öppna armar av den frisör jag nog skulle hitta någonstans i centrum- det var min mycket enfaldiga tanke.

När maken och jag körde runt i vår lilla håla visade det sig att det finns NIO (!!!!) frisörer i hålan Staffanstorp- en otrolig överetablering skulle man gissa om det inte vore så att de 3 salongerna som hade öppet var fullbokade hela veckan.

Den fjärde var en herr-frisör och 5 salonger hade semesterstängt.

Ja, det var den klippningen så det var bara att ringa till ordinarie salong i Malmö där jag fick tid redan nästa dag, dvs idag (till en avsevärt högre kostnad men men…..).

När jag körde från frissan spöregnade det rejält och det har faktiskt kommit en hel del nederbörd nu.

Det är ändå ca 18 grader varmt så Archie och Alfresco åkte ut i var sin hage även i eftermiddags- lite får de tåla :).

Nu återstår hagintag vid sju-tiden och sedan en video-kväll med maken.

Jag har hyrt ”Snabba cash” baserad på boken med samma namn.

Boken hittade jag i hotell-lobbyn på Mallorca för 2 somrar sedan, någon hade lämnat kvar pocket-versionen och jag tog den som nödläsning eftersom jag hade läst ut alla medhavda böcker.

Boken överträffade verkligen mina förväntningar så nu hoppas jag att även filmen gör detsamma.

Torsdag- en slappardag

I morse red jag ett bra dressyrpass på Archie där jag förutom de sedvanliga rörelserna la in lite bytesträning.

Archie byter numera ganska lätt (ja, ja, allting är relativt….) om jag jämför med hur det var när vi började, då kunde jag galoppera hur länge som helst (kändes det som i alla fall) innan Archie behagade notera att det faktiskt satt någon på ryggen som gav byteshjälper.

Bytena från vänster till höger föregicks dessutom alltid av en bakutspark- inte alls behagligt och så skönt när DET försvann.

Någon timme efter hemkomst från stallet upptäckte jag att Soya har börjat löpa- inte oväntat alls och det är bara att se till att få det överstökat känns det som.

Det var ju tur att jag och Åsa träffades med hundarna igår och inte idag; hon har ju bara hanhundar.

Annars har jag haft en riktig slappardag idag- hade inget inplanerat och har bara varit i stallet några gånger 🙂 och i byn för att äta lunch med maken.

Vi njuter verkligen av att vara lediga kan jag säga!

Avslutningsvis måste jag undra om det ligger en enorm anti-regn-magnet över Staffanstorp?

Jag vet inte hur många prognoser som lovat att ”nu så!!!” vad gäller regn men vi har inte sett en droppe.

Idag fick jag till och med höra att det spöregnat i 2 timmar i Malmö i förmiddags, dvs 15 kilometer från Staffanstorp. Smått otroligt tycker jag!

Mer om onsdagen och en läsar/bajsfråga

När jag hade klarat av stallbestyren på morgonen åkte jag och Soya som planerat till Järavallen för att leka och bada med Åsa och hennes hundar Corre och Trillik.

Liksom förra veckan hade vi alla det hur mysigt och roligt som helst och efter 1½ timme med ruscher i vattnet, lite simning, allmänt nosande och kaninletande i olika hålor på land (utan resultat dock) så tror jag att hundarna var rätt så rastade :).

Soya står och funderar över något….

Och funderade, det gjorde jag och Åsa också och det är här vi skulle vilja ha lite läsar-hjälp!

På en del små ”sand-öar” i vattnet hittade vi massvis med bajshögar som den ovan och då jag såg den första högen var jag övertygad om att det var bajs från en liten hund- det såg nämligen exakt ut så.

Dock hittade vi snabbt typ 20-30 högar på en mycket liten yta och det är helt omöjligt att en mängd småhundar skulle ha varit framme och lämnat dessa visitkort för det går nästan inga hundar där alls och än mindre så många att denna enorma mängd bajs skulle ha lämnats kvar.

Nu är frågan vad det är för djur som lämnat högarna?

De enda djuren vi har stött på i naturreservatet är kaniner, fåglar, hundar och hästar :).

Inte kan väl fiskmåsar producera sådana högar, eller????

Vad säger ni läsare; kan ni lösa vårt bajs-mysterium?

Här ett mycket bra köp jag gjorde förra året på EKO- ett par skor som jag köpte för 15 kronor (!!!)- Jacsons motsvarighet till Foppa-toffeln och som man tydligen ska ha i stallet ?!?!?

Som stallsko vet jag inte om det är så lämpligt att gå med dessa mjukisar men däremot är de utmärkta när man vandrar i vatten och på stranden- särskilt om man inte vill trampa i bajs efter gud vet vilket djur :)!

På eftermiddagen fick vi besök av valpen Kira och hennes familj och som synes var varken Kira eller Soya särskilt intresserade av varandra.

Soya blev utskälld av lilla valpen redan när de kom och därefter gjorde hon inga fler kontaktförsök.

Onsdag- en flitig och en lat i stallet

Idag tyckte jag att Archie hade gjort sig förtjänt av en vilodag- därav rubriken- det var trots allt över en vecka sedan han vilade sist.

Så medan han gick i hagen passade jag på att göra något som jag slarvat med sedan länge; box och krubbtvätt!

Archie både äter och dricker som en gris; vattenkoppen är ständigt full av ensilage och när han äter sin mikroskopiska mängd kraftfoder utblandat i betfor så skvätter han runt detta i stora cirklar vilket gör att långt ifrån allt hamnar i gapet utan även på väggarna.

Som med en del annat som har med städning att göra har jag dragit mig för detta helt i onödan; en spann med skållhett vatten fick hur snabbt som helst bort alla ”bevis på min gris” (det rimmade) och nu har jag lovat mig själv att vara mer noga framöver och inte låta det gå för långt mellan tvättarna.

Så här mycket (läs: lite) gräs har vi i våra hagar numera.

För min välnärda fd fånghäst gör det inget att gräset inte når till kotorna men liiite mer kunde gott få spira fram- hur nu detta ska gå till när det inte regnar.

Stallägaren har fått in en riklig första-skörd ensilage som räcker mer än väl och det är verkligen tur eftersom det inte blir mer skördat i år.

Ser ni lilla Soya långt bort i bild?

Hon har verkligen blivit superduktig med att inte springa in i hagarna hur som helst, något hon ägnade den första tiden hos oss åt.

När jag hade Archie på ridskolan kunde hon ibland rusa in i en hage och tokskälla på någon häst och gärna springa efter den också.

Livsfarligt för både hund och häst så klart och jag är otroligt tacksam över att hon helt slutade med detta efter att hon en dag sprang in i staketet och fick sig en ”ström-kyss”.

Tyvärr lär sig inte alla hundar lika lätt; min första hund, schäfern Ketty blev både sparkad och sprang in i staket utan att ta lärdom och det var så klart allt annat än roligt.

Soya stannar numera på behörigt avstånd när jag går med hästar till hagen och jag kan få henne att komma till mig om jag verkligen ropar övertalande på henne men helst håller hon sig som sagt undan. Klok doggy!

Tisdag- ändrade planer

I morse red jag ett dressyrpass som planerat med Archie och han kändes fin och ”med”.

Vi gjorde ungefär samma saker som Ebba hade gjort igår och efter 50 minuter var jag nöjd och avslutade passet.

Sedan blev det gräshage- fast i ärlighetens namn är det numera inte så mycket gräs över eller snarare sagt i våra hagar.

Som ni vet har det inte regnat på veckor mer än vid 2 korta tillfällen och även vår egen gräsmatta hemma är helt sönderbränd.

Om man ska se det från den positiva sidan så behöver man inte lägga någon tid på att klippa den i alla fall….

Efter mina stallbestyr begav maken, Soya och jag oss iväg med bil; planen var att besöka ön Ven utanför Landskrona dit det tar ca 30 minuter med båt.

Maken och jag har varit där vid ett tillfälle för många år sedan men nu ville vi åka dit med Soyis och gå i de vackra omgivningarna.

Med tanke på att det är tisdag, att vädret var lite halvdisigt och att väl mångas semester är slut trodde vi inte att vi skulle mötas av den enorma anstormning med människor vid kajen och eftersom vi inte ens kunde hitta parkering till bilen valde vi att inte köa (kanske förgäves) utan la om rutten mot Söderåsens nationalpark i stället.

Som synes på bilderna nedan kan man där vandra i mycket kuperad skog vilket passade oss utmärkt särskilt eftersom vi kunde ha Soya lös.

Ta i trä följer hon oss mycket bra, det finns så mycket att nosa på och markera sitt revir på (maken till små-kissande tik har jag aldrig varit med om) och eftersom det inte finns kaniner i skogen 🙂 springer hon inte iväg hur som helst.

Efter en timmes vandring ansåg vi att vi var värda en lunch på ”Kalle på Spången”- det är där en del av Edvard Perssons filmer är inspelade.

På tal om Edvard Persson tycker jag att texten i en av hans låtar säger mycket om skåningar och deras inställning till sig själva eller vad sägs om ”ja, låt dom bara gå på- vi klarar oss nog ändå” :)!