Ja, vågar jag önska mig en strid ström av hästdagar som dessa?

Dagens uteritt var hur fin som helst, Vickes travande lämnade inget mer att önska på detta stadiet och jag satt bara och berömde honom hela tiden.

Igår, med en 4-åring ”i häcken” fick han ändå trava på liiite mer än den samling jag vill ha men idag, när han blev lite förskräckt på en tittig sträcka och därmed automatiskt lite bromsig kunde jag utnyttja detta till en fin samling med ok kadens och då blev det att JAG bestämde den kommande takten, inte bara att Vicke fick trava långsamt för att han initialt VILLE det.

Tyvärr räckte inte denna veckas regnande inser jag- det börjar åter bli hårt i marken och om inte annat för Vickes skull önskar jag mig regn- i alla fall på nätterna 🙂 !

Dagen har präglats av ett underbart sommarväder- soligt och varmt.

Efter det sedvanliga stallbesöket på morgonen åkte jag och Soya för att träffa Åsa och Vilja för en skogspromenad i lite skyddande skugga.

På eftermiddagen blev det uteritt med stallkamraten Jossan som numera har en jättefin 4-åring.

På ”Kreons tid” var det Jossan med dåvarande hästen Back som var en av våra få stöttepelare vid uteritterna och idag var väl tanken att Vicks skulle vara detsamma för Jossans Zakira.

Nu visade detta sig vara totalt obehövligt; Zakira får i alla fall av mig högsta betyg vad gäller ”uppförande vid uteritt”.

Även Vicke skötte sig perfekt men det är jag ju mer van vid 🙂 .

Vi var ute i strax över en timme och jag kunde genomföra mina typ 5x 1 minuter i trav med Zakira lugnt bakom min välsamlade häst.

Skönt att konstatera att jag numera sitter helt normalt på Vicke förresten- minns ni hur jag skumpade omkring när jag köpte honom 🙂 ?

Ja du milde tid vilket dilemma det var DÅ….

Vad härligt det är när man hela dagen har känslan av att det är lördag för att glädjande nog inse att det bara är fredag! Värre är det så klart när det är tvärtom, dvs om man skulle tro att det är lördag när det är söndag 🙂  .

Ända fram tills sen eftermiddag har solen strålat väldigt varmt och skönt men så fort maken tände upp grillen mulnade det på.

Vicke hann dock få 7 timmar härligt väder i sin gräshage och därefter en nästa en timme lång uteritt i lika soligt men otroligt blåsigt väder.

Idag var det alltså officiell trav-premiär även om jag tjuvstartade för någon dag sedan med några meters trav då.

Idag travade jag nog sammanlagt 4-5 minuter uppdelat på 5-6 sekvenser och det kändes jättebra.

Att Vicke ÄR en fin häst tycker jag att han bevisade med råge – han travade hur fint som helst, i korrekt form, avslappnad och mjuk.

Nu önskar jag ”bara” lugn och ro på ridfronten- att jag kan sätta igång detta goda djur utan mer drama, hältor, avtrampade skor och annat elände.

Idag var det dags att visa upp Soyas lungor på djursjukhuset i Malmö och som jag hoppades och trodde är de nu åter ua 🙂  !

Det trista är att lunginflammationen kan återkomma då den orsakas av vätska i lungorna och denna vätska kommer dit vid vissa av Soyas epilepsianfall.

När hon får anfallen tuggar hon oftast fradga, biter sig ibland i tungan och dessa vätskor kan hon i sitt medvetslösa tillstånd inte styra över var de hamnar.

Så i teorin skulle hon kunna få lunginflammation typ varje gång hon får ett anfall- nu har det ju än så länge bara hänt 2 gånger.

Vi har höjt dosen på hennes epilepsimedicin så det är bara att hoppas att anfallen kommer med längre intervall och att lungorna får förbli friska.

Nu återstår att kolla upp det blåsljud som Soya har på hjärtat- detta upptäcktes förra året och i nästa vecka ska det göras ett ultraljud för att se så att hjärtat inte är i sämre skick än då.

Vicke har idag fått….ja vad tror ni….SKRITTA (!!!), samma runda som igår faktiskt.

Tog mig en noggrann look på honom innan jag red ut och jag måste säga att han ser fantastiskt fin ut i mina ögon i alla fall.

Rund och fin utan att se fläskig ut så rent utseendemässigt har han inte ”tappat” något under våren i alla fall.

Även idag kom det lite regn så nu har nog ”mina” ridstigar softat till sig bra.

Idag red jag både en runda ganska nära anläggningen och skrittade på gräsbanan och det börjar kännas väl tråkigt med denna långsamma gångart.

Men snart så…jag brukar tänka att det inte är sååå länge sedan jag skrev att det var typ 20 gånger kvar att skritta så jag har ju onekligen lyckats beta av dagarna 🙂  .

Jag vet att vi är några stycken som har önskat oss lite regn och idag blev vi bönhörda.

Det har regnat i flera timmar och jag ser fram emot att både vår gräsbana och alla grusvägar jag vanligtvis rider på kommer att bli ”uppmjukade” tills det är dags för mig att börja trava.

Här har det ju inte regnat på ett bra tag och då är det inte så konstigt att det börjar bli stenhårt i marken- inte optimalt när man ska sätta igång en häst efter en miljon vilo-veckor tycker jag.

Vicke passade på att lerinpacka sig i hagen idag men kanske ville han ändå visa lite barmhärtighet mot sin smuts-hatande ägare för han tog bara den ena sidan vilken min Magic Brush tack och lov fick ren väldigt snabbt. Kan verkligen rekommendera dessa borstar förresten.

Idag var jag faktiskt i ridhuset i 45 minuter just pga regnet- jag tycker att jag har varit så duktigt och skrittat utomhus alla dagar så idag ”unnade” jag mig att slippa bli blöt.

Vicke fick träna lite slutor på långsidorna och jag gjorde en trist upptäckt: jag glor ner i hans man heeeela tiden och man kan ju undra vad jag hoppas få se där?

När jag väl blev medveten om detta lyfte jag så klart blicken men jag kommer nog att få påminna mig om detta ryttarfel fler gånger misstänker jag.

Huuu vilket ösregn som föll över Grevie precis när jag kom till stallet!

Jag började misströsta och tänkte att jag nog skulle få tillbringa min ridtur i ridhuset men som tur var visade sig regnet bara vara en rejäl skur som gick över på några minuter.

Så det blev en 50-minuters skrittrunda, de 10 sista minuterna på vår stora gräsbana.

Fanns det ett mästerskap i  att skritta skulle vi nog stå oss bra i konkurrensen 🙂 , det intressanta ska bli att se hur Vicke känns när jag ska börja trava.

Så länge jag har ägt honom har han aldrig någonsin känts styv eller svårböjd i kroppen men frågan är hur med på noterna han kommer att vara efter dessa evighetslånga 3 månader?

Nåja, den som lever får se….

Nu ska jag i alla fall bege mig på en KUL grej som jag kommer att berätta mer om i veckan.

Vi är inne i ett riktigt ”väder-flow” i mina trakter- solen har strålat hur många dagar som helst, så även idag.

Vicke har solat sig och käkat gräs hela dagen och verkade vara på väldigt gott humör när vi gav oss ut på vår sedvanliga skritt-omgång.

Idag var vi ute i en hel timme och faktiskt gjorde jag en liten ”tjuvstart” genom att trava i kanske 100 meter som kändes hur fina som helst.

Jag hoppas verkligen att mitt idoga ”slit” med vad som känns som ett ”evighets-skrittande” ska vara mödan värt och jag tänkte faktiskt idag att jag förtjänar att klappa mig själv på axeln för denna flit.

Jag har genom åren sett hur en del gör när deras hästar är konvalescenter och ska sättas igång: det är några halvhjärtade varv i skritt runt stallet eller i ridhuset med hästen lufsandes runt i grimma och även om jag personligen tycker att både uteritter i allmänhet och skrittande i synnerhet  oftast är en tråååkig syssla så vill jag verkligen följa de anvisningar jag fått från veterinären.

Blir hästen sedan halt igen kan jag i alla fall känna att jag gjort vad jag har kunnat och behöver inte fundera på hur jag kunde gjort annorlunda.

Även idag blev det en 50 minuter lång skrittrunda på träns och i sol-inga nyheter där inte.

För er som undrar så försöker jag att ”jobba” Vicke så gott det går fast vi bara kan använda oss av den långsammaste gångarten och dessutom bara får rida rakt fram.

Men jag skrittar väldigt lite på lång tygel utan det är ”på tygeln” som gäller och där variera jag formen mellan lång och låg och mer ”normal”.

Lite sidvärtsförflyttning blir det också, slutor och skänkelvikningar.

Visst längtar jag efter ”mer”, särskilt efter att jag och Soya följt med en stallkamrat till hennes träning hos X (som hjälpte mig med Kreon så bra).

Stallkamraten har en ny, superfin unghäst och jag blev verkligen ridsugen av att sitta och titta på träningen men det lär dröja innan jag själv kan börja tänka i dessa banor.

Idag paketerades höt ihop från det som nu kan bli vår gräsridbana.

Eftersom jag bara kommer att få trava ”rakt fram” i början kommer gräsbanan väl till pass då den är mycket längre än vårt ridhus.

Soya passade på att undersöka stråfoderkvalitén….

….och jag gissar att hon, precis som jag….

….gav den högsta betyg!

Jag gissar att många hade tagit ledigt denna klämdag- så inte undertecknad som inte har något emot att jobba just dessa, ofta väldigt lugna dagar.

Kan ni gissa vad jag och Vicke gjorde idag förresten?

Tro det eller ej men vi SKRITTADE UT!

Skämt å sido, jag är glad att jag har en häst som har hållit sig så snäll under dessa 3 månader annars hade det inte varit kul att vara ensam ute på vägarna.

Men Vicke ÄR ju en god häst och sedan kanske solen och gräset gör honom lite däst och det kan väl passa bra just nu 🙂  .

Annars tycker jag att detta är den bästa tiden på året att ha häst- vädret är underbart men insekterna har ännu inte dykt upp och man har fortfarande sommaren att längta till.