Skrivet
Idag fick Vicke byta till en av anläggningens 2 sjukhagar- allt för att han inte ska röra för mycket på sitt onda ben.
Jag hoppas att han ska fortsätta att vara vid gott mod- det kommer ju inte att dröja så jättelänge tills jag får skritta på honom.
Kreon stod i samma hage i 6 veckor eller nåt när han hade sitt sår på benet och klarade det utmärkt så jag hyser gott hopp om även denna fina häst.
Skrivet
Jaha…..dagens veterinärbesök lämnade mig verkligen med blandade känslor à la ”å ena sida….a andra sidan”.
För att ta det från början så visade longering på hårt underlag en tydlig hälta.
Jag såg samma sak igår på asfalt vilket gjorde att jag ville åka och kolla och inte avvakta eftersom jag misstänkte att det kanske var/ är något som behövde behandlas och inte bara vilas bort.
Hältan förstärktes inte av böjprov och när hoven bedövades så blev Vicke ohalt = hältan lokaliserades således dit, precis som många av oss spekulerat i dessa 14 dagar som hästen varit halt.
Flera röntgenbilder på hoven togs, med och utan sko och veterinären kunde inte se någon spricka vilket så klart var skönt.
Däremot tyckte han att Vicke var mer fylld i den vänstra än högra hovleden och vi bestämde att denna skulle sprutas, hellre än att ”vänta och se” vilket hade varit det andra alternativet.
Eftersom det kom ut en del ledvätska när veterinären skulle spruta leden så indikerade detta att den var påverkad så det känns som ett rätt beslut.
Huruvida Vicke bara har trampat på något som gjort en liten synlig blödning i hoven eller han även vrickat sig går inte att svara på i dagsläget- blir han inte bättre/ bra tills återbesöket om 3 veckor tyckte veterinären att man ska göra en magnet-röntgen (som inte finns på denna klinik) för att försöka hitta eventuella mjukdelsskador i så fall.
Men nu är det en veckas hagvistelse som gäller till att börja med, därefter ska Vicke skrittas en vecka och OM han är ohalt då ska jag trava rakt fram i kanske 10-15 minuter i en vecka tills återbesöket. Är Vicke inte ohalt efter 2 veckor ska jag bara skritta.
Det som känns skönt är att vi i alla fall vet att hältan kommer från hoven- mindre skönt är att inte säkert veta om det finns mjukdelsskador som kommer att ta tid att läka.
Det är bara att låta tiden ha sin gång- just nu finns det inte mer att göra än så.
Skrivet
Även idag har det varit helt underbart vårväder, soligt och varmt.
Jag och maken unnade oss en hotellfrukost- läs: mängder av bacon, äggröra, pannkakor, sylt och grädde för undertecknad.
Vicke fick göra samma övningar i ridhuset som igår; bakdelsvändningar och ryggningar, något jag BORDE öva på i vanliga fall också men som jag har bortprioriterat.
Om det ska skrittas en tag framöver kan jag ju ägna mig åt detta och liknande- man KAN ju göra en hel del även i den långsammaste gångarten (försöker jag övertyga mig själv….jag som inte tillhör gruppen ”vi som älskar att skritta” och aldrig skulle platsa hos de akademiska ryttarna…).
Skrivet
Jag vet inte hur många glada statusuppdateringar jag har läst på Facebook idag innehållande orden VÅR och SOL och jag kan bara instämma: det har varit strålande solsken och underbar vårkänsla hela dagen!
Jag är ledsen vinterälskare men JAG och mina anhängare fick rätt; er årstid kan ni säga bye-bye till- i alla fall om ni bor i Skåne 🙂 !
Sedan ska det erkännas att det inte är så himla varmt på morgnarna- vid 7.30 hade jag runt 2-3 grader och fick skrapa rutorna men mitt på dagen hade temperaturen tredubblats, minst!
Ett säkert vårtecken är när City Gross börjar sälja penséer i 10-pack och jag har som vanligt köpt en omgång- de brukar lysa upp väldigt fint.
Det underbara vädret till trots vågade jag inte skritta ut med Vicke, jag håller mig i det mjuka ridhuset så länge.
Jag skrittade i 30 minuter och tränade på både skolor, bakdelsvändningar och ryggningar och travade också några härliga varv utan att känna någon hälta.
Vicks inviger sitt nya HW-täcke-satt som en smäck (han har ett urtvättat termotäcke från 1800-talet under- ännu ett av dessa 200-kronors Gekås-täcken som vägrar att gå sönder…).
Skrivet
Idag var det äntligen dags för hovslagaren att besöka Vicke, för andra gången ska sägas.
Han tittade ju på honom även förra fredagen då Vicke var ohalt men reagerade för tryck med visitertång och hade puls.
Dagens besök avslöjade en liten blödning i hoven vilket man ser ganska tydligt på bilderna nedan. Vicke var även öm för tryck just där medan den ”allmänna ömheten” från förra fredagen var bättre.
Att ge sig på att karva i hoven efter en böld bedömde hovslagaren som meningslöst då hornet blev vitare, inte rödare ju djupare han tog med kniven.
När skon var på plats igen longerade jag på mjukt underlag och kunde inte se någon hälta.
Efter att ha mailat en av nedanstående bilder till min veterinär har vi enats om att jag ska kolla Vicke över helgen innan jag eventuellt avbokar DEN tiden också.
Som ni säkert kan förstå önskar jag inget heller än att få lugn och ro efter mer än 10 dagars vånda men ni vet vad jag brukar säga; det återstår att se….
Ja, så här såg det ut när skon togs av.
Skrivet
Som svar på tidigare blogginlägg så valde jag de GRÅ senskydden.
Egentligen tycker jag mycket om färgen BLÅ men på just senskydd tyckte jag att de grå var mer ”diskreta” 🙂 !
Har precis kommit hem efter en långpromenad med Soya, Vilja och Åsa- det gäller att försöka skingra tankarna och få tiden att gå- först till imorgon då hovslagaren ska komma och sedan till måndagens veterinärbesök.
Ser faktiskt inte fram emot helgen lika mycket som vanligt- nu känns den mest som en transportsträcka till just klinik-resan.
Skrivet
Idag åkte jag från stallet till Ullared klockan 7.40 och var tillbaka vid 17.00-tiden- som att arbeta en hel dag med andra ord men det var det värt.
Just denna köpomgång (jag åker ju ca 3 gånger om året) blev det faktiskt inga vardagskläder till mig men däremot både nya ridskor (Jacson, 319:–), en lättviktshjälm (299:–) , ridhandskar i tunt svart skinn (79:–) , ridstrumpor och sist men inte mins- favoriten: en täckparkas för 299:–.
Den sistnämnda har ganska stora likheter med den täck-kappa från Schockemöhle, förvisso i dun, som jag betalade ungefär 5 (FEM) gånger så mycket för förra året….och som jag fortfarande inte nänns ha i stallet utan har på jobbet i stället (hur knäpp är jag?).
Jag vet av erfarenhet (och besöksstatistiken på bloggen) att inläggen med bilder från Gekås-shoppningen brukar vara väldigt populära och jag har givetvis försökt att ta så många inspirationsbilder som jag orkat.
Jag ska ta tag i detta om någon dag och publicera dom men just nu är jag inte så där på topp pga Vickes hälta så det får vänta tills jag har lite mer ork.
Skrivet
Vickes hälta fortsätter att gäcka mig.
Åkte till stallet igår kväll, då var hov, kota, skenben varmt.
I morse nästan ingen skillnad mot det andra benet och skrittade och travade mycket bättre.
Har pratat med min hovslagare som kommer på fredag, ska till veterinären på måndag morgon.
Även veterinären tycker att det låter som att det är något i hoven med tanke på att Vicke har puls sedan förra måndagen.
Att spekulera utan att ha sett hästen IRL är vanskligt så han vill så klart undersöka hästen om hovslagaren inte hittar något på fredag.
Idag är jag i Ullared hela dagen vilket varit bestämt sedan länge- får försöka skingra tankarna lite i alla fall.
Skrivet
Jag kan knappt tro att det är sant…eller så är jag egentligen inte ett dugg förvånad för det är så ursäkta…..DJÄVLA TYPISKT men: Vicke är halt igen!
Hältan yttrar sig exakt på samma vis som då jag upptäckte den förra måndagen, vänster framben, framför allt över kotan är varmt med puls.
Eftersom våra hästar står i leriga hagar kyler ju denna hovarna så det är svårt för mig att säga hur varm vänsterhoven egentligen är, när jag upptäckte hältan i eftermiddags tyckte jag att hoven var varm-ARE än den högra men inte jättevarm vilket antingen beror på att den kylts av leran eller att skadan inte sitter i hoven utan kanske i…tja…kotan kanske?
Det jag tycker är konstigt om det tex skulle handla om en vrickning är att Vicke verkligen varit 100 % ohalt de 3 dagarna jag red och tro mig- är det någon som är expert på att känna efter så är det jag och jag har inte känt ett enda konstigt steg.
Kan en vrickning först ge synlig hälta i någon dag, sedan vara borta i 5 dagar fast man ridit 3 av dom och sedan återkomma? Vad tror ni?
Nu blir det till att ringa veterinären first thing imorgon bitti. BLÄÄÄÄÄÄ!!!!!
Skrivet
Efter att ha ridit i morse avbokade jag med viss vånda eftermiddagens bokade veterinärbesök- inte alls för att jag har känt ett stegs hälta sedan jag återupptog ridningen i lördags men för att jag ändå allra helst hade velat ha även ett veterinärutlåtande på att Vicke är ohalt.
Men här har jag försökt att väga kostnader, ”bök” (ta ledigt från jobbet tex) och rent ut sagt FÖRNUFT mot att köra iväg ”bara för att” och jag hoppas att jag har fattat rätt beslut.
Annars får jag givetvis boka en NY tid, dvs om jag framöver skulle börja misstänka en hälta, svårare än så är det inte.
Jag undrar förresten hur det hade sett ut om jag var gift med en veterinär? Den stackaren hade kanske inte haft tid att JOBBA utan hade varit upptagen med att göra böjprov på min häst varje dag….
Lite skämt och lite allvar; Vicke är den av mina hästar som jag tycker rör sig ”minst tveksamt” eller hur jag ska uttrycka mig- hans trav är väldigt distinkt och han känns aldrig liksom ”skum” i sitt rörelsemönster vilket mina andra hästar absolut har kunnat göra DÅ OCH DÅ.
Inte så att de kändes halta var och varannan dag men de kunde ändå någon gång ta något steg som gjorde att man liksom hajade till och tänkte ”upsss…vad var det där” även fast det sedan inte VAR något men den känslan har jag aldrig med Vicke.
Så; nu rider jag på som vanligt så får vi se!
Träningen för Christina är oavsett vilket inställd av andra orsaker så jag behöver inte rida värsta passet imorgon i alla fall och har inte gjort dessa dagar heller.
Senaste kommentarer