En mångårig bloggläsare undrar:
”Vaaarför är nästan allt så himla försenat i hästvärlden? Och varför är det allmänt accepterat att det är så? Visst, levande djur och allt det där, men vad man än bokar utom möjligtvis träning då (och ibland där med), så får man liksom bara räkna med att den tiden som är sagd är flytande.
Tom när jag bokar tid hos veterinär på kliniken (Evidensia, så inte något pluttigt ställe heller), ÄVEN om jag bokar första tiden med flit, nog fan får jag vänta en halvtimme innan jag får visa hästen, och sen rullar det på i samma stil fram till lunch. Vänta på att visa, vänta på att få utlåtande, vänta på sedering, vänta på behandling. Tröttsamt.
När är hovslagaren i tid? Igår hade vi ute equiterapeut till flera hästar, han var TRE TIMMAR försenad, min tid klockan tre blev klockan sex, och där dog hela dagen.
Vi hästmänniskor är inte bättre vi heller, ”ska bara” och så blir en timme i stallet tre timmar. Inte för mig då, jag har inte den tiden och är disciplinerad, kanske därför jag stör mig så på detta i andra?”
Jag känner ofta som du, gissningsvis för att jag är en tidsfascist.
Tack och lov kan man tex nästan ställa klockan efter min hovslagare och så har det alltid varit.
Vad gäller besök hos hästveterinär är även han punktlig och det uppskattar jag mycket.
För Soyas del märker jag en enorm skillnad på hur vi blir mottagna på Djursjukhuset i Malmö nu mot hur det var sist jag hade hund för över 20 år sedan.
Då fick man ALLTID vänta tills irritationen höll på att ta kål på mig och så är det inte alls längre.
Nu tas man emot på minuten i princip och det är ju så det bör vara i normalfallet.
Jag kan bara gissa att man idag måste ha en annan kundvård i den hårdnande konkurrensen och det är väl för väl att vi djurägare får något för de hutlösa avgifterna vi betalar för veterinärvården.
Men jag vet inte om detta med att inte passa tider är signifikativt för hästvärlden eller det är en allmän ”samhällsnonchalans”?
Vad tror ni och vad är era erfarenheter?
Senaste kommentarer