Inlägg i kategorin Hundinlägg

Hund-sömn

Jag har alltid hävdat att både min tidigare Whippet Soya och Molly sov/ sover ”konstant” (inomhus i alla fall ha ha ha) men om man läser ovan så HAR hundar faktiskt ett mycket större sömnbehov än människor, även som vuxna. Till skillnad från tex hästar.

Farlig hund med fattig ägare

Sitter och läser följande inlägg:

Jag sitter i ett dilemma. För några årsen tog jag över en hund akut. En väldig speciell hund då han markera när saker och ting sker som inte är på hans villkor. Som till exempel att stå och skälla vid dörren, ta mat osv osv han markera genom att försöka hugga. När jag tog över hunden lovade jag att inte omplacera om det inte skulle funka utan han skulle somna in. Denna veckan har eskalerat. Mannen fick stänga in sig med minsta barnet efter att hunden försökte hugga han. Häromdagen skulle han hugga mig när jag skulle säga till han efter att han lyckats ta ena sonens macka. Igår hoppade han upp på spisen varpå min äldsta son kom in i köket, utan att han gjorde något så hoppade hunden ner och försökte hugga han i armen. Hunden går inte längre upp i vikt utan tappar vikt. Han har även tidigare sjukdomshistoria så som förstorad aorta, påtryckningar i nacke osv som han fått laserbehandling mot. Vi har pratat om att det bästa vore tyvärr att han får somna in. Men när. Ekonomin inte finns just nu och man inte ha tillgång till klarna, vart kan man vända sig till då ? Uppenbarligen mår han ju inte bra vilket tynger oss vi har nu försökt ändra beteendet i 2 års tid men det eskalera och jag är ingen som ger upp i första taget men en stor hund på 60kg kan göra mycket skada på ett litet barn”.

Jag blir uppriktigt bekymrad och hoppas verkligen att denna hundägare snarast löser en omedelbar avlivning av hunden. Punkt.

Det finns så klart mycket man kan tycka. Att inte ha råd att avliva en hund tex.

Men vad jag reagerar på är att det finns barn inblandade!

Att man som vuxen tar risker trots att man vet om vissa ”problem” osv må vara hänt om än dumdristigt och farligt men förhoppningsvis så drabbar det bara en själv.

Men när man har barn måste barnet komma före ens husdjur, eller?

Tänk om hunden i exemplet ovan skulle hugga ett barn i ansiktet tex?

Livslånga ärr, plastikoperationer…och givetvis möjligen ännu värre scenarion.

Kan man verkligen ha detta på sitt samvete om man äger en hund som visat beteende som hunden i exemplet?

Farligt människobajs

Man lär sig något nytt varje dag och nedanstående inlägg från en annan whippetägare på Facebook lärde mig att man ska se upp för att ens hund äter människobajs av mer än den uppenbara anledningen att det är uräckligt:

Igår höll det på att gå riktigt illa för vår lilla Messi. Efter förmiddagspromenaden, när han lyckades tugga i sig bajs, la han sig för att vila. Vi upplevde att han vilade längre än vanligt och försökte få igång honom. Han tittade på oss med helt tom blick och kunde varken gå eller stå utan att skaka eller vingla. Han stod och tittade rakt in i väggen och förstod inte hur han skulle använda tassarna. Han hade ingen kontroll på bakbenen, vilka vek sig bakåt. Däremot åt han lite korv ut handen men var helt väck. Väl inne på djursjukhuset gjordes neurologiska tester, vilka inte visade på avvikelser. Då jag läst om hundar som fått i sig THC genom att äta människobajs bad jag om ett sådant. Testet kom tillbaka positivt och som vi befarat hade han under skogspromenaden fått i sig cannabis eller liknande, förmodligen genom bajset. Jag vill informera om detta då det inte alltid hör till vanligheten att drogtesta hundar och symptomen kan misstas för annat. Idag mår Messi bra och springer med pigga ben igen.

Grattis!

Tiden går fort när man har roligt och idag fyller världens bästa Molly redan 9 år.

Vi har ägt henne i 7 år och köpte henne när vi bara hade varit tillsammans i lite drygt ett halvår.

Jag hade ju min svarta whippettik Soya innan dess och trodde aldrig jag kunde få en lika fin hund men ibland är det trevligt att ha fel!

Djur i bur

Har ni sett det nya (?) tv-programmet där Markoolio och hans mamma bygger ett hus åt henne (ja, inte med sina egna händer men ni fattar….).

En person jag följer på Instagram gjorde ett inlägg igår där hen påpekade att mamman i tv-programmet och även på sin insta visar sina hundar i en stängd bur inomhus.

Många kanske inte vet detta och en del skiter också i det (jag har sett det med egna ögon i Sverige) men det är faktiskt inte tillåtet att ha hundar på detta viset inomhus.

Väldigt märkligt att i princip ingen reagerat i mammans flöde och sorgligt att sådant visas på tv.

Den återkommande hundgåtan

Igår kunde jag på Facebook läsa samma eländiga efterlysningar som jag har sett hur många år i rad som helst; hundar som sprungit bort runt tolvslaget, oftast med olika typer av koppel efter sig.

Hundägare har alltså av okända anledningar valt att vistas utomhus med sina kopplade hundar kring den mest traumatiska tiden på året för både vilda och tama djur!

Jag blir genuint nyfiken på varför man gör detta enorm omdömeslösa val och vad som driver en att trotsa sunt förnuft på detta viset?

Är man så bombsäker (ursäkta ordvitsen) på att ens hund kommer att stå pall för vilka fyrverkerier som helst att man absolut måste ha den med sig ute just kring midnatt? Kan man inte rasta hunden några timmar tidigare?

Eller har alla dessa bortsprungna hundar fått akut diarré just vid 23.45 så att de MÅSTE tas ut?

Att jag tycker att de som använder smällare och fyrverkerier är fruktansvärda egoister har nog inte undgått någon och dom kan man tyvärr inte påverka som enskild djurägare men varför man SJÄLV utsätter sin hund för livsfara- DET får ni gärna försöka förklara för mig om ni kan!

Att hunden sliter sig trots x försiktighetsåtgärder tidigare på kvällen kan jag ändå förstå men när jag läser om dessa lösa hundar som sprungit iväg vid 23.30 och därefter….DET fattar jag absolut inte!

Och bara tanken på en fullständigt panikslagen hund som rusar omkring i mörkret med ett koppel som den kan fastna i på tusen ställen och kanske rent av strypas av…ja, bara tanken gör mig gråtfärdig. 

Kräkmedel?

På tal om inlägget med hunden som åt upp en strumpa och fick åka till djursjukhuset för att kräka upp den undrar jag om man inte hade kunnat få detta kräkmedel att ha hemma ”just in case”?

Det finns ju hundar som tämligen ofta sväljer allt möjligt mer eller mindre farligt och att åka skytteltrafik till veterinären torde bli ganska kostsamt och dessutom kanske man har lång väg dit.

Jag fattar absolut att dylika medel inte bör delas ut ”till höger och vänster” men har någon varit med om att man kan få medlet och ge själv?

Strumpan i rumpan (nästan i alla fall)

Igår, precis medan jag satt och skrev med en vän på Messenger skriver vännen att hennes hund i detta nu svalt en liten nylonstrumpa !?! Hon såg det hända men hann inte ingripa eftersom hunden svalde snabbt som ögat.

Vännen frågade vad jag trodde om det hela och jag, som vanligtvis är rätt så kall och låter mycket gå över av sig själv utan att hetsa upp mig skrev direkt att hon borde kontakta First Vet för en videokonsultation.

Hunden verkade helt oberörd men jag blev mest orolig för att den är förhållandevis liten (under 10 kg) och hur en strumpa skulle kunna passera genom hela hunden och ut ur rumpan tedde sig för mig bekymmersamt.

Som tur var fick vännen kontakt med First Vet inom 20 minuter och fick rådet att köra till djursjukhus (varför händer alltid sådant här 22.00 på kvällen???).

Doggy fick åka den mycket korta färden till närmaste Evidensia, fick kräkmedel och min vän fick…..en räkning på 5.000:-.

Nu kommer väl försäkringen att ta en del men ändå….

”Komiken” med denna hund är att den är extremt kräsen och kräver handmatning för att äta MAT men en strumpa går tydligen bra 🙂 🙂 🙂 !!!

Min roliga hund

Att ha djur skänker verkligen sååå mycket glädje och tyvärr också en del oro och sorg.

Och tänk; själv skrattar jag också många gånger åt min fina hund.

Två scener från gårdagen:

Jag ska gå med Frenchie till hagen och Molly springer framför oss .

Sista biten går genom en smal passage med högre gräs på båda sidor av den upptrampade lilla stigen som vi går på alla tre.

”Nä…nu är det dags att BAJSA lite” tycks Molly säga, tvärstannar och  sätter sig rakt framför mig och Frenchie! Tur att hästen är snäll!

En stund senare ser jag henne på gödselstacken, småtuggande!

Inser att det hon har i gapet är ”skap-smuts”, dvs det där svarta, halvkletiga man kan hitta om man sticker in handen i hästens skap.

”Tack för godiset Frenchie” hälsar Molly!

Och nej, jag ska inte berätta detta för Henke som pussar på Molly i tid och otid.

Hund till varje pris

Sitter och läser ett inlägg där någon uttrycker stor irritation över att hon inte fick ha med sig sin hund till ”Mandelmanns trädgårdar”.

Detta är alltså tv-människornas bostad, odlingar, café och trädgårdar som man låter allmänheten besöka mot entréavgift.

Själv baxnar jag som vanligt över egoismen då jag efter att ha sett några avsnitt vet att familjen har egen hund som går lös samt att de även har exempelvis höns och ankor som strövar runt lite varstans.

Oaktat ovan undrar jag IGEN varför en del tvunget ska släpa med sig sin hund överallt?

Jag fattar absolut att hunden för en del är som en familjemedlem men kan man ÄNDÅ inte fatta att alla inte ser på hundar på detta vis och inte vill vara i närheten av dom av vilken orsak det än må vara?

Att folk släpar med sig hundar på marknader och Malmöfestivalen, i ibland enorm trängsel- förklara gärna vilken behållning ni tror att en hund har av att vistas där!