Inlägg i kategorin Hundinlägg

GODIS!!! (hundinlägg)

Inspirerad av ett inlägg jag läste hos bloggkollegan Liv i veckan där hon redogjorde för hur man kan göra godis till sin doggy valde jag idag att göra just detta.

1 stycken blodpuddning (URK….) inköptes på City Gross till det facila priset 7.95 och sedan satte jag igång.

Tärnade den illaluktande blodpuddningen, la ut allting på en bakplåt med folie under och så in i ugnen på 175 grader i ca 1 timme.

När tärningarna var hårda (och huset STANK) var godiset klart; Liv hade varnat mig för att ta ut dom för tidigt för då kan de börja mögla om man sätter in dom i en plastburk eller dylikt.

Mina tärningar blev hårda som sten och uppskattades mycket av Soya.

Makens luktsinne ifrågasattes däremot eftersom han mitt i proceduren frågade ”gör du sockerkaka” *GARV* (säger kanske mer om tidigare bak-produkter jag bjudit honom på) ?!?!?

Mums eller urk….det beror nog på vem man frågar…hunden eller ägaren :=).

Jag skulle inte äta blodpudding ens under pistolhot, varken på detta eller något annat vis :=).

Smaken är som (gris)baken! (hundinlägg)

Här en bild på Soyas nya foder som hon ska få ibland.

Medan hon ratade king-size versionen av dessa kroppsdelar (det finns typ 5 gånger så stora grisknorrar som också säljs på City Gross) så gillar hon denna mini-variant.

Jag skrattade gott åt henne igår då jag gav henne några knorrar i trädgården. Hon slet till sig en knorr- rusade längst bort i trädgården (trodde hon att JAG skulle äta den så trodde hon fel….uärkk)- åt upp den och rusade sedan tillbaka för att få en ny knorr och upprepa samma procedur.

Onsdag- mer om veterinärbesöket och lite om min hund

Bekännelse:

Idag har jag varit en dålig hundägare och knappt varit ute med min hund.

Till mitt försvar får jag väl anföra att det har spöregnat stora delar av dagen och vi vet ju alla vad Soya tycker om detINTE!!!

Däremot har Soya varit med på jobbet och som vanligt stulit all uppmärksamhet från allting annat. Ja den hunden…..hade man haft hennes popularitet hade man kunnat kandidera till vilken post som helst…

Jag har idag haft fullt upp med Archies veterinärbesök som ni kan läsa om i föregående inlägg och all anspänning kring detta har verkligen tröttat ut mig.

Glömde att berätta en ”lustig” grej som vi noterade under besöket och det var när veterinären skulle göra böjproven.

När det onda benet böjdes stod Archie med huvudet lutat mot veterinärens axel som den godmodigaste häst man kan tänka sig och detta fick mig genast att dra en suck av lättnad.

Vi har nämligen konstaterat att när Archie har haft problem med ledinflammationer har han blivit jättearg när vi har böjt honom och det har inte gått att ta miste på hans totala humörsförändring. Han är ju annars precis så mild och god mot alla människor som han var vid dagens besök men när lederna spökar ser han allt annat än nöjd ut och vägrar dessutom att stå stilla.

Nog pratat om detta- nu hoppas jag på att Archie snabbt slutar att ha ont i sitt ben och blir ohalt.

Nu börjar det snart bli läggdags och jag har nyss pratat med en god vän som också har häs(ar), fast i utlandet.

Hon berömde bloggen och betonade särskilt att det var så roligt att läsa om hundenkattmänniska hon är och det var verkligen roligt att höra.

Så även om bloggen heter Birgittas hästsida får även ni hundointresserade fortsätta att plågas med diverse Soya-rapporter och dito bilder :=).

Soldyrkaren

Är det någon gång min kombinerade soff och säng-hund kan tänka sig att lämna de mjuka bäddarna så är det när solens strålar når golvet i vardagsrummet.

Favorit i repris (tips på bästa whippet-bloggen)


En av dessa degklumpar ska sedermera bli den smäckra snabb-springaren Soya Karlsson!

Ja, ja….jag vet att jag är både tjatig och partisk men vill man titta på roliga, vackra, söta, fina bilder på whippet så finns det enligt mig ingen bättre blogg än

http://pm.webblogg.se/

Vill man se hur lilla Mimmi såg ut som valp finns det en hel del bilder i bloggens arkiv från januari 2008 och framåt! (obs Z-kullen och inte Y-kullen- hon heter ju Zingy Beauty)

Dagens tips: cykla med din hund!

Kanske inte riktigt den form av cykelmotion jag tänkt mig för hunden :=)!

Jag ser ibland ”folk” som krypgår på små promenader med sina kopplade hundar och tycker så synd om de 4-benta som förvägras att röra på benen i lite snabbare takt- det är ju faktiskt det som de är gjorda för- enligt min uppfattning i alla fall.

Koppel eller ej- den diskussionen kan vi lämna därhän då jag tror att jag redan har markerat min ståndpunkt ganska klart- för mig är kopplet ett ibland nödvändigt ont som jag använder så sällan det bara går men jag har full förståelse för att alla inte resonerar som jag och att det kan finnas goda skäl till att använda detta hjälpmedel långt mer frekvent än vad jag själv gör.

Men: om man nu är så lat/ fet/sjuk/ whatever att man inte kan/ vill/ ids gå i lite raskare takt och lite längre sträckor än runt kvarteret med sin hund så skulle jag vilja förorda att man hoppar upp på en cykel och lär sig att cykla med sin hund i stället!

På detta vis får i alla fall hunden lite mer motion och själv kan man ju bara trampa så mycket att cykeln hålls i rörelse och man inte ramlar av, ha ha!

Själv cyklar jag nästan alltid med Soya lös eftersom vi bor i ett område med långa, helt trafikfria grusvägar där man dessutom knappt ens stöter på folk som rider eller går.

Har man en kärvare trafiksituation att ta hänsyn till rekommenderar jag att man köper en sele till hunden, här nedan ser ni en utmärkt modell som hunden inte kan smita ut ur och som dessutom gör att intrasslingsrisken är långt mindre än med halsband+ koppel (kopplet riskerar inte att hamna runt hundens framben som det ofta kan göra med ett halsband).

Vi har själva denna typ av sele till Soya, inköpt via http://www.torshammarens.se/textiltryck/shop/index.php för 150:–.

Jag vill inte ge några konkreta råd kring hur länge och fort man ska cykla- det märker man höll jag på att säga.

Givetvis varierar detta oerhört beroende på hundens ras, storlek, ålder, kondition osv.

Det viktiga är att hunden hela tiden springer lätt bredvid cykeln, den får inte släpas efter eller flåsa som en blåsbälg.

Jag gjorde så med Soya i början att hon fick springa lös och så cyklade jag i hennes takt bakom.

Sprang hon sakta cyklade jag sakta och sprang hon fort så cyklade jag fort :=)!

På detta viset behövde jag aldrig fundera över om hon tyckte det var jobbigt eller inte- hon fick ju själv bestämma takten.

Nu, 1 år senare vet jag att hennes ork tycks oändlig och hon kan lätt springa fjäderlätt bredvid om jag cyklar i 30 minuter och inte allt för fort.

Men som sagt; om man inte är helt ”yr i bollen” (och då ska man nog varken cykla med hund eller ens ha hund, ha ha) så lär man märka hur man bäst cyklar med sin vän.

Lycka till!

Det som göms i snö…..

Undra sa flundra om matte upptäcker min lilla skattgömma?

Om jag blundar ser jag kanske mer oskyldig ut?

Attans också! Jag är avslöjad!

Vissa hundar kan läras till att bli tryffel-hundar, dvs de lär sig att leta upp tryffel.
Min egen långnos har visat sig vara självlärd vad gäller att finna långt mindre exklusiva ting, nämligen olika benskydd som de som rider i våra krokar tappar.
Själv använder jag inte ens skydd och skulle jag göra det skulle jag välja vita och höga, inte korta och bruna- i ponnystorlek dessutom!
Men ni som nyttjar dylika och vet med er att de på bilden ovan skulle passa är välkomna till trädgården tillhörande Linders v 4 i Staffanstorp, där finns även en luftlös fotboll som Soya har hittat på sina promenader om ni skulle känna för en match!

Slutknorrat? (hundinlägg)

Min lilla Soya är en lustig flicka.

Till skillnad från både sin matgam till ägare och alla andra djur denna matälskare ägt så är Soya lite väl speciell med sin föda.

Dels finns det inte den mat hon skulle äta om hon är mätt hur god den än skulle vara (varför har inte jag som alltid kan äta ”bara för att det är gott” begåvats med den egenskapen???) och dels är hennes uppfattning om vad som är en delikatess och vad som lika gärna kan ratas verkligen svår att förstå ibland.

Exempelvis grisfötterna jag lade ner stor möda på att tillaga i somras slank bara ner efter stor tvekan och märgbenen jag köpte i vintras lät hon helt sonika förbli liggande.

Halvruttna kadaver är däremot otroligt smakliga enligt min hund liksom givetvis både färsk häst- och torkat hund-BAJS (tro f..n att hon inte får slicka mig i ansiktet…..)!!!!

I helgen när jag var och veckohandlade bestämde jag mig för att strunta i mitt löfte att inte fortsätta tömma köttdisken på sådant som Soya ändå kommer att betrakta skeptiskt, grisknorrar för nio (!!!) kronor kilot gick helt enkelt inte att motstå.

Och ta mig tusan om inte dessa hitills har slunkit ner i snabbspringarens gap!

Hon verkar tycka att de är riktigt goda och knorrar inte det minsta!