Inlägg i kategorin Hundinlägg

Våren är här (hundinlägg)

Som det sig bör i Skåne kommer årstiderna oftast inte sakta smygande utan det brukar snarare vara så att det ena dagen är strålande solsken och nästa dag snöstorm…typ…och vice versa.

För bara några dagar sedan var det minus 3 grader på morgonen medan termometern visade på hela 11 plusgrader i går eftermiddag när jag körde hem från jobbet!

När Soya och jag cyklade till stallet för att ta in hennes häst från hagen träffade vi Soyas pojkvän på vägen.

Hundarna har inte setts på länge och det blev ett kärt återseende.

Som jag har berättat så leker Soya inte med vem som helst- hon gillar inte ”hårda tag” och tröttnar också snabbt på klumpiga och slöa hundar som bara orkar leka en minut innan de rasar ihop.

Men Enzo passar henne ypperligt: snäll, skitsnabb och uthållig :=)!

Så här ser bokstaven V ut visar Soya!

Enzo ser så där måttligt intresserad ut av alfabetet.

Men att gräva och smutsa ner sig- DET tycker båda är roligt!

Kanske kan man hitta något ätbart?

Soya gjorde det i alla fall och jag ska inte avslöja vad för då kommer maken att ångra bittert att han pussade på lilla Mimmi igår kväll.

Ledtråd till er andra: det var enligt Soya skitgott, förmultnat och kom ursprungligen från baksidan av Enzo och hade dessförinnan bearbetats i hans mage och tarmar….Och ja….hundar kan äta sådant utan att det är något fel på dom…tro det eller ej :=)!

Micke älskling….fy dig…du skulle inte ha tjuvläst så här långt…nu får du gå och skölja munnen direkt :=)!!!!!

Mitt djur i bur

Idag kom den efterlängtade måttbeställda buren som jag tidigare berättat om!

Helt ny, skrammelfri och snygg kostade den 1770 kronor inklusive frakt och jag är mer än nöjd efter dagens invigning.

Medan en del av mig tyckte det var synd att förlora co-drivern i baksätet så insåg den förnuftiga delen av mig att en bur är långt säkrare, framför allt om man kör som en biltjuv vilket jag ibland påstås göra.

Duktiga Soya förstod direkt vad som förväntades av henne och skuttade glatt in i buren som upptar nästan halva mitt bagageutrymme och som är så hög att hon kan stå upp och studera trafiken om hon vill.

Soya har ju allt annat än klaustrofobiska anlag (ligger tex utan problem under vårt tunga täcke hela natten) så utrymmet i buren verkar inte vara något som helst problem.

Så allt är som sagt till belåtenhet och Birgitta 12 år (hon som är lite omogen) gottar sig åt att den bur hon ursprungligen ville köpa och la ett bud på (på 1700:–) fortfarande är osåld efter nästan 1 månad.
Den säljaren, som ville ha en snabb affär enligt vår mailkontakt, lät helt klart snålheten bedra visheten men det är ju nu inte mitt problem.

En sann och rolig hund(greyhound) historia

Jag läste nyligen en så rolig historia på ett vinthundsforum att jag bara måste dela med mig. Det handlar alltså om en greyhound, den stora varianten av whippet skulle man kanske kunna säga lite skämtsamt eller som jag också brukar säga ibland ”whippet är en greyhound i miniatyr”. Då brukar även de mest hund-okunniga förstå vad man menar eftersom de oftast i alla fall sett greyhoundrace på tv/ film.

Läs och skratta:

För en tid sen var jag ute och gick med gammeltiken utan att ha resten av flocken med mig, både hon och jag uppskattar tvåsamheten..tänk att få stanna å snusa där man vill utan att de andra ska stissa ikring..tänk att få ha husse för sig själv och bara lulla på i egen takt…rena himmelriket tycker hon.

Nåja, vi gick förbi en idrottsplats med den gamla sortens löparbanor med mjukt underlag där en högstadieklass tydligen hade friidrott på schemat.

Naturligtvis fångas gammeltikens intresse när hon ser ungdomarna springa..och med all tydlighet börjar hon hänga i kopplet och yla som om man vred om tarmarna på henne.
Detta fick hela idrottsplatsen att stanna och fram kommer deras lärare och förkunnar med hög röst att dessa hundar bara låter och kan inte springa nåt vidare värst.

”Jodå”, förklarar jag, ”detta är en f.d kappGrey och hon kan hon om hon vill”….

”Tror jag inte på” sade läraren sturskt..”på 100m vinner jag lätt om du törs tävla”.

Tilläggas kan att han var i yngre medelåldern och ville väl försöka imponera på klassen sin på något sätt och eftersom gammeltiken inte visade att hon tappat intresset, snarare tvärtom, så antog vi glatt utmaningen utan knot.

Läraren ställde upp sig i blocken och gjorde stor affär av att nu skulle han minsann visa alla att han kunde vinna….

Vi ställde upp brevid, jag kopplade loss tiken och höll henne precis som jag brukar vid handsläppsträning… hon spjärnade emot och såg vid det här laget ut som hon fått rabies…tuggandes fradga och visandes hela garnityret med raggen på högkant å allt.

Starten gick och gammeltiken tog tre kliv och seglade förbi läraren som tydligen tog i med allt vad han hade…behöver jag säga att loppet var avgjort redan innan start!

Nåväl, målgång för tiken som utan att blinka fortsatte varvet runt i raketfart…läraren stöp bokstavligen före mållinjen med ett draget muskelfäste..matchen var liksom slut innan den ens började!

Än idag, över två år sen detta hände, skrattas det åt denna händelse i skolan och läraren har bytt skola för att slippa höra gliringarna…så det kan gå ibland…”högmod går före fall” eller nåt..

Vill ni se en stjärna?

Ni måste väl hålla med om att den gamla Zarah Leander-låten passar perfekt som rubrik i dubbel bemärkelse (i alla fall om ni synar både hunden och TYGET noga)?

Nu har alltså den efterlängtade måttsydda overallen från http://litentass.com/kommit och jag kan ju inte vara annat än nöjd!

Perfekt att kunna både måttbeställa (en whippet har ju en lite ”speciell” hundkropp) och välja tyg själv och servicen har varit utomordentlig. Snabb leverans och man kan ”diskutera” med sömmerskan via mail så att det blir precis som man vill ha det. Rekommenderas varmt.
Och på tal om VARMT så är det just vad jag hoppas att Soya ska tycka att det är i denna kreation; det är ju faktiskt främst därför jag har köpt den och inte för att hon är så underbart söt i den (fast det är en jättebonus, det ska erkännas).
Tanken är alltså inte att Soya ska springa omkring iklädd en overall utan denna ska användas när hon ligger i bilen under mina träningar och tävlingar eller kanske på kalla läktare vintertid.
Glömde tyvärr att fota mössan i samma tyg som jag också beställt men den blev lika bra och gullig som dressen, det lovar jag :=)!

Varför hundar älskar hästbajs!

Om ni har hund OCH häst har ni säkert noterat att hästens avföring ofta är ett populärt mellanmål för hunden.Vidrigt? Tja….måhända om man är äckelmagad men själv har jag aldrig brytt mig utan låtit Soya käka enligt devisen ”lite SKIT (bokstavligt då ha ha) rensar magen”.

Och nu läser jag följande intressanta kommentar på nätet:

”Enligt veterinär innehåller det (hästbajs) mjölksyrabakterier och andra mikroorganismer som är nyttiga för hundmagar. En bekant med hund med problemmage blev hitskickad av vet. för att hämta hästbajs som hunden kunde äta.”

Där ser man!

Dock varnas för att låta hunden äta bajs av en häst som precis avmaskats då maskmedlet kan vara mycket giftigt för hunden.

Själv är jag övertygad om att djur som får normalt med föda (dvs inte svälts eller bantas) till 99% ”vet” vad som är bra för dom och inte.

Så jag kommer absolut att fortsätta att låta Soya vara en skit-ätare fast det kanske också förklarar varför jag aldrig har gillat att hon slickar mig i ansiktet :-)!

Bilder på Soyas syster- snacka om att de är lika!

Idag fick jag några trevliga bilder från Görel, engagerad bloggskribent och tillika ägare till Soyas helsyster Zahra.

Efter att ha studerat bilderna kan jag bara konstatera att tjejerna är otroligt lika, i alla fall på bild (jag har aldrig sett Zahra IRL).

Jag har ju en vän som har en häst som på vissa bilder är en kopia av Archie trots att de i verkligheten lätt skulle gå att skilja åt så jag kan ju inte låta bli att undra om det är samma med Zahra och Soya? För den översta bilden här tex skulle enligt mig mycket väl kunna föreställa Soya, utan tvekan :=)!

Och maken sa samma sak när han såg bilderna: ”det är ju Mishi” (ett av våra smeknamn på Soya)!

Förutom att bilderna föreställer fina hundar ”rent allmänt” tycker jag också att de visar just whippetens 2 sidor som jag älskar- å ena sidan lugna och totalt avslappnade inomhus och utan minsta rivalitet och ilska mot andra vänner och å andra sidan fulla av energi och livslust när de kommer utanför dörren.

Tack Görel för att du ville dela med dig!






Allt klär en skönhet (hundinlägg)

Härligt eller förfärligt…välj själva :=)!
Modell: Soya the beauty
Täcke: lånat av en annan whippetägare

Som jag redan berättat om någon gång så var jag, innan jag köpte Soya, rabiat motståndare till allt vad ”kläder till hundar” hette.

Jag tyckte det var urlöjligt med hundar som gick omkring i små tröjor, regnrockar och allt vad det var och tyckte synd om de utspökade hundarna som var tvugna att visa sig i dessa utstyrslar.

Fortfarande kan jag inte begripa varför man på en 10-minuters promenad runt kvarteret med en hund i storlek och behåring med en golden/labbe/schäfer ser sig manad att ”klä på” hunden men det kanske finns någon logik i detta också?

När jag hade mina greyhounds var det inte tal om några täcken till dom; ”dom får springa sig varma” tyckte jag och de visade heller aldrig tecken på att frysa trots att de var med i stallet året runt.

Men med Soya visade det sig snabbt vara ”andra bullar” och hon är en fryslort bara övertrumfad av sin egen ägare Birgitta frys-kyckling.

Kort efter att vi köpt Soyis var det bara att krypa till korset och inhandla ett termotäcke till henne eftersom ju planen redan från början var att hon skulle följa med ”överallt”, även på tex hästtävlingar med iskalla läktare.

Det första termotäcket (som klädde henne såååå bra och fick mig att sucka såååå hänfört) har sedan följts av även ett regntäcke och ytterligare ett ännu tjockare termotäcke än det första.

Som väl ingen har undgått att notera har denna vinter, i alla fall med skånska mått, varit ovanligt kall och jag kan inte komma ihåg när vi senast hade minusgrader OCH snö under så lång sammanhängande tid i mina trakter.

Den långvariga kylan och att Soya allt oftare och allt tydligare visar att hon verkligen inte uppskattar den har fått mig att resonera i tidigare heeelt otänkbara tankebanor och nu är det ett faktum:

Jag, den hånande hundtäckeshataren har beställt en…..OVERALL….och en…..MÖSSA!!!!!! till Soya!

Ja, vem skulle kunna tror att jag skulle drabbas av sådan galenskap?!?!!?

Jag har en vän som har både en chihuahua och en yorkshireterrier och hon har i evigheter älskat att spöka ut hundarna i diverse dressar, företrädelsevis i lite speciella färger och mönster och med assesoarer, pärlor, strass och dylikt.

Som jag har gjort mig lustig över detta och nu går jag och köper en HUNDMÖSSA?!?!?!

Ja, som sagt: min STÖRSTA förklaring är att jag faktisk tror att Soya BEHÖVER detta om hon ska ligga länge i min bil när vi är på träningar/ tävlingar osv men ska jag var 100 % ärlig så är det en annan faktor som ohjälpligt har smugit sig in i min köplust: det är helt enkelt ROLIGT och GULLIGT (Birgitta 12 år har talat) att spöka ut sin hund!

Det sägs ju att allt klär en skönhet och jag är den första till att instämma, inte för egen del *GARV* men vad gäller djuren.

Heron var det klassiska exemplet på ovanstående och jag brukade säga att man hade kunnat svepa in honom i en sopsäck, han bar upp ALLT helt fantastiskt.

Tänk er själva en lika vacker häst som Archie men ännu större; den klassiska hästmodellen if you ask me :=)!

Samma sak med Soya; hur skulle en så söt hund INTE kunna klä i vad man än klädde henne i?

Nä…just det!

Nedan kan ni kolla på en hemsida med de mest underbara attiraljer till hundar he he!

Själv har jag beställt en overall i dubbel fleece där tyget är mörkblått med vita stjärnor (!!!) och ni kommer givetvis att få se bilder på Soyis så fort grejerna kommer, vare sig ni vill det eller inte!

Titta och njut (eller asgarva….eller skaka på huvudet….):

http://litentass.com/oscommerce_st/catalog/bilder.php?osCsid=7be78153ac21d8e42d4168aa76dc2b8a

Idag jobbar Soya på ”socialen”

Maken är bortrest och jag har fått en ny ”kollega” på jobbet.

Fast med tanke på hur hårt (NOT) hon arbetar lär hennes anställning inte bli långvarig :=).

PS. Soya BRUKAR inte kliva omkring på bord men tydligen var den brusande trafiken utanför alltför intressant för att Soya skulle kunna låta bli att kolla läget.
”Kusinen från landet kommer till stan” typ….


Kollar läget hos min ”riktiga” kollega!

Och så en titt ut genom fönstret…..

…men skönast är i undertecknads famn :=).