Idag har Kreon och X åter varit på Flyinge för att delta i en pay and ride precis som för ca 2 månader sedan.

Då var klassen LA:3, idag slog vi till och provade MSV B:2 och med tanke på procenten i allmänhet (70,4) och mitt intryck i synnerhet så känns Kreon rätt så färdig att börja nosa på denna nivå tillsammans med X (själv reder jag inte ut bytena än så länge).

Nu är jag den första till att anse att man absolut inte kan rätta sig efter poäng/ procent som delas ut på träningstävlingar av denna typ, det är ofta lite ”glädjekalkyl” över det hela och jag vet många ryttare som överlyckliga över sina procent där sedan fått en rejäl törn när de kommit ut på ”riktiga” tävlingar men som sagt; ritten idag såg säker ut och exempelvis så satte X båda bytena vilket ju egentligen är den största skillnaden mellan denna MSV B och MSV C.

Jag skojade med X och sa att det märks tydligt vad JAG tränar extra på och som han sedan får bra betalt för; ett tag höll jag ju på med bakdelsvändningarna vilka på tävlingen i söndags betygsattes med 7 och 8  och nu senast har jag ju ägnat lite tid åt ryggningar vilket idag belönades med en 8:a :).

Nu ska vi inte rusa iväg och anmäla till första bästa MSV B om ni trodde det men det var roligt att testa Kreon och han skötte sig som sagt YPPERLIGT.

Inte ett enda mupperi någonstans så det verkar onekligen gå åt rätt håll!

Nej, även om det är 1 april så är det inget skämt att Kreon blev 5:a i sin 2:a start i MSV C på 67,5 %.

Både X och jag är så klart mycket nöjda (och säkert Kreon också tyckte jag det såg ut som), framför allt eftersom min lilla häst idag helt valde att avstå från sina cirkuskonster utan nöjde sig med att piska argt med svansen i galoppen då och då.

Detta svanspiskande uppträder aldrig någonsin på hemmaplan och är ett 100 % säkert tecken på upprördhet men X lyckades lotsa runt Kreon utan vare sig avbrott, byten eller annat även om han sa efteråt att det verkligen var hårfint.

Jag vet inte hur det ser ut för en ”vanlig” utifrånbetraktare som inte känner hästen och dess nyck men själv lever jag mig in i varenda galoppsprång och kan precis känna hur skört det är, än så länge i alla fall.

En annan ”intressant” sak som X noterade idag var att Kreon var superavspänd på framridningen ända tills jag tog av hans styrkkappor- det var som att detta blev startsignalen för svanspiskandet.

KANSKE berodde upprördheten på att strykkapps-borttagandet sammanföll med att några hästar kom in i ridhuset och att det egentligen var detta som stressade Kreon – jag vet inte- men vi ska ändå i fortsättningen inte ha några strykkappor på honom alls.

När jag tänker efter är det oftast i slutet av en framridning som Kreon kan bli upprörd och jag har inte tidigare reflekterat över om det skulle ha med strykkapporna att göra men det kostar ju inget att prova att ta bort dom.

Extra roligt idag var att en flitig bloggläsare, Lena B, kom för att se mitt djur in action och att vi fick en trevlig stund tillsammans.

Även om Lena har läst massor om Kreons mupperier tror jag att hon var lika glad som jag att slippa se dom utan i stället en häst som efter ritten skulle fjäska in sig hos henne, så som han gör med vissa människor och liksom fråga ”tycker du jag är fiiiiin” 🙂 .

Och Christina om du läser detta:

Det märks att vi har jobbat med bakdelsvändningarna (jag checkade av dom senast igår)- betygen 7 och 8 talar väl sitt tydliga språk :)!

Tävling idag och ytterligare ett avklarat kval till MSV B så jag kan inte vara annat än nöjd.

Inga mupperier  varken på framridning eller bana heller, ”bara” en ibland piskande svans i galoppen vilket betyder MKT spänd häst men hellre det än bakutsparkar och hopp och skutt.

Rapport senare idag :)!

Om jag tyckte att det var tråkigt att det blåste igår, för tredje dagen i rad, var det inget mot vad jag tyckte om dagens väder: STORM och SNÖ på en och samma gång!?!?!?

Om jag säger att vi inte ens släppte ut hästarna i hagen idag så förstår ni kanske- det ska mycket till innan sådana beslut fattas.

I detta härliga vädertillstånd körde jag alltså iväg med Kreon till tävling- sägas ska att det var en grannklubb som var arrangör så jag hade på sin höjd 20 minuters försiktig körning att avverka.

Jag måste erkänna att jag har varit väldigt förväntansfull inför dagens MSV C-debut; Kreon har ju känts så fin så länge och har i ärlighetens namn varit redo för denna nivå sedan mer än 1 år tillbaka om man bara hade kunnat bortse från den MENTALA biten som ju har förstört så mycket, oavsett nivå.

Både X och jag har varit överens om att det inte är svårighetsgraden på en tävling som har ställt till det för Kreon utan hans hingstiga muppighet.

Förra tävlingen var jag också ganska ”kaxig” och då tackade Kreon för DET förtroendet genom att vrålgnägga sig igenom stora delar av ett LA-program men idag…idag var han så tyst som om hans stämband var bortopererade.

Och så ÄR han vanligtvis…tyst alltså…att han sedan gör lite allt möjligt annat är sin sak men just det där vrålgnäggandet berodde på att två andra hästar ”drog igång” honom och det tror jag inte kommer att hända så värst ofta framöver.

Nej, dagens häst var nog den lugnaste hittills på tävling och det var verkligen en fröjd att se honom på framridningen.

Lugn, avspänd och så flott i sitt kandar (eller vuxenträns som X så fyndigt kallade det). Kandaret förhöjde verkligen helhetsintrycket mycket och nu ser man hur mycket mer uppe i formen hästen är och att han också rör sig bättre.

När det var dags att äntra banan var jag faktiskt jättenervös för en gångs skull- mitt hjärta brukar inte bulta som det gjorde men jag visste ju också hur lätt det skulle vara att få mycket att gå överstyr.

X och jag hade redan i fredags bestämt att han skulle rida ”safe” inne på banan och inte på max vilket man kan göra med underbart resultat hemma men med lika katastrofalt dito på tävling.

När Kreon blir så där spänd som han kan bli så kan det bli taktinslag i hans super-skritt, galoppinslag i den svagare mellantraven, byten i den förvända galoppen,  bakutsparkar i galoppfattningarna, backande i bakdelsvändningarna, oroliga och sneda halter…ja…mycket som kan kosta mycket poäng.

Men idag blev det banne mig ett enligt mig PRICKFRITT program från den inledande till den avslutande halten som båda var helt jämna.

Bakdelsvändningarna gjordes korrekt (betyg 7 på båda), skritten visades precis så avspänd som den egentligen är och det blev till och med några 8:or i protokollet.

Slutresultatet blev fina 67,4 % och det bästa av allt är att både X och jag vet att det finns mycket mer att hämta hos Kreon.

Nu red X som sagt på säkerhet och därmed lite ”mellanmjölkigt” men hellre det än att riskera att hästen ballar ur inne på banan.

Sägas ska att detta var samma tävlingsplats där Kreon var som dummast med mig förra våren och där jag efter sammanlagt 1½ timmes ridning (både före och efter ritten inne på banan) satt på en häst som bara blev mer och mer hysterisk ju längre tid jag red.

Så visst går det framåt och även om jag inte ropar hej lika snabbt som de som nu genast tycker att ”men nu kan du ju snart tävla själv” så är jag som sagt otroligt nöjd med dagens tävling- på alla vis!

Och jag har flera planer inför framtiden även om jag av skrockfullhet inte vill outa dom för andra än den innersta kretsen- nu är det bara att hoppas att de kan förverkligas så som jag (och X) vill.

Med risk för att verka tjatig (men man ska ju vara ärlig) så var även dagens dressyrpass ett härligt sådant, dock med några små ”missöden” :).

När Christina bad mig att börja med att visa några skänkelvikningar satte jag skänklarna i Kreon som genast sa ”nähä du…så gör du INTE”.

Jag förstod faktiskt först inte varför han i stället för att gå åt sidan skickade ut ett surt bakben men insåg tack och lov sedan att jag faktiskt red som ”Birgitta 6 år försöker få fart på sin 400-kilos ponny Lat-Olle”- min sidförande skänkel satt nog näst intill fastborrad i Kreons ljumske och så kan man givetvis inte göra!

När jag nästa gång bara TÄNKTE ”dra bak skänkeln LITE- inte 15 meter” så flöt skänkelvikningarna på hur bra som helst.

Jag måste helt enkelt ha fått någon gammal flashback från Archie-tiden då man behövde en borrmaskin för att borra in skänkeln och för att därefter KANSKE få ett mikroskopiskt steg i sidled. Gud vad han hade svårt för att lära sig att gå åt sidan!!!! Enda hästen jag fått betyget 1 på en skänkelvikning när jag tävlat….det säger väl allt!

Även i den vänstra galoppen hade Kreon lite åsikter kring om han verkligen skulle vara rak – i den högra galoppen galopperar han numera så rakt att man hade kunnat använda hans kropp som ett vattenpass.

Efter lite jobb tänkandes både vänster öppna och förvänd sluta så hamnade bakbenen rakt under kroppen och yttertygeln togs som den skulle.

Annars flöt träningen på fint och jag imponerade faktiskt på Christina genom att visa ”riktiga” bakdelsvändningar- inte de extremt konstiga embryon vi lyckats få ihop på föregående träningar. Väldigt kul!

Idag åkte jag och Kreon till Dagstorportens ryttarförening där vi mötte upp X för att de 2 sistnämnda skulle rida en LA:4.

Jag var väldigt positivt inställd till tävlingen redan från början; Kreon har varit mycket lugn hela veckan, känts jättefin och när vi kom fram till tävlingsplatsen lufsade han bredvid mig som en hund.

Även framridningen gick mycket städat tillväga, i alla fall de 40 första minuterna.

När det var 5 minuter kvar kände sig Kreon nog tvungen att visa att de gamla takterna inte hade gått ur HELT, från ingenstans sparkade han bakut 3-4 gånger (AJJJJ sa Dagstorps sarg!!!) men sedan lugnade han ner sig hyfsat igen.

”Plötsligt händer det” sa X lite skämtsamt fast medan man i reklamen får en plötslig miljonvinst så kan jag inte påstå att Kreons plötsliga ”anfall” är något positivt.

Som lök på sparka-bakut-laxen började 2 andra hästar (från samma stall) att vrålgnägga till varandra på tävlingsplatsen och Kreon, som i princip ALDRIG gnäggar åt andra djur, kom plötsligt på att han en gång i tiden varit HINGST och hur dessa kan låta.

Så han svarade dessa 2 hästar för full hals (AJJJJ sa mina och X:s öron) och tyvärr fortsatte han med detta under säkert halva programmet inne på banan.

Och när en häst hingstgnäggar BLIR den lite per automatik spänd vilket kommenterades i ungefär 50 % av protokollet men X red ändå ihop 62,5 % OCH lyckades hålla Kreon på den icke-konstrande mattan.

Idag syntes ingen hård-piskande svans och det blev inte ett enda byte i galoppen (halleluja!!!), inte heller var någon fattning av ”skjuten-ur-en-kanon-karaktär”.

Men djurets superskritt som han utan ansträngning kan visa 8-9-mässigt var för spänd för att få några högre siffror, en bakdelsvändning gjordes i princip inte (pga lyssnandet efter de andra hästarna) och sedan var det som sagt SPÄND, SPÄND, SPÄND lite överallt.

Tråkigt så klart men ska jag vara ärlig tar jag tusen gånger hellre SPÄND än MUPPIG om ni förstår vad jag menar; jag vill hellre att Kreon genomför det han ska med ”bara” spänd kropp än att han far iväg, byter galopp, sparkar bakut- det skrämmer mig mer och ökar mycket sannolikheten för att jag ska ramla av.

Jag TROR faktiskt inte att detta hingstgnäggande kommer att vara någon ny grej på Kreons repetoar- jag ”skyller” på de andra 2 hästarna som drog igång detta och dels är det ganska ovanligt att hästar skriker så efter varandra och dels så är Kreon ”i sig själv” ingen häst som har dessa ljud för sig.

Ja, det blev resultatet av dagens tävlingsritt, 66,8 % i en LA:3 på Malmö Ridklubb.

Årsdebuten var minst sagt spänd och jag gissar att Kreon knappt kommer att kunna varken stå eller gå på sina ben av träningsvärk i morgon.

Att ha ”tvingats” gå i nästan en timme samtidigt som man är spänd som en fiolsträng borde påverka musklerna men Kreon är ju vad jag kallar en ”adrenalinare”- en häst som går på adrenalin och inte bryr sig om att känna efter om han är trött eller inte, hur länge man än rider.

Redan efter någon minut på framridningen gjorde Kreon ett sådant sidohopp parat med någon brall att till och med X som är extremt sadelfast och inte har ramlat av på flera år påstod att han hängde löst ett tag.

Orsaken till detta utbrott gissar jag var en annan häst som dundrade runt i en tämligen okontrollerad galopp och det syntes att detta störde Kreon oerhört.

Det blev ytterligare 2 omgångar med tvärnit-sidohopp/ halvpiruett-brall innan Kreon avslutade denna form av cirkuskonster och jag var INTE glad när jag såg detta.

Hade jag suttit på hade jag högst sannolikt INTE suttit kvar…och så här häftigt har han inte reagerat tidigare.

Det är det som är något av det jobbigaste med Kreon; att han kan reagera på småsaker och ibland så OTROLIGT mycket.

Medan någon annan häst säkert också hade hoppat till LITE så måste han liksom göra det SUPER-MYCKET, lång mer än vad man kan tycka är ”berättigat”.

Eftersom framridningen också innehöll flera ofrivilliga byten och en sur spark i sargen undrade jag hur det skulle gå inne på banan med X visade som vanligt sin professionalitet och lyckades lotsa runt Kreon utan annat än ett eller två omslag i den vänstra mellangaloppen- det är ju alltid den som orsakar problem, den vänstra galoppen alltså.

Jag höll andan i varje steg i förvänd galopp som X red eftersom jag vet precis hur lätt till ett byte Kreon har när han är spänd medan han hade kunnat galoppera härifrån och till Göteborg i förvänd galopp när han är lugn och även X sa att han verkligen fick rida varje galoppsprång i taget.

Jag vet inte hur det ser ut för utomstående när de ser Kreon dansa inne på banan- gissningsvis ser han tämligen flott och lydig ut men jag vet också vilket oerhört arbete som krävs för att få det att se ut på detta vis och dessutom är det så att ju flottare Kreon travar desto spändare är han vilket inte alla ser/ förstår.

Så X gjorde verkligen ett superjobb- utan hans ridning hade det inte blivit den andraplacering som det blev och jag kan inte nog poängtera hur glad jag är över denna hjälp- särskilt dagar som denna.

Precis som förra lördagen var det idag tävling för X och Kreon.

Jag har ett bra tag nu tyckt att jag 9 gånger av 10 kan förutse hur Kreon ska vara att rida redan innan jag sitter upp och idag kändes han väldigt lugn från det att jag körde från stallet tills X skulle hoppa upp i sadeln.

Jag brukar alltid ta ut Kreon 15-20 minuter innan X sitter upp och bara gå med honom och medan han kändes spänd förra lördagen var han idag mycket lugn.

Även hela framridningen var ”by the book”- Kreon gick så bra som han för stunden förmår, var en hel del rakare i galoppen vilket får mig att undra om ”slirandet” med bak-kärran också DELVIS uppträder vid lite spändhet och såg väldigt trevlig ut.

Till skillnad från igår satte X lite press på honom; han vände snett igenom massor av gånger utan att få ett enda omslag, han ökade härligt och gjorde fina halter.

Inne på banan höll det inte hela vägen; det blev åter en del hoppande i galoppen (något byte och några bakutsparkar) MEN X valde medvetet en tuffare strategi; i stället för att mjäka med hästen och rida ”safe” och hålla igen så red han som man bör; framåt med tryck och även om Kreon svarade som han gjorde så GICK han faktiskt.

Visst hoppade han omkring som en kråka som sagt men han bibehöll galoppen, stod inte stilla och sparkade bakut ur detta fastfrusna läge utan han rörde sig framåt.

Jag vet att jag hade valt den försiktigare approachen, jag hade nästan inte ridit mellangalopp på vänd snett igenom utan låtit hästen gå i ultrarapid bara han höll sig på mattan och då hade jag KANSKE sluppit hoppen som X fick men det hade också varit ”ridning på Kreons villkor”.

Och om man bara vågar rida tufft som X fast utan att vara stygg mot hästen så tror jag absolut att detta i slutändan blir bäst; Kreon måste acceptera att det är den på ryggen som sätter reglerna och det tyckte jag som sagt redan att han delvis begrep idag.

För efter skuttandet gick han mycket mindre upprört än förra lördagen och det kändes lite som ”ja, ja ok då…jag SKA gå…sluta tjata” och han avslutade med 3 7:or (6,6,7 förra lördagen av en då mer generös domare). 1 8:a idag- på skritten, så visst kan djuret slappna av också och då ska han ha detta betyg. Totalt blev det 63 %.

Och jag måste säga att jag tycker att Kreon går bättre och bättre på tävling, inte bara rent ”uppförandemässigt” på framridningen där det är en enorm skillnad utan också rörelsemässigt.

Han swingar på bättre och har kommit upp i formen mer och även X ser stora framsteg och är, tack och lov, mycket positiv till fortsatt tävlande.

Nu är tanken att jag ska åka med Kreon till X en gång i veckan för lite mer ”skarpt läge”- vanligtvis brukar X mest mjuka upp Kreon inför tävlingarna hemma hos sig och liksom få Kreon att ”vänja sig vid honom”- annars hade jag kunnat göra samma arbete hemma.

Men nu under tävlingsuppehållet är min tanke alltså att X ska sätta lite mer avancerade rörelser; bytena, början till piruetter, tramp; sådant jag själv lekt med men som det verkligen inte skadar att en skickligare ryttare befäster.

Förhoppningsvis blir det ingen otäck vinter med massor av snö, is och kyla utan att vi kan komma igång med fortsatt tävlande redan i början av februari igen.