Skrivet
Noterade med tillfredsställelse att en viss Archie hade VUNNIT en dressyrtävling på ridskolan där han står för mindre än en månad sedan.
Förvisso bara en LC (på 64%) men jag tolkar ändå detta som att det går bra för gossen och att han är populär- det BORDE han verkligen vara :))))!
Skrivet
Skrivet
Idag blev det en tidig morgon i stallet; jag hade lovat att fodra det andra stallets 17 hästar och släppa ut dom.
När jag ändå var på plats fick även ”mitt” stalls 7 hästar mat och Kreon fick lufta sig i hagen en timme innan det var dags för veckans mest spännande hästevent: en träningstävling i Lomma där Kreon var anmäld till en LC:2.
Eftersom det ”bara” var en pay and ride avstod jag från den tråkiga sysslan att fläta och var själv klädd i vanliga ridkläder.
Till skillnad från Archie kunde jag göra i ordning Kreon hur lugnt som helst i det tomma stallet (de andra hästarna var ju i sina hagar)- detta var en av de få saker Archie var besvärlig med: att lämnas ensam.
Han brukade vrål-gnägga, springa omkring nervöst i boxen osv men Kreon var som sagt lugn som en filbunke och detta fick mig också att drista mig till att försöka att lasta honom ensam.
Så medan jag väntade på ”hästskötar-Lina”, min trogna medhjälpare genom åren så ställde jag Kreon vid lastluckan och hoppades på det bästa:).
Och visst; efter en stunds stillsamt funderande klev Kreon in i släpet och det var bara att stänga och köra!
Väl på tävlingsplatsen stod Kreon lugnt under de kanske 45 minuterna vi lämnade honom och tittade på andra ekipage och även påklädning och uppsittning gick bra.
Framridningen var en liten grusbana bakom ridhuset och tyvärr var delar av den rejält gropiga/ upptrampade så ytan som man faktiskt kunde utnyttja var någon begränsad.
Kreon skötte sig bra nästan hela tiden, visade fina bakdelsvändningar 🙂 och gjorde bara 2-3 små ”bakutare” (hans bakbenssparkar när man vidrör honom vad han själv tycker det minsta för mycket med skänklarna).
Ridhuset där tävlingen avhölls var avdelat så att 2 ekipage kunde vara där samtidigt som ekipaget inne på banan- perfekt om man vill visa en orutinerad häst ”vad det är frågan om”.
Även här blev det någon bakutare och en spark i sargen när jag ville galoppera- i princip Kreons enda olydnadsgrej som blivit bättre sedan jag köpte honom men som blossade upp lite extra i den ovanliga miljön.
Inne på banan gick Kreon som om han aldrig gjort annat- mina farhågor att han skulle titta på domarbordet eller en skylt på sargen kom helt på skam.
Jag ”braaaa-ade” oss genom hela ritten för även om jag egentligen tycker att man ska vara tyst när man tävlar 🙂 så tror jag att Kreon blev trygg av att höra min (förhoppningsvis ganska tysta) röst.
Efter avslutad ritt och många klappar lastade jag Kreon utan hjälp igen (kändes mycket skönt) och när Lina hade hämtat kritiken (67%) körde vi hem.
Hemma blev det ytterligare några timmar i hage och imorgon väntar en välförtjänt vila.
Imorgon kan ni få se en film på ritten, vill ni det?
Skrivet
Nåja, tävling och tävling….det var en pay and ride hos Lomma Ridklubb men bortsett från min egen något ledigare klädsel var det som vilken tävling som helst.
Jag hade faktiskt en liten ”gråtklump” i halsen under delar av ritten- så duktigt skötte sig den lilla hästen och det kändes lite overkligt alltihop.
Det var ju inte så länge sedan jag satt på en annan häst och också nästan grät inne på banan- fast tyvärr inte av glädje.
Mer om ”tävlingen” i eftermiddag- nu ska jag lasta ur alla grejer osv- Kreon står redan i hagen (igen, han gick även ut en timme i morse) och undrar säkert vad han varit med om :))))!
Skrivet
Jag var min vana trogen ute i god tid och var faktiskt först på plats :)!
Archie äter frukost!
Mycket tävlande har det blivit på senare tid men snart sinar det rejält på den fronten och det är lika bra det- även vila är en del av vår träning:).
Idag besöktes Sösdala där vi var för inte så länge sedan- tog ganska exakt 1 timme att köra dit så det var helt ok.
Jag red båda MSV C-klasserna och något gott har i alla fall kommit av de numera små klasserna- de avverkas väldigt snabbt.
Jag har ridit 2 klasser ganska många gånger i år och i princip alltid haft mellan 45- 90 minuter mellan mina starter- ingen dötid där inte.
Och eftersom Archie klarar att ladda om på så kort tid som en halvtimme ibland så ser jag hellre att det är på det här viset än att man sitter och glor rakt upp och ner i kanske 3-4 timmar.
Turligt för mig hade min tränare 3 olika ekipage till start från sin anläggning så det blev ett utmärkt tillfälle för henne att se hur Archie ser ut och beter sig på tävling.
Jag fick en del matnyttiga tips inför kommande starter- jättebra!
Som vanligt, höll jag på att säga, var jag långt mer nöjd med våra prestationer än med placeringar/ poäng (knappt 60% i båda klasserna) och jag kanske är väldigt naiv och önsketänkande men det KÄNNS faktiskt lite bättre för varje start.
Idag fick vi tex 7:or på både mellantrav OCH ökad trav och jag kan inte minnas att det sistnämnda någonsin inträffat i MSV C.
Archie på framridningen!
Skrivet
Idag har jag och Archie varit hos Trolleholmortens ryttarförening och ridit de två MSV C-klasserna och med tanke på resultaten (60 respektive 61%) är rubrikens fråga berättigad, särskilt för utifrånbetraktare.
För procenten är ju minst sagt magra, det är jag den första till att tycka och givetvis kan vi inte hålla på och harva i DET träsket hur länge som helst.
Men jag tycker faktiskt att det går framåt, kanske inte så mycket eller ens tillräckligt i det långa loppet men än så länge känns det positivt.
Exempelvis hade jag i det ena programmet genomgående 7:or på galoppdelen så uppenbarligen har min ”bärighetsträning” i veckan gett resultat.
Även öppnorna belönades idag med betygen 7,7 av den ena domaren och 6,7 av den andra så även detta är en klar uppryckning på bara en vecka.
Slutorna är vårt sorgebarn och brukar belönas med betyg 4 eller 5, den för vänster skänkel har väl någon enstaka gång fått en 6:a.
Men som sagt, jag tycker det går bättre och bättre- bjudningen är med MINA mått från i höstas ENORM men enligt domarna fortfarande för svag ibland, framför allt i traven.
Nu återstår några klasser innan sommaruppehållet och jag får hoppas att den i mina ögon uppåtgående spiralen inte kroknar innan dess.
Skrivet
Det är lätt att bli ”hemmablind”- jag har besökt SSRF:s anläggning sedan urminnes tider och även ridit förbi den ”tusen gånger” medan jag stod på ridskolan- men den är nog rent objektivt en av de vackraste tävlingsplatserna i Skåne. Här hoppbanan.
När jag såg den här nyharvade framridningen började jag hoppas på att man på något sätt åtgärdat det djupa, otäcka underlaget man haft i flera år.
Tyvärr räckte det att några ekipage hann rida så GRUSADES (observera ordvitsen) mina förhoppningar- banan var i princip lika kass ”som alltid” och jag fick förlägga min ridning till intilliggande grässträngar och en stenhård utebana lite längre bort.
Ridhuset hade däremot fått ny botten och den var hur bra som helst så nu hoppas jag att nästa investering SSRF gör innefattar utebanan. Gnäll-Birgitta har talat!
Tack och lov gick det bättre i den andra klassen idag och det var inte bara min subjektiva bedömning utan även domarens.
MSV C:2 dömdes nämligen av samma domare som dömde mig i denna klass i måndags och trots att jag själv var ganska nöjd med den ritten så belönades denna med flera procententer bättre poäng.
Jag kom ungefär i mitten av den lilla (11) klassen och det jag tar med mig till kommande träningar och tävlingar är att jag nåste förbättra inte bara skolorna utan även den ”allmäna bärigheten”.
För medan skolorna inte utförs särskilt bra ens hemmma på träning så tycker jag att jag får till bärigheten helt ok utanför banan men väl där så händer det emellanåt att Archie blir lite låg i formen och inte riktigt bär sig så som han KAN.
Nåja…som jag brukar säga….nya tävlingar…nya tag :)!
Avslutningsvis vill jag gratulera bloggläsaren Linda som vann den högsta klassen , MSV B idag- bra gjort Linda och fortsätt att läsa och kommentera!
Skrivet
Idag är det tävlingar hos Södra Sallerups ryttarförening, en av klubbarna närmast vår anläggning så det tog inte många minuter att köra hit.
Tyvärr är tävlingarna inomhus och ute är det
ungefär tusen gassande solgrader men å andra sidan är ridhusets underlag ungefär femtusen gånger bättre (dvs utmärkt) än det på framridningen ute (dvs under all kritik).
Själv har jag nog fått solsting- någon annan förklaring till TVÅ felridningar kan jag inte finna.
Eftersom jag mer eller mindre inledde programmet (MSV C:1) med att rida fel kom jag helt av mig och prestationerna därefter blev därefter (läs: dåliga) skulle man kanske kunna säga.
Vi kom outstanding sist i klassen och nu återstår att se om jag kan rida lite bättre i nästa klass (MSV C:2).
Skrivet
Och eftersom det fanns massor av utrymme över sedan transporterna hade intagit sina platser så gick detta bra så då hade jag plötsligt en egen framridning- IGEN, höll jag på att säga.
Det är nämligen väldigt vanligt att jag rider fram i ensamt majestät på någon lite ”udda” plats medan alla de andra trängs i något litet och/ eller ”överhettat” ridhus, i en gropig sandbana- jag kommer aldrig att begripa detta ?!?!
Ritten på banan gick helt ok tycker jag- underlaget var fint och Archie kämpade på!
Även denna klass var liten med endast 11 startande (tänkte orda mer om detta i ett separat inlägg i veckan) och jag kom precis i mitten med 5 ekipage både före och efter mig.
Jag hade ridit klart innan 12.30 och en timme senare gick Archie i sin kära gräshage- helt perfekt tyckte vi nog båda :)!
Skrivet
Jaha…tävling idag igen- också ganska nära från stallet, denna gången hos Skurups ryttarförening som inte verkar ha något eget ”tillhåll” utan lånar olika anläggningar (jag har varit på 3 olika) när de har tävlingar.
Solen gassar och det är vaaaarmt- jag har precis ridit en LA:4 och, min vana trogen höll jag på att säga, blivit första ekipage utanför placering.
Det är tredje gången i år, väldigt retligt men å andra sidan är jag hellre det än bland de sista i klassen.
Dessutom var procenten bra (67,3), känslan likaså och jag hade 8 poäng till den sisteplacerade så det hade jag ändå inte kunnat rida in tror jag eftersom jag inte hade några direkta missar.
7:or på båda skänkelvikningarna var kul liksom 3 8:or varar 2 med dubbel koefficient.
Nu är det MSV C:2 om ett tag- ett mycket svårare program så det ser jag än så länge som mer träning.
Senaste kommentarer