Inlägg i kategorin Tävlingsrapporter

Lördag- så kan det gå


shit

Dagens tävling hör tack och lov till ovanligheterna- jag valde nämligen att stryka mig från en av mina planerade ritter.

Tanken var att rida LA:n en timme efter MSV C:1 (bara det kändes sådär…) men efter att ha konstaterat att LA-banan, som var placerad parallellt med MSV C-banan hade samma, djupa underlag så strök jag mig alltså.

En stallkamrat som var där som åskådare tyckte att underlaget såg ut som våt cement och tyvärr kändes det exakt så att rida också 🙁 .

Och med en häst där vi jobbar så mycket med självbärighet och bjudning kändes det inte juste att ”utsätta” honom för en klass till.

I MSV C:n blev det mycket 7:or i galoppdelen men travökningarna och framför allt slutorna där han var felställd i båda drog ner rejält så det blev inte mer än 60 %.

Så klart inte vad jag hoppades på idag men underlaget styr jag inte över och jag hade retat ihjäl mig om Vicke hade vrickat sig som lök på laxen, bara för att jag tvunget skulle rida en klass till.

Så det är bara att glömma och gå vidare…

Lördag- bra och dåligt

Jag har ibland hävdat att mitt omdöme inte är att lita på vad gäller dressyrtävlingar och så känns det lite idag.

Vicke och jag var hos Skromberga ryttarförening och red ”våra” sedvanliga klasser med minst sagt skiftande resultat.

I LA:3 hade jag en dålig känsla över lag, Vicke kändes seg och ritten var verkligen låååångt ifrån vad vi kan prestera.

Jag hade ingen bra känsla ens på framridningen vilket är ganska ovanligt och denna blev dessutom lite abrupt av olika anledningar.

Så jag blev ganska förvånad när jag såg våra procent; nästan 66.

Efter denna under-prestation kände jag att jag verkligen inte ville åka hem med en så dålig känsla och faktiskt tyckte jag att det kändes mycket bättre efter avslutat MSV C:1-program.

Travökningarna var precis som i LA:n mycket otillräckliga men skolorna flöt på bra liksom det mesta faktiskt. Och inget gloende i någon av klasserna!

Här blev procenten blygsamma 58,8 så uppenbarligen stämde inte känslan med hur det såg ut.

Lite ironiskt…eller nåt…att domaren önskade bättre bjudning och bärighet över lag. precis det vi övat på nu ett tag.

Nåja..jag kommer inte att grubbla mig sömnlös över de dåliga procenten utan som jag ser det är det bara att träna vidare.

image

Kan man inte vara bäst får man vara snyggast!

Skämt å sido- jag såg ganska många väldigt fina och härligt rörliga hästar i dagens klasser.

Söndag- fler myrsteg

Härmed utnämner jag definitivt Skabersjö ryttarförening till Vickes favorit-tävlingsplats!

Nu har han varit där flera gånger och varje gång skött sig exemplariskt till skillnad från den gången jag var där med Kreon och knappt trodde jag skulle komma hem med livet i behåll (med det är en annan historia…).

Jag tycker att jag ”fick till” bra ritter i både LA:3 och MSV C:1 och just att jag klarade av att hålla fokus under 2 klasser och utan att det kändes som att Vickes ork tröt är jag väldigt nöjd med.

Förra helgen önskade jag mer bjudning och kadens i traven och även om det fortfarande känns bättre på hemmaplan så var det en förbättring idag- så även med vägarna som jag tyckte att jag kunde rida ännu noggrannare.

Galopp-delen i båda programmen belönades med mest 7:or och här tror jag att X:s ”tjatande” om att ha Vicke mer på bakbenen och inte låta honom ge sig av äntligen har börjat bli befäst hos både mig och Vicke.

Jag glömmer inte bort mig och låter honom ge sig av och han accepterar också bättre att inte FÅ ge sig av. Men det är mycket upp till mig för om jag tillåter ”iväggåendet” så är Vicke inte dummare än att han väljer den för honom enklare vägen.

Summan av kardemumman blev 66,9 % i LA:3 och 65,2 % i MSV C:1 vilket jag är väldigt nöjd med eftersom tex våra travökningar fortfarande är av usel kvalité vilket påverkar en hel del.

När jag är på ”felsökar-humöret” tycker jag att vår utveckling går i snigelfart eller med myrsteg men egentligen borde jag nog mer vara tacksam över att det faktiskt går FRAMÅT hela tiden om än ibland med mikroskopisk skillnad till det bättre.

Och det handlar till syvende och sist om MIG och att jag måste rida bättre så jag får väl skylla mig själv om jag inte är nöjd med myrstegen och önskar elefantkliv….

image

INTE Vicks idag 🙂 !

Lördag- rött är sött

Idag var Vicks och jag i Flyinge och tävlade och red precis som förra lördagen bara en LA.

Det var skönt att bara fokusera på en klass särskilt som det var ganska varmt och jag var helt ökentorr i halsen efter ritten.

Förra gången vi var på denna tävlingsplats  (för 1 år sedan) glodde Vicke jättemycket på en människa (!) som stod helt stillsamt i en liten skogsdunge vid banan men idag fanns inga ”monster” där så hela ritten förflöt utan distraktioner.

Och även om jag hade önskat lite mer energi och självgående i traven så räckte ”bara” det faktum att formen nu är korrekt och att jag rider bra vägar utan gloende och missar till procent (65) och placering (4) som jag är nöjd med.

image

På väg till tävlingen.

image

Ni ser ju själva vilket fruktansvärt tillhåll skogsdungen är….klart man måste reagera om det står någon där hälsar Vicke…

Lördag- på rätt väg

Idag återvände Vicke och jag till en av våra ”brottsplatser”- Kågeröds ryttarförening där vi startade första gången efter hans sega hälta förra sommaren.

Tack och lov gick det bättre denna gången- då kom vi inte ens upp i 60 %- idag blev det 66.

På X:s kloka inrådan valde jag att bara fokusera på en klass vilket med facit i hand (mycket varmt väder och det faktum att jag annars hade startat MSV C:n 2 timmar innan LA:3) kändes som ett helt rätt beslut, särskilt som mycket fortfarande inte är tillräckligt befäst i den högre klassen för att jag ska kunna vara med och slåss om några rosetter.

Dagens känsla var ”hyfsad” skulle jag vilja säga- jag hade önskat lite mer bjudning och schwung men en hel del var också bra- formen och vägarna i framför allt galoppdelen där jag tidigare har ridit väldigt avvaktande.

Det märktes faktiskt att jag har ridit linjerna en hel del under de senaste träningarna för Vicke kändes mer säker nu, jag var inte rädd att han skulle byta galopp och red också mer noga.

Nu var det en evighet sedan jag kunde anklaga Vicke för att leta efter saker att glo på och det ska bli intressant att se vad som händer när inomhussäsongen börjar; i olika ridhus KAN man hitta mer att oja sig över om man verkligen vill.

Torsdag- glömma och gå vidare

Ja, dagens tävling lägger vi i facket ”glömma och gå vidare” tycker jag.

Jag hade inte alls samma känsla som de urusla poängen (58 och 59) indikerade utan tyckte tvärtom att det flöt på riktigt bra i båda klasserna förutom att jag red fel väg i den ena och fick ett omslag i den ökade galoppen i den andra.

Men båda domarna önskade att jag skulle rida mer framåt och efter den senaste tidens samlingsarbete är det säkert rätt och riktigt; dessutom med bättre bakbensengagemang.

Men Rom byggdes inte på en dag och Vicke och jag behöver träna mer så att vi varken rider för forcerat och där jag sitter och driver och blir trött (som tidigare)  eller för samlat men utan ”stuns” där jag ”åker omkring”.

image

HFRK i Helsingborg, en av de finaste tävlingsplatserna i Skåne enligt mig.

Bra underlag, gott om plats för allting och absolut ingenting att glo på vilket till och med Vicke instämde i 🙂 .

Fredag- lång resa

Ja, det är inte ofta jag kör så långt (ca 12 mil enkel resa) som till Båstad för att tävla- sist jag gjorde det var då klubben fortfarande hette Hemmeslövs ryttarförening, sedan 2008 Båstad ridklubb.

Jag red mina sedvanliga klasser, LA:3 och MSV C:1 i ”tusengradig” hetta- höll på att svimma när jag insåg att den sistnämnda skulle ridas i ridhus men med facit i hand var det inte mycket varmare där än utomhus.

Eftersom domarna inte tillät att man startade utan ridjacka var det inte bara Vicke som var sjöblöt efter våra starter- jag kunde inte få av mig mina dyngsura kläder fort nog.

Sett till resultat och procent (63,1 i LA:n och 61,3 i MSV C:n) kanske det låter konstigt att läsa att jag anser att detta var två av de bästa ritterna vi har presterat ihop men så var min känsla i alla fall.

Vicke var mycket mer självgående än vanligt, formen helt korrekt, ryggningarna var bra även om den ena domaren tyckte att Vicke var över tygeln i den ena och även om det blev lite inbromsningar vid de avslutande uppridningarna så var det ändå inte lika mycket som förut.

Jag tyckte att jag verkligen kunde rida moment för moment och tänka på de råd X gav mig igår och inte bara hafsa igenom programmen.

Och just självgåendet är jag sååå nöjd med- att slippa ”av och på”-bjudning som domarna också sett tidigare.

Hade jag ridit i sådan värme för bara några månader sedan och med bara en knapp timme mellan mina starter (jag hann inte ens sadla av utan skrittade en halvtimme efter den första starten innan jag red fram till den andra klassen) så är jag ganska säker på att Vicke hade ”sagt upp sig” och tappat all bjudning inne i ridhuset men nu gick han utan knot.

Jag hoppas givetvis att min känsla snart ska börja harmoniera mer med procenten (dvs att de sistnämnda ska bli högre) men så länge gläds jag mycket åt att så många bitar trots allt har fallit på plats och att tex det jäkla gloendet på allt möjligt numera uppträder allt mer sällan och idag inte alls.

Söndag- efter flera år

Idag har jag ÄNTLIGEN varit och tävlat hos Everlövs ryttarsällskap 🙂 !

Jag skriver äntligen eftersom det nästan har varit som förgjort, trots att ”alla” lovordar denna tävlingsplats och jag har velat åka dit hur många år som helst så har antingen för unga hästar eller skadade dito stoppat mig.

Förra året var Vicke precis igångsatt efter en seg hälta, året dessförinnan hade jag precis tagit bort Kreon, året innan dess var han för galen och oerfaren osv….

Men idag var vi alltså på plats och kunde frottera oss bland många namnkunniga ryttare eftersom det även reds klasser på högsta nivå.

Vicke skötte sig jättebra även om procenten ”bara” blev 63 i LA:n och 62 i MSV C:n och tittade verkligen inte på någonting.

Väldigt skönt att slippa irritera sig på detta och nu kan jag verkligen inte skylla på DET när procenten dippar.

På pluskontot fungerade skolorna bättre tex men på minuskontot får jag fortfarande inte till ryggningarna på tävling trots att Vicke gör dom hur bra som helst hemma och hur många jag än gör.

Jag ser på andra ekipage att detta med att rygga är en majoritets akilleshäl; det är väldigt ovanligt att se en verkligen 100 % korrekt ryggning för antingen så kastar sig hästarna bakåt (gärna på snedden dessutom), eller så vill de inte alls gå och ryttarna får segdra i tyglarna eller så åker huvudet högt upp i skyn eller rakt mellan hästens framben….

Ja, retligt är det för alla mina hästar har ryggat fint och Vicke gör det som sagt utmärkt hemma.

En annan sak som driver mig till vansinne är herrens ovana att börja bromsa när jag vänder upp på medellinjen för den avslutande halten- vill det sig illa och om jag inte drämmer skänkarna i honom skulle han bryta av till skritt (!!!) vissa gånger och detta är helt meningslöst att träna hemma- där skulle han inte drömma om att göra det (tro mig…jag har testat många gånger).

Nåja, helhetskänslan var bra idag både var gäller form och tempo och ingen av domarna påtalade några brister på dessa fronter.

Fick hjälp av X på framridningen till LA:n vilket var bra eftersom han kunde se vad vi gör både där och inne på banan.

X tyckte att jag skulle våga rida på lite mer i galoppen och det stämmer; jag blir för försiktig inne på banan av rädsla för att få ett omslag eftersom det finns en hel del förvänd galopp i båda programmen.

image

En dålig bild på banan men jag känner att inga mobilbilder hade kunnat göra den mycket fina anläggningen rättvisa- verkligen en tävlingsplats dit jag vill åka fler gånger.

Söndag- mediumnöjd

Idag var det åter dags att iklä sig tävlingsmunderingen och som vanligt stod LA:3 och MSV C:1 på programmet.

Som synes på bilden nedan fanns det verkligen inget för Vicke att glo på runt banan, varken infångare eller människor he he så båda ritterna kunde genomföras utan några ögon som stod ut- mycket bra.

Att jag ändå ”bara” är medium-nöjd beror på att jag har haft ännu bättre känsla inne på banan tidigare och har man haft det förr vill man ha det igen 🙂 .

Även om jag är den första till att ”varna” för att man ibland stirrar sig blind på procent var det inte roligt att få 59,5 i MSV C:n och där får jag väl ”skylla” på en sträng domare- 20 av 29 startande nådde inte ens kvalgränsen 62 % och man var placerad på 63 % – med de procenten hade man kommit på 27:e plats av 37 startande i LA:n där det krävdes 69,1 för att få rosett och där jag själv hade 65,9 %, mitt näst bästa resultat i denna klass.

På denna tävling träffade jag flera bloggläsare, både som publik och deltagare och det var roligt att pratas vid.

Såg för övrigt samma sak som en bloggläsare nämnde i en kommentar tidigare i veckan- en ryttare som hade missat att man inte får rida på kandar i MSV C och därför fick stryka sig.

image

Inte ens den gode Vicks kunde finna något att oja sig över här 🙂 !