Inlägg i kategorin Träningar

Fredag- som man bäddar får man ligga

Idag såg det ut så här efter mockning i Vickes box.

Jag fick via stallet möjlighet att köpa en pall (21 stycken) spånbalar för 1215:- med leverans och även om jag varit supernöjd med spånpelletsen så provar jag detta nu.

Spånpelletsen har jag fått åka och köpa och även om det har gått snabbt och smidigt (via Svenska foder på väg till stallet) så kan jag ju inte komma ifrån att leverans till stallet är smidigare.

Sedan tycker ju Birgitta 12 år att det ser ”skönare” ut med spån (ut liggsynpunkt) medan Birgitta 51 år gissar att det kvittar Vicke vilket ( och är lättare och går snabbare att mocka pellets) men någon gång får man låta barnet inom sig vinna 🙂 .

På ridfronten idag fick Olof sköta den sysslan och det gjorde han lika bra som vanligt. Vicke såg fin ut och jag nämnde för Olof att jag faktiskt inser att jag har ”snackat ner” min egen häst ibland för även om han aldrig blir någon Totilas så travar han inte sååå illa som jag ibland har tyckt (utifrån hans svårigheter att öka på tävling) utan det ser helt ok ut. Faktiskt 🙂 .

Fredag-filmat

En bra dag så här långt och nu återstår ”bara” en powernap innan jag åker till jobbet och avverkar ett extrapass 16.00-22.00 ( välbehövligt efter att bilen kostade många tusenlappar att fixa…).

Inledde morgonen med att köra till Olof efter att ha utfodrat alla hästarna.

Det var hans tur att rida idag och kors i taket….jag kunde filma!

Som jag har berättat tidigare lider min i-phone av samma sjukdom som många andra- batteriet laddar ur helt när det är ”kallt” (läs: typ 4 plusgrader….).

Idag kom jag på den kloka idén att filma med min I-pad och det gick ju hur bra som helst.

Ska lägga upp några filmsnuttar på Youtube så kan ni få se när det är klart, förhoppningsvis imorgon.

Både ryttare och häst skötte sig fint och jag fick bland annat se 10 ettor varav vissa på böjt spår samt en bättre och bättre samlad trav. Nu ska halsen bara ut lite mer…

Ja, ni får se själva men vi är nöjda.

Någon Totilas blir Vicke aldrig men var och en efter sin förmåga som jag brukar säga!

Pratade också med Olofs sambo som är återförsäljare för Equipe om min sadel som nu är 7 år.

Jag vill byta in den i år medan den fortfarande är värd en del så det blir ett kommande projekt om några månader när jag eller rättare sagt min plånbok har återhämtat sig lite 🙂 .

Har precis proppat i mig en rejäl lunch med en god vän som också har häst och nu kallar alltså soffan!

Onsdag- fortsatt nöjd

För att återkoppla till morgonens inlägg så var det roligt att läsa att inte bara jag är nöjd med majoriteten av mina träningar 🙂 .

Och så var det även idag hos Olof, Vicke kändes fin och fick beröm av oss båda.

Som någon skrev som en kommentar idag behöver ”att vara nöjd” inte heller betyda att allt under ett pass fungerade super- att få hjälp med en svårighet eller få påtalat en brist är minst lika värdefullt för att komma vidare.

Jag jobbar tex otroligt mycket med att få bättre stöd på vänstertygeln, framför allt i höger varv och i slutorna åt höger och idag fick vi banne mig till det riktigt bra.

Extra kul var att en ryttare som inte sett Vicke på ett tag påtalade en synbar förbättring; det värmer så klart alltid ryttarhjärtat!

Tisdag- finlir och tur man har en man

Idag hade jag med mig Molly till stallet, något jag ska börja med mer frekvent här än vad som var möjligt på den förra anläggningen jag stod.

Där låg stallet precis utmed en 70-väg och jag fick hålla en sådan koll på att Molly plötsligt inte gav sig ut så det blev mest jobbigt att ha med henne.

Här börjar anläggningen med en lång allé och doggy har hittills bara visat att hon är precis utanför eller inne i stallet- dvs precis där jag vill ha henne.

Dagens ridpass var en träning för Olof och nu är vi på finlir-stadiet där vi idag fokuserade på ”mellandelen” 🙂 .

Jag tycker att det är ganska vanligt att man rättar in fram eller bakdelen eller i vart fall liksom  håller koll på var dessa befinner sig i förhållande till varandra 🙂 men det är inte lika vanligt att man försöker påverka mellandelen, eller?

Hur som helst, enligt Olof skjuter Vicke ut hela den delen lite i vänstervarvet och åt höger, detta är inget som jag känner eller ser och det handlat inte om några större saker men är ändå ett tecken på att vänster bak inte är så aktiverat som det ska vara vilket jag långt tydligare märker på att jag har svårt att få ett ärligt stöd i vänstertygeln.

Det där med vänstertygeln är ganska genomgående och något Olof också känner och jobbar med så det är varken inbillning från min sida eller något som man quick-fixar utan det har att göra med oviljan att bära vikt på vänster bak.

Åter igen är detta små nyanser som det otränade ögat knappt ser men det måste ändå arbetas med för hållbarhet och utveckling.

Hur som helst så blev det ett jättebra pass där det hjälpte mig så mycket att vi pratade om detta och Olof förklarade hur det såg ut från marken.

Jag har varit så fokuserad på vänstertygeln och framdelen men om mellandelen är en aningen utanför sin optimala linje så hjälper det knappast att försöka få bättre stöd i den tygeln.

Flummigt värre i text men huvudsaken är att Vicke både kändes och såg jättefin ut och att jag har fått värdefull input att jobba med.

Efter stallbesöket var jag försenad till ett verkstadsbesök och detta stressade mig så pass att jag vimsade till det helt.

Till att börja med visade det sig att verkstaden låg en bit längre hemifrån än jag hade räknat med och när jag efter att ha lämnat bilen och till fots trött och hungrig kom fram till vår ytterdörr kunde jag bara konstatera att jag hade råkat lämna med husnyckeln ihop med bil-diton.

Det är då man är väldigt tacksam över att man har en snäll man som kommer från jobbet inom en kvart trots massor av arbete för hade jag behövt att släpa mig och Molly tillbaka till verkstan tror jag att jag hade skrikit av frustration på vägen (nu när jag tänker klart på saken kunde jag faktiskt ringt efter en taxi….).

Ja, ibland blir man trött på sig själv även om jag brukar ha fullt fokus.

Nu väntar efterlängtad middag!

Onsdag- a rainy day

”Det var ett jäkla tjatande om regn” tror jag att en del läsare tänker när de läser bloggen denna höst men så ser tyvärr min verklighet ut just nu.

Det har regnat i princip hela dagen och det har varit en sådan där dag då ”allt”blev blött och skitigt.

Jag åkte till Olof och red på morgonen och idag fokuserade vi på slutorna, både i trav och galopp.

Från ingenstans ( eller är de all omväxlande träning månne?) var galoppslutorna riktigt fina, framför allt vänsterslutan där Vicke under inlärningsskedet gärna protesterade genom att omedelbart byta galopp så fort man ville ha ett enda steg i sidled.

Travslutorna utvecklas också men det finns mycket att tänka på och hålla reda på: att Vicke verkligen är på yttertygeln och inte ramlar inåt, att han driver fast han ska gå åt sidan, att böjningen är tillräcklig ( vanlig kritik på tävling: ”för rak”) osv…

Fredag- mot helgen

En natts jobb kvar innan jag kan ”hålla helg”!

Har varit med Vicke hos Olof och idag var det hans tur att rida.

Olof sa något om ”Vickes paradnummer”, läs: ettorna på vilket jag kontrade ”ja, med dig ja- själv får jag inte ens till 4 ettor 🙂 .”

Lite skämt och lite allvar – vi konstaterade att Vicke lärt sig mycket under det gångna året och jag mindes hur målet för ca 1 år sedan var att Olof skulle lära Vicke att just byta i varje vilket han uppnådde redan runt februari typ. Sedan dess har förfiningen fortsatt till vår gemensamma belåtenhet 🙂 .

Onsdag- om jag hade pengar….

Idag var jag på en utbildning i jobbets regi och under lunchen diskuterade vi det här med 6-timmars arbetsdag, vid vilken ålder  man skulle vilja gå i pension osv.

”Fick jag bara lönen men slapp jobba skulle ni aldrig se mig igen” raljerade jag; för även om jag är såååå glad för mitt jobb så har jag ÄNDÅ saker jag hellre skulle lägga tid på.

Och på väg hem från ännu en humörhöjande träning hos Olof funderade jag vidare och kom fram till vad jag skulle göra om jag var ekonomiskt oberoende.

Då skulle jag flytta Vicke till Olof och träna 3-4 gånger i veckan och rida ut och åka och tävla övriga dagar 🙂 .

För övrigt är det idag exakt 2 år sedan Henrik och jag träffades och som den omtänksamma man han är hade han köpt en fin blomsterbukett dagen till ära. Love that man!

Onsdag- skolor och annat

Vacker gårdsplan utanför stallet

Idag har Vicke och jag varit hos Olof- efterlängtat för min del och jag blev inte besviken.

Vicke kändes fin och jag fick bra hjälp med det jag ville att vi skulle fokusera på; skolorna ( framför allt slutorna i både trav och galopp) och piruetterna.

På tävlingen i lördags blev det långt mer ”volt tillbaka” än piruetter- jag hade inte nog med is i magen utan vände för snabbt och slarvigt i stället för att kräva samling och någon form av centrering i alla fall.

Slutorna var på tok för raka men idag fick jag till dom mycket bättre även om Vicke, om HAN får bestämma börjar bra 3-4 steg för att därför räta ut sig mer eller mindre.

Tisdag- pigg

Ännu en förhållandevis kall dag (jodå…långkalsongerna har hängt med ett tag….)och som så ofta hade den sällskap av vackert väder stora delar av dagen.

Tisdagar brukar innebära Olofträning- så även idag och lektionstiden användes till att titta på sådant som ingår i MSV A:1, skolorna i trav och galopp i allmänhet och piruetterna i synnerhet.

Vicke kändes ännu mer framåt och alert än vanligt från första travsteget och det är ju sådant man som ryttare uppskattar i alla lägen men i synnerhet när hästen lika väl hade kunnat vara lite matt efter pälssättning, många tävlingar under året och ännu fler och ständigt vässade träningar.

Fredag- knådning, geleben och en filmsnutt

En skön ledig dag!

Var på massage på förmiddagen- just den är väl inte direkt skön då det ibland nästan känns som att massören ska trycka mig genom bänken. Hon tar verkligen i med full kraft!

Men å andra sidan går jag ju dit för att få effekt och inte för att mysa….

Då mös jag mer av att titta på Olof och Vicke några timmar senare-det är dessutom väldigt lärorikt att studera sin häst med argusögon.

Idag noterade jag tex hur mycket mjukare hans bakben ser ut i galoppen- en del språng emellanåt såg verkligen ”geleaktiga”ut, framför allt i samling- annars har ju Vicke galopperat ganska styvbent tidigare.

Finns en liten film för den intresserade här!