I morse var Vicke och jag hos Nina som konstaterade att fler och fler polletter ramlar ner vad gäller min känsla för hur olika saker ska utföras.

Jag håller absolut med men det är verkligen ett långtidsprojekt det där med dressyr. Eller så är jag bara väldigt obegåvad ha ha…

Piruetterna tar sig i alla fall, skolorna i trav och galopp likaså och det är väl det vi fokuserar på just nu.

Vi nosade lite på passage också idag, piaff har Vicke haft lätt för länge men att gå in i den eller gå från den till passage är mycket svårare.

Dagens tv-tips är förresten Bomb Girls på Tv 4 Play!

Dagarna rullar på i invanda spår och inte mig emot.

Jag tycker att denna tid på året, förutom att vara extra jobbig på grund av mörker och oftast urtrist väder också ökar risken för skador, just på grund av vädret vill jag påstå.

Både rejält lerigt eller stenhårt, fruset underlag ser jag som absolut potentiella faror och jag drar varje gång jag börjar trava och konstaterat att allt känns som vanligt en suck av lättnad faktiskt.

Vi har varit i Flyinge och tränat för Nina på morgonen och det var business as usual kan man säga.

Vi tränar numera på piruetter varje pass vilket är bra eftersom jag verkligen behöver få in känslan för hur de ska utföras.

Jag har insett att jag tex, när jag rider själv, inte ”vänder tillräckligt” utan mer rider som….tja…sluta på volten. Och så lutar jag mig gärna fram…suck…

Men det blir bättre och bättre och det vill ju till om jag ska rida MsvA nästa år och få godkända procent. Då går det inte att rida ”volt tillbaka” inte 🙂 !

Efter träningen sammanstrålade jag med min kära man på kvarterskrogen mitt emot vår lägenhet och åt lunch; de serverar jättegod husmanskost som jag gärna hade ätit dagligen om jag inte hade varit för snål rent ut sagt. Men det är trevligt att unna sig ibland…

Mitt flöde (observera ordvitsen) på sociala medier översvämmas just nu av kommentarer från alla håll i Sverige där hästägare ondgör sig över regn och den lera som följer i dess spår (ännu en ordvits).

Så länge Vickes ben ser ut som på bilden ovan, tagen efter hagintag och innan avfärd till Nina känner jag stor tacksamhet och inte blev det sämre av ett jättefint pass hos den sistnämnda.

Vi fortsatte med samma övningar som sist; piruetter ur piaff, slutor i trav och galopp och öppna i trav.

Jag märker hur mina egna krav ökar och också hur jag blir mer och mer medveten om småsaker som brister och som jag har nämnt tidigare vet jag numera ganska ofta precis vad Nina ska ”klaga på” innan hon hinner säga orden.

Väldigt bra när känsla och hur det ser ut går hand i hand; tänkte faktiskt skriva ett eget inlägg om det.

Dagens ”wow” blev när jag skulle rida samlad skritt och hade Vicke så på bakbenen och fokuserad att han nästan piafferade och ville piaffera för nästan ingen skänkelhjälp alls.

Piaff har allrid varit hans paradnummer, absolut men ”som en cirkuskonst” som Nina kallade det och inte ärligt för skänklarna.

Medan han tidigare lätt piafferade väldigt bra om man gav honom några lätta toucheringar med spöt så var han fullständigt opåverkad av hur mycket man än tryckte/ klämde med skänklarna och som vi alla vet är det inte tillåtet att tävla med spö i Sverige så den cirkuskonsten hade jag inte någon större nytta av…

Att lyssna på skänklarna i alla lägen är ungefär en miljon gånger mer värt och som ni vet en av våra akilleshälar på tävling.

På tal om något helt annat och eftersom jag skrev om scones igår fick jag nyss ett recept på ett annat lättlagat bröd från en läsare; det kan ni läsa om (och prova) här!

Träning för Nina idag igen och nu rider jag på som vanligt efter vilan.

Vi fortsatte med piruettarbetet och en övning som vi använder oss av är att jag först rider lite vanlig piaff, sedan vänder runt lite i piaff (på en mycket liten voltyta) och därefter fattar galopp ur piaffen och vänder som i en piruett direkt.

Detta hjälper mig att få ihop flera olika delar samtidigt; tillräcklig samling och vändning. Sedan ska jag ”bara” tänka på att sitta tungt i sadeln, dvs inte luta mig fram som jag gärna gör i någon helt felupplevd tro att detta skulle hjälpa Vicke att ”komma runt” 🙂 .

I slutorna har jag plötsligt fått väldigt bra böjning i vänster sluta i galopp men inte lika bra böjning i traven.

Nina kom på den utmärkta idén att jag skulle rida in i galoppsluta på diagonalen och ur galoppen gå ner till travsluta med bibehållen böjning och det blev faktiskt mycket bättre.

På detta vis fick jag en bra visuell känsla mellan bra och inte tillräcklig böjning även om det inte var så lätt att byta gångart i rörelsen.

En av många anledningar till att jag trivs med Nina som tränare är att vi har bra dialoger när jag rider och att vi har en stor samsyn i hästhållning/ ridning i allmänhet.

Vi har alltid något att diskutera i skrittpauserna och även om jag definitivt inte är där för att ”socialisera” så är det ändå trevligare om man har givande samtal.

Idag började jag faktiskt skratta högt under pågående lektion och jag sa till Nina ”det är tur att ingen utomstående hör detta”.

Jag red nämligen förvänd galopp på spåret och Vicke vill gärna tränga ganska mycket i vänstergaloppen där han då skjuter ut hela bak-kärran till höger.

Jag vet att jag slarvar med detta vilket så klart inte gör någon nytta utan bara befäster ett felaktigt beteende och idag hörde jag Ninas röst ringande i öronsnäckan ”röven, röven, röven” 🙂 !

Jag förstod så klart att hon menade att jag skulle se till att häcken inte var ”utskjuten” men det lät så kul att jag började skratta 🙂 !

Annars blev det riktigt bra piruetter idag liksom slutor i galopp, även travslutorna var helt ok. Vi hittar fler och fler knappar och det finns så mycket som blivit bättre och kan förbättras ännu mycket mer så det är verkligen roligt.

Ovanlig helg i antågande; jag är ledig till måndag kväll och har ingen tävling inplanerad!

Inledde min ledighet med träning för Nina och ytterligare en polett ramlade ner i piruettarbetet.

Tidigare har det ofta känts som att jag bara ”dragit runt” Vicke medan jag idag mera kände språng för språng hur han vände och jag kunde också påverka honom bättre.

Nina kommenterade härom dagen att hästar gärna hittar nya ”utvägar” i piruettjobbet när det blir jobbigt och när man lyckas parerar bort en utväg så hittar hästen en annan- det finns flera sätt att undkomma detta svåra arbete.

Efter träningen åkte jag och köpte morötter en masse; detta gör jag hos en morotsodlare några mil från stallet.

Nu har Molly och jag precis kommit hem från eftermiddagens stallbesök; det var min tur att ta in alla hästarna (man har ett intagspass i veckan) och Molly är en god medhjälpare.

Jag nämnde härom dagen för någon att jag tycker att man kan få väldigt fina kort även med en IPhone och om ni kollar bilden ovan kanske ni instämmer?

Min jäkla linslus till häst gör sig så bra på många bilder tycker i alla fall den måhända partiska ägaren och detta är alltså ett bild jag bara har ”knäppt av” i farten, utan minsta lilla förberedelse eller ”arrangemang”.

Tänk om man själv kunde se lika nice ut ”bara sådär”?

Fotot tog jag förresten efter dagens träning för Nina och jag passade också på att filma lite, en 30-sekunders film som jag ska visa er imorgon. Jag ska inte göra detta till en ”teaser” utan redan nu berätta att filmen inte har något alls med ridningen att göra ha ha!

På träningen är det numera en hel del fokus på linjerna ur MSV A som gäller vilket är roligt och utmanande.

Det programmet kan nog passa oss den dagen vi får ihop alla delar så som det ska utföras.

Dagen började bra med träning för Nina.

Fick till mycket bättre travökningar om jag gjorde dom ur ”nästan-passage”; bakbenen är mer på rätt plats då och det blir inte lika springigt.

Samma sak med galoppfattningar ur piaff; ett bra sätt att få samling.

Här hemma är det mindre bra; en nyinflyttad granne fortsätter att utöva tortyr mot mina öron genom att bila upp golvet i vad som känns som hela lägenheten.

När man behöver vila dagtid pga nattarbete är det otroligt frustrerande och läser ni om ett mord i Staffanstorp inom kort ska ni nog inte förvänta er några blogginlägg på ett tag 🙁 !

Vår fotobok från Rom har kommit och blev jättebra. Vi brukar göra en efter varje resa (använder oss av Önskefoto), det har blivit hela 8 böcker hittills.

Körde till Nina i morse och tränade på som vanligt!

Vi har börjat fokusera lite mer på piruetterna och nu ser mina försök rätt ofta ut som just piruetter 🙂 även om jag än så länge inte har någon riktig känsla för centreringen.

Jag tror att jag centrerar piruetterna mycket mer än vad jag faktiskt gör så vi bestämde att Nina ska filma dom nästa gång så att jag ser vad jag åstadkommer hi hi.

Mindre kul var det att komma hem och mötas av en granne som håller på att bila upp golvet i sin lägenhet- ljudet skulle väcka en död och jag som inte anser mig vara speciellt ljudkänslig håller på att bli knäpp här hemma.

Jag förstår ju att renoveringar måste göras ibland men just detta ljud….

Skönt att inte Molly bryr sig i alla fall. Hon reagerar mycket på både åska och fyrverkerier men detta borrande sover hon sig igenom?!?