Inlägg i kategorin Veckan som gått

Veckan som gått

Våren kommer allt närmare som ni kan se på bilden ovan- jag längtar!

Dagarna går snabbt och det mesta är ”same same”.

Vicke och jag tränar på även om det bara blev en dag hos Olof eftersom det var en fysioterapeutgenomgång av den förstnämnde i måndags.

Därefter följde 2 dagar med tömkörning- det såg väldigt bra ut och jag passade på att träna lite passage från marken.

Ingen vilodag denna veckan men det behövs inte alltid tycker jag- det räcker med att rida lite lugnare vilket jag gjorde igår då jag red ut.

Helgen tillbringades förutom med hästen även med make och hund- den sistnämnda började löpa i lördags och väntas göra det i ca 3 veckor.

Henrik och jag har varit lata och inte lagat mat alls- i lördags blev det rejäl brunch ute på landet och igår något så enkelt som en middag på IKEA 🙂 .

Veckan som gått

En snabbt förbipasserad vecka med minusgrader och fruset underlag.

2 besök hos Olof som vanligt där vi delade på ridningen och allt går enligt plan.

Tycker det mesta går i invanda spår, både jag och många med mig är trötta- säkert på grund av mörker och kyla gissar jag.

Det går i alla fall åt rätt håll vilket märks tydligare och tydligare både morgon och kväll.

Veckan som gått

En vecka med blandat innehåll har passerat.

Jag har tränat på som vanligt och varit hos Olof mina 2 dagar men har också hunnit med 2 uteridningar och att tävla- en nästan optimal mix om ni frågar mig.

Att tävla så här års är oftast ingen hit och just denna helgen smällde det så klart till med minusgrader men å andra sidan tog hela tävlingen 2 timmar i anspråk ”dörr till dörr” så det kunde knappast bli behändigare.

Nu tar vi en paus från tävlandet igen och tränar vidare- det är förhoppningen.

Under den gångna veckan har Vicke också fått nya skor, jag har varit på massage och blodgivning, fixat ny färg på naglarna och Henrik och jag var på stand up comedy med Johan Glans.

Det sistnämnda hade vi väntat nästan ett helt år på men det var det värt och jag tycker det är så kul att komma ut på lite omväxlande grejer mellan alla hundpromenader, besök i stallet och jobb som ju mitt liv till största delen innehåller.

Veckan som gått

Som vanligt har en vecka bara försvunnit ut i tomma intet utan att jag har hängt med.

Jag vet knappt vad jag har gjort höll jag på att säga men vet att jag varit hos Olof 2 gånger som vanligt i alla fall.

Jag har också tränat på i vårt egna ridhus samt skrittat ut en dag.

Jag försöker att fokusera på linjerna ur MSV B:2-programmet blandat med lite mer avancerade grejer samt givetvis också rent grundjobb- det behövs alltid.

Vi har haft plusgrader hela veckan och så hoppas jag att det fortsätter utan bakslag i form av snö eller kyla som knögglar till hagarna.

När kommer mami?

Är det till mig papi? Think not kära du…

Veckan som gått

Det har varit blandat väder denna januarivecka med plus och minusgrader, en del regn, mikroskopiskt med snö och mestadels uppehåll.

Vicke och jag har varit hos Olof vid 2 tillfällen och där går allt enligt plan.

Enligt plan blev det också en tripp till Gekås/ Ullared med maken och det har jag lite roligt åt.

När vi träffades retade han mig en del för min vurm för Gekås men jag bad honom att inte yttra sig förrän han själv hade varit där.

Och se där….efter första besöket i somras ville han själv återvända och även nu låter det ”NÄSTA gång vi åker till Ullared….” 🙂 !

Veckan som gått

Ur hästträningssympunkt har det varit en bra vecka- det känns som att jag långt om länge har lyckats knäcka koden vad gäller bytena i varje.

Först lyckades jag göra 6, sedan 8 och därefter 10- jättekul.

Måste nog få min snälla man att komma och filma någon morgon även om jag unnar honom att få sova ut lite på helgerna (han börjar 7 på vardagarna) för det hade varit kul att se.

Ni fick i alla fall se lite film i veckan även om det var Olof som red.

Roligt att flera av er också tyckte att Vicke ser fin ut för jag är inte så bortskämd med att höra det, kanske för att folk aldrig ser mig rida ha ha ha!

Olof är nästan den enda som ser oss 🙂 och under den gångna veckan blev det förutom hans egen ridning av Vicke även blivit en lektion för mig hos honom.

Annars är det inte så mycket action hos familjen Jacobson just nu- kylan och till viss del mörkret (även om det faktiskt märks att vi går mot ljusare tider) är ganska begränsande.

Lusten att ligga i soffan i stället för att vara ute mer än nödvändigt är stor och efter att hund och häst har fått sin motion så blir det inte så himla många fler utomhusaktiviteter.

Veckan som gått

Nästan hela årets första vecka har, precis som flera av årets sista, innehållit mer lera än någon hästmänniska önskat.

På söndagen frös det plötsligt på rejält och vi får väl se hur denna veckan utvecklar sig vädermässigt, om kylan var ett tillfälligt bakslag eller ej?

Vicke har tränat på bra- vi har varit hos Olof 2 gånger och jag har lyckats göra hela sex ettor på egen hand flera gånger- a dream come true skulle man kunna säga 🙂 .

Och tänk- bara för några månader sedan fick jag knappt till 3 ettor.

Målet är 7 och det känns faktiskt görbart nu.

Hemma har vi haft en behaglig vecka med mycket tid för vila.

Vi har också packat ner julpyntet och längtar redan till sommaren 🙂 .

Ett trevligt biobesök blev det i lördags och filmen om Ted Gärdestad rekommenderas absolut.

Molly fick en oväntad gåva i veckan- många kilo vildsvinskött som hon avnjuter dagligen.

Flera härliga promenader på stranden i Lomma har det blivit- med all lera överallt älskar Molly att sträcka ut över sanddynerna.

Veckan som gått

Årets sista vecka har precis som många föregångare i höst bestått av för mycket regn och jag väntar med spänning på att se vad det nya året bär med sig; ännu mer regn eller rent av snö?

Vet ärligt talat inte vilket som skulle vara värst för Vicke; regn innebär lerig hage, snö kan innebära frusen dito= svårt för honom att gå på det knöggliga och risk att han blir så sulöm att han blir halt…

Pest eller kolera med andra ord och jag får inte ens välja- det kommer naturens krafter att ta hand om på egen hand.

Veckan har annars gått i förvirringens tecken höll jag på att säga- jag har knappt vetat vilken veckodag det är och så blir det väl med många röda dagar?

En Olofträning blev det (den andra blev inställd) med fin känsla och sedan har jag tränat på egen hand så klart samt ridit ut. Blev även en välförtjänt vilodag i torsdags.

Veckan som gått

Nej, det hjälper inte att gömma sig…dagarna rusar fram oavsett och jag har under den gångna veckan ibland verkligen fått tänka efter vilken dag det egentligen är.

Jag börjar komma in i nya stallrutiner mer och mer och Vicke tycker jag har känts som att han trivs och har funnit sig till rätta från dag 1.

Vi har varit hos Olof 2 gånger- som vanligt delade vi på passen.

I mina ögon såg det ut som att Olof kunde ta vid där han slutade innan den kortare vilan och jag hade nog inte förväntat mig något annat heller.

På det sättet är Vicke väldigt lätt; det är inte så mycket konstigheter med den gossen utan han gör det som förväntas av honom och verkar nöjd med det.

Under den gångna veckan har jag också hunnit med att få honom skodd, vi har fortsatt att utforska omgivningarna och så blev det en vilodag också.

Molly fortsätter att ha ont av det sporadiska smällandet i byn och det är väldigt tråkigt och frustrerande.

Hon är en försiktig och ganska lättskrämd hund i sig själv så det är ledsamt när andra av obetänksamhet bidrar till hennes rädsla.

Fasar redan för nyår men hoppas att helvetet därefter ska ebba ut.

Veckan som gått

Veckan har av olika anledningar gått i frustrationens tecken- ni känner säkert igen det där att många saker plötsligt börjar krångla, gå sönder och att man har oflyt kring sådant man har planerat.

Jag kan bli jättestörd av ovan men får försöka trösta mig med att i alla fall en del är rent materiella ting som även om de drabbar min plånbok inte medför så mycket mer än det…och lite merarbete.

Annat hoppas jag löser sig i veckan- jag jobbar på det i alla fall.

Vicke har ridits hela veckan och känns över lag fin.

Han blir lite spänd i det nya ridhuset men så höll han på i alla år i den senaste anläggningens ridhus också- kunde spänna till på den ”farliga” kortsidan så att man ibland kunde känna ”att du orkar….”.

I hagen har han varit mycket lugn det JAG har sett och det är jag glad över.

Jag är ju måhända överdrivet rädd för hältor i allmänhet och avtrampade skor i synnerhet men det har sina skäl….min hästs hovar håller ju inte högsta standard tyvärr.

2 uteritter har det blivit och jag har kunnat konstatera att uteridningsmöjligheterna är  mycket bättre än förväntat.

Eftersom jag inte bryr mig sååå mycket om just uteritter var det inte där mitt fokus låg när jag förhörde mig om och accepterade stallplatsen även om jag ”så klart” inte hade kunnat stå i ett stall med obefintliga möjligheter att rida ut.

Jag började också jobba under den gångna veckan- hade då varit ledig i 3 veckor vilket kändes härligt och lyxigt.