Archie; sjuk och skadad

Den senaste tiden har det inte varit roligt att vara hästägare!

För ca 2 veckor sedan (samma dag som Archie kom hem från Yddinge Farm) tyckte jag att han inte var sig själv när jag red. Jag kunde inte sätta fingret på vad det var eftersom han inte kändes direkt halt utan snarare lite seg. Några dagar senare såg jag en tydlig hälta och lyckades turligtvis få en veterinärtid redan dagen därpå.

För att göra en lång historia något kortare syntes en förändring på röntgen av Archies hovben vänster fram och denna förändring kan antingen vara en blödning eller en spricka. Om det är en blödning handlar det om ca 3 veckors vila, vid spricka/ fraktur 4 månader!!!!

Besked om vilket får jag torsdag den 23:e augusti då hoven ska röntgas om. Syns förändringen tydligare är det en spricka eftersom dessa i början av läkningen utvidgar sig, ser röntgenbilden likadan ut eller om förändringen är borta var det en blödning.

Tyvärr talar det mesta för en spricka eftersom flera veterinärer som tittat på röntgenbilden tror att det är en spricka och inte en blödning.

Detta innebär förutom att Archie och jag inte kan delta i kvalitetsbedömning och försöka kvala till 4 års championatet i dressyr (vilket i alla fall jag har sett fram emot sedan jag köpte honom för över 1 år sedan) att Archie måste hållas i mer eller mindre stillhet i 4 månader. Hur roligt är det för en 4 åring?

Eftersom en olycka sällan kommer ensam har Archie samtidigt med frakturen/ blödningen fått mugg på 2 av benen som nu är såriga och svullna.

Och som om inte detta var nog började gossen att snora för några dagar sedan. Tjockt gult snor rann ur ena näsborren och efter 3 dagar var alla 4 benen som telefonstolpar.

Nu sprutas han med ett starkt penicillin och får slemlösande pulver i maten 2 gånger om dagen.

Otroligt nog har jag ingen aning om varken hur Archie skadat hoven, fått mugg eller sin infektion!

För närvarande går Archie med en ringsko vilket är ett sätt att stabilisera en hov som man misstänker har en fraktur. Han går i hagen med sin bästa kompis Birk och håller sig tack och lov mycket lugn, dvs står mest och äter.
I övrig är det rykt och promenader till närmaste gräsplätt som gäller.

Själv tänker jag på Archies hov 24 timmar och dygnet och hoppas på ett mirakel den 23:e.

Slut på sommarlovet!

Efter 5 veckor på Yddinge farm varav 4 med total vila och en veckas lugn ridning är vi tillbaka på MCR.
Vistelsen på Yddinge farm var toppen på alla vis. Archie fick gå ute till sent på kvällen, äta sig proppmätt på gräs och fick inte en skråma eftersom han endast gick med sin hagkompis från MCR, Birk.
Stora boxar och fri tillgång på ensilage gjorde inte saken sämre.
När jag började rida efter 4 veckor kändes det inte som att Archie tappat någon kondition alls och han var lika snäll som vanligt att rida på.
Bild3: utebanan
Bild 4: släpet och bilen redo att köra hem Archie
Bild 1: stallet utvändigt (egentligen 4 mindre stall i samma byggnad)
Bild 2: stallet invändigt (Archies box var den längt ner till vänster)

Två favoritbilder från sommaren 2007

Archie i hagen på Yddinge farm
Den första bilden har jag gjort en uppförstoring av som numera pryder vardagsrummet hemma (tom min man är stormförtjust trots att han tidigare klagade på att det fanns för mycket hästbilder hemma :=)).

Den andra bilden har jag låtit trycka på en t-shirt så att jag kan gå runt och visa alla vilken fin häst jag har!

Semester

Direkt efter tävlingen 1 juli åkte vi och släppte Archie och hans hagkompis Birk på ett ”minibete” där tanken är att de ska gå i 1 månad eller kanske något längre. Gossarna ska tas in på natten och de förfogar själva över en enorm hage så jag tror absolut att gräset kommer att räcka mer än väl för dom båda.
Birk är Archies hagkompis sedan i våras då han kom till vårt stall efter att ha köpts av Lena och Josefin Sjöberg (mamma och dotter). Han är en 11 årig d-ponnyvalack.

Archies andra tävling

1 juli 2007 var vi hos Trunnerups ryttarförening (en nystartad ridklubb) och tävlade andra gången i Archies liv.Archie skötte sig precis lika bra som första gången och genomförde programmet ännu bättre än sist. Tyvärr fattades det 2 poäng till rosett men domaren var i alla fall överförtjust i gossen i allmänhet och gångarterna i synnerhet.Jag är mest förtjust i att Archie är så himla cool utan att vara seg; han tar allt med ett upphöjt lugn och ger ett långt mer rutinerat intryck än vad han faktiskt besitter.

Notera förbättringen av halterna :=)!

http://www.youtube.com/watch?v=uZCVl0gP84w

(fotograf Lina Stigendal)

Archie tävlingsdebuterar!

Notera Archies blick (fri skritt). Han tittar rakt på en av mina hästskötare och visst ser det ut som att han säger: ”Hej Elina….jag är en stor gosse nu….JAG TÄVLAR”

Idag var det dags för Archies tävlingsdebut vilken skedde hos Skromberga Rf i klass LC:2!Jag var väldigt nyfiken på hur gossen skulle bete sig och förväntade mig allt från att han skulle vara ganska snäll till att han skulle springa omkring och gnägga efter andra hästar, försöka rymma ut från banan, vägra att stanna i halterna och inte vilja fatta galopp eller i vart fall RÄTT galopp.

Men mina farhågor kom verkligen på skam då Archie (precis som Décima på den tiden det begav sig) betedde sig som om detta var 100:e och inte första gången han var på en tävlingsplats.

Han stod tyst och stilla i släpet och åt ensilage innan klassen, gick lugnt ut ur transporten, marscherade in i ridhuset där framridningen var och bara GICK utan att bry sig det minsta om varken de andra hästarna, folk i regnkläder, det smattrande regnet eller något annat.

När det blev vår tur hade hällregnet mirakulöst nog upphört och vi kunde rida de sista minuterna utan att behöva tänka på piskande regn i ansiktet.

Jag visade Archie dressyrstaketet, blomkrukorna och den parkerade domarbilen och även om han tittade till så lät han sig snabbt övertygas om att det åter bara var att marschera på.

Inne på banan flöt allting på utan större missar och jag hann till och med tänka flera gånger ”VI TÄVLAR, WOW!!!!!”.

Archies hästskötare Lina och Elina stod precis utanför banan och filmade men han brydde sig inte om dom heller utan gjorde bara det han skulle.

Jag var MKT nöjd efter avslutad ritt och tyckte att det hade gått över förväntan, dvs ungefär som när han går som bäst hemma.

Resultatmässigt var Archie 11 poäng ifrån den som blev siste-placerad vilket inte berodde på något annat än diverse SMÅ-missar som verkligen inte är något att bry sig om på en 4 årig häst som debuterar tycker jag. Han stod inte helt stilla med huvudet i alla halterna, galoppfattningarna kunde ha varit exaktare, travökningen kunde ha visats bättre men som sagt; detta är i sammanhanget petitesser som vi har ÅR på oss att förfina!

Om Archie fortsätter att bete sig likadant på tävlingar framöver är han precis den tävlingsindivid jag sökte då jag köpte honom!

Fotona är tagna av Elina Ekdahl (team Archie).

 
Och nedan kan ni titta på en förkortad inspelning från tävlingen (hela ritten spelades in men tyvärr kan man bara visa filmer på mindre än 100 kb via You Tube):
 
 
 

http://www.youtube.com/watch?v=iHhzdSlvBZ8

 

Den sovande busen

Om ni gissar att bilden visar en häst som tuppat av eller drabbats av svår kolik så tror ni fel; det är bara Archie som tar den sedvanliga lunch-siestan, fullständigt oberörd av allt och alla.

I somras, då jag precis hade köpt honom låg han ner när jag hade tänkt att löshoppa. Trots att jag gick in i boxen och klappade länge på honom visade han inga tecken på att vilja resa sig. För att locka honom att stiga upp gick jag till slut och hämtade en borste och började kamma hans pannlugg och man: ingen reaktion, Archie låg där han låg! Efter ytterligare ett tag gick jag och hämtade en ny borste och började denna gången borsta hela hästen, fortfarande utan minsta reaktion. Gossen hade inga planer på att stiga upp, det visade han tydligt! Just då kom en besökande barnfamilj förbi och pappan i familjen ser min gosse ligga med magen som en ballong i halmen och frågar: ”ÄR HON DRÄKTIG?!?!?”.

5 minuter senare var vi uppe i ridhuset och löshoppade för första gången och efter några flotta språng valde gossen att göra ett inte lika flott språng och segla UT GENOM RIDHUSDÖRREN (den är 150 cm hög)!!!! Ingen kamera i världen hade lyckats föreviga DET språnget för det kom fullständig oväntat efter att Archie hade mumsat på havre ur en spann, från stillastående tagit 3 mkt lugna galoppsprång och därefter var han inte längre kvar i ridhuset!!!!

Sedan dess hoppar vi med stängda ridhusportar :=)!