Skrivet

Dagens (samvets)fråga

Scenario:

Du är väldigt förkyld och sjukanmäler dig från jobbet på grund av detta.

Hur resonerar du kring stallbesök samma dag:

* Jag skulle ändå kunna tänka mig att åka och rida- hästen behöver sin motion.

* Jag skulle kunna åka ut till stallet och fixa med mockning och foder men inte rida.

* Jag skulle absolut stanna hemma från stallet också.

Skrivet

Måndag- bakdelsgympa?

Idag nöjde jag mig med att longera Kreon i några minuter i ridhuset- tyckte han kunde behöva en liten paus efter allt dressyrande i förra veckan i allmänhet och dressyrtävlingen igår i synnerhet.

Rubrikens fråga grundar sig i att jag undrar om det kan vara någon form av STÄRKANDE arbete att sparka bakut 50 gånger eller mer?

I så fall fick Kreon en väldigt fin träning igår….eller hur (sade hon med rösten drypande av ironi…..)?

Skrivet

Mina slutord gällande tävlingen igår

Som jag skrev igår tänker jag inte lägga någon energi på att spekulera kring varför Kreon bar sig åt som han gjorde igår för min strategi kommer oavsett anledning att se likadan ut.

Även OM det skulle bero på att han har noll respekt för mig, är hur ouppfostrad som helst bla bla bla så kommer jag ändå inte att försöka SLÅ beteendet ur honom, det vet jag redan är dömt att misslyckas och så har ju inte X fått hästen lugnare med honom på ryggen.

Utmaningen ligger i att klara av att sitta kvar när hästen kastar sig hit och dit med bakbenen åt alla håll och att kunna driva honom framåt i detta. Ännu behärskar jag inte tekniken till fullo och på gott och ont så gör han inte så hemma = svårt att öva i lugn miljö.

Jag kommer att göra ett eller några försök till beroende på vad som händer, annars får X fortsätta på egen hand ytterligare ett tag till.

Och det är ju inte så att hästens ens med honom går utan minsta lilla bekymmer så problemet sitter inte BARA hos mig även om det förstärks när jag och inte X rider- i alla fall om vi ska döma utifrån gårdagen för så dum har Kreon aldrig varit med X på en framridning- någonsin (däremot MYCKET dummare inne på banan….).

Som jag också har skrivit är min häst otroligt oberäknelig och bara för att han gjorde som han gjorde igår- var hemsk på framridningen och 100 % ridbar inne på banan så behöver det inte betyda ETT DUGG en vecka senare.

Nästa gång kan han vara helt lugn på framridningen eller ÄNNU värre, han kan bete sig som en galning inne på banan och kasta sig vettlöst bakåt (som han gjort med X), sparka i väggarna- ja VAD SOM HELST!

Eftersom jag har sett hur mycket jobb det har krävts för att få honom BÄTTRE (inte BRA) när man rider ut så är jag tyvärr rädd att även tävlingsbeteendet kan ta mycket lång tid att få bukt med och där hänger mycket på mig: hur duktig jag är, om han slänger av mig och/ eller skrämmer mig osv.

I värsta fall kan X som sagt fortsätta att tävla själv och i ”ännu värsta fall” kan jag ju sälja hästen om jag skulle tröttna.

Men jag är verkligen inte uppgiven på några villkors vis, bara beredd på att detta problem kan ta längre tid att lösa än vad man är van vid med mer ”normala” hästar.

Jag har varit med om ”tusen” exempel på hästar som man har överbevisat kring olika saker en eller ett FÅTAL gånger och sedan har det aldrig mer varit bekymmer med just den saken men tyvärr fungerar inte min häst riktigt så…..

Skrivet

Veckan som gått

Veckan började med en lugn uteritt- jag kan numera rida ut hyfsat ”mupp-fritt” vilket känns skönt av flera orsaker.

Dels har jag inte så många ”sällskapshästar” att tillgå- just nu ingen faktiskt då den ena är skadad och den andra avlivad och dels vill jag kunna utnyttja VÅREN som faktiskt har kommit till att inte bara harva runt i ridhus och på ridbana.

I tisdags var det lektion för Christina och i onsdags fortsatte jag den träningens jobb på egen hand.

Torsdag fick bli vilodag och därefter har dressyrarbetet fortsatt, i fredags hos X och i lördags på vår egen utebana.

Jag har uppfattat Kreon som avsevärt lugnare och mer avspänd de senaste veckorna och träningen hos  X tex var mer avslappnad än någonsin.

Därför blev jag både förvånad och besviken när Kreon under söndagens tävling visade prov på gamla och oönskade takter eller BAKUTSPARKAR om man ska vara korrekt.

Med X håller sig Kreon numera till sin då och då argt piskande svans men när jag nu skulle årsdebutera så visade Kreon prov på fler ”bakutare” än jag hann räkna.

Jag har redan ordat om min strategi framöver kring detta- det är ”bara” att borra ner sig i sadeln och härda ut men det är tyvärr lättare sagt än gjort i mitt fall.

Jag är inte den tuffaste ryttaren och har varken någon superbalans eller den styrka i säte och skänklar som lätt förmår Kreon att komma på andra tankar så vi får väl se hur och om jag lyckas med mitt mission.

X ska OAVSETT vad som händer få fortsätta att tävla Kreon- det bestämde jag för några månader sedan och den planen håller jag mig till.

Att jag sedan vill att vi gör det parallellt är en annan sak och DET får vi som sagt se hur det kommer att gå med….

Skrivet

50 bakutsparkar senare…..

…står Kreon i sin box och jag pustar ut i soffan.

Ja, dagens tävling var något i hästväg; på många sätt.

Dels fick vi ju åka hemifrån tidigare än någonsin och dels fick Kreon för första gången gå 2 klasser med över 6  timmar mellan sina starter.

Egentligen inte optimalt alls tycker jag men nu fick det bli så här eftersom jag så länge planerat att ”åter-debutera” på samma tävling som X och där han fick börja med att rida.

Nu visade sig detta inte hjälpa ett dugg skulle jag vilja påstå; jag hann typ skritta 10 steg efter uppsittningen vid min transport innan Kreon körde igång med sina bakutsparkar.

Jag tänkte naivt att han kanske skulle lugna ner sig när han kom in i ridhuset där man både red fram och tävlade (det är gigantiskt)  men icke- bakutsparkarna fortsatte så fort jag ville galoppera.

Att trava gick bra men så fort jag fattade galopp så for bakbenen i luften (eller i sargen om jag inte såg till att få bort honom därifrån) och mycket snabbt kom överdomaren och sa till mig att Kreon inte fick vara på framridningen längre eftersom han utgjorde en skaderisk för de andra.

Och det är ju detta jag har påtalat när folk har undrat varför jag inte fortsatte att tävla själv förra våren; dels skrämde han mig men jag ville inte heller bli anklagad för att ha orsakat en olycka. Jag skulle verkligen själv inte vilja rida fram med en sådan ”sparkare” som min även om Kreon inte siktar efter andra hästar. Det kan ju inte folk som inte känner honom veta och någon kan ju bli träffad trots allt.

Så; utkörda från framridningen bedömde jag utsikterna till att komma till start som typ….OBEFINTLIGA men jag ville ändå fortsätta att rida och gjorde detta på parkeringen som så dags på dagen var nästan tom.

Kreon fortsatte att sparka bakut, nu även lite halvhjärtat i skritt och trav men i galoppen var benen höööögt upp i luften.

Min räddning blev att jag riktigt ”grävde” mig ner i sadeln och framhärdade- även om Kreon sparkade så FÖRSÖKTE jag att rida framåt vilket verkligen inte var så lätt.

Efter ca 40 minuter och 5 minuter innan min starttid var det som att trycka på en stopp-knapp och Kreon slutade helt att sparka och gick att få i galopp precis som vanligt.

Jag valde att göra ett försök att rida in på banan och se på f..n; hästen gick utan en antydan till varken sparkar ELLER piskande svans.

Eftersom jag dels fortfarande befann mig i chocktillstånd för jag trodde faktiskt inte att jag skulle råka ut för ett sådant framridnings-scenario som jag precis har beskrivit dels inte ville riskera något utbrott inne på banan så red jag lite ”lamt” men det kändes helt OK och jag var mer än nöjd över att vi lyckades genomföra hela programmet med 3 fullständigt normala och lugna galoppfattningar, förvänd galopp utan omslag och 2 ökningar utan ”flipp”.

Nu kan man ju så klart spekulera i vad som hände och varför om man vill men jag känner att jag inte kommer att lägga så jättemycket kraft på det.

Jag TROR fortfarande att Kreon är en känslig individ och tror också att X genom sin ridning (sits och stabilitet, väldigt långa ben, snabbare reaktioner och total oräddhet)  bättre förmår att övertyga Kreon om att GÅ fast han- av vilken anledning det nu än må vara- blir så spänd.

Jag måste bli lika tung i sadeln som X, orka driva hästen framåt trots mina mycket svagare ben så tror jag att det blir bra.

Jag har ju sett så mycket utveckling hos hästen sedan jag köpte honom men också många tecken på hans känslighet som jag ibland först i EFTERHAND har förstått har varit just detta.

Exempelvis tyckte jag redan då jag köpte Kreon att han var såååå lugn när jag red ensam i ridhuset men ändå kunde han bajsa 4-6 lösa högar vid varje ridpass. Numera bajsar han på sin höjd en hög, om ens det, och ingenting i hans foder eller dylikt har ändrats.

Så; kan jag bara hålla mig kvar på hästen är jag vid gott mod och planerar absolut för fler tävlingar, sådana där man kan rida lite undanskymt :).

Resultatet blev förresten 63 % och man var placerad på 64,6 så det var väl helt ok det också.

Skrivet

Söndag- 64,2

Idag blev det uppstigning i gryningen, jag körde FRÅN stallet med flätad häst redan 05.15!

Dagens tävlingsplats var en långväga dito; Laholmsortens ryttarförening, en anläggning jag aldrig besökt förut.

Otroligt fint ställe får jag lov att säga; ett gigantiskt ridhus, bra ridbanor osv gör att jag absolut kan tänka mig att återkomma.

Kreon var lika lugn som på förra söndagens framridning och med ungefär lika mycket piskande svans, dock utan att det blev mer av det.

Inne på banan började det inte så bra- tvärnit för något precis innan programmet började och sedan världens längsta, från X:s sida ofrivilliga ryggning efter inledningshalten.

Något var tydligen läskigt trodde X att Kreon tyckte men efter detta så fortsatte programmet utan fadäser.

Bortsett från svaga travökningar och raka skolor var det mesta fint även om det inte såg lika övertygande ut som förra helgen.

Men så är det ju med levande djur i allmänhet och Kreon i synnerhet- man kan aldrig säkert veta hur de ska prestera från den ena dagen till den andra :).