Fredag- 2 varv?

Efter 2 skoperioder (eller var det till och med 3?)  med konstant brodd-gående blev Kreon idag äntligen skodd och befriad från sina klackar och nu är det bara att hoppas att jag inte heller känner något fortsatt behov av dom.

För i ärlighetens namn var det inte så länge sedan som jag var glad att jag HADE broddar för det är fortfarande mer eller mindre fruset i alla fall på morgnarna.

Idag var jag inte lika hård 🙂 mot Kreon som efter söndagens tävling, han fick ta det lite lugnt och bara skritta ut och slippa jobba.

Och när vi kom tillbaka till stallet konstaterade jag att jag nog snart får börja rida 2 varv på den runda vi alltid rider, numera tar hela turen bara 45 minuter medan den under mupp-perioderna tar en timme eller mer.

Det VERKAR som att djuret nu, efter ”bara” 1½ års regelbunden uteridning håller på att bli hyfsat normal men jag ropar inte hej ännu….

Torsdag- pay and ride

Idag har Kreon och X åter varit på Flyinge för att delta i en pay and ride precis som för ca 2 månader sedan.

Då var klassen LA:3, idag slog vi till och provade MSV B:2 och med tanke på procenten i allmänhet (70,4) och mitt intryck i synnerhet så känns Kreon rätt så färdig att börja nosa på denna nivå tillsammans med X (själv reder jag inte ut bytena än så länge).

Nu är jag den första till att anse att man absolut inte kan rätta sig efter poäng/ procent som delas ut på träningstävlingar av denna typ, det är ofta lite ”glädjekalkyl” över det hela och jag vet många ryttare som överlyckliga över sina procent där sedan fått en rejäl törn när de kommit ut på ”riktiga” tävlingar men som sagt; ritten idag såg säker ut och exempelvis så satte X båda bytena vilket ju egentligen är den största skillnaden mellan denna MSV B och MSV C.

Jag skojade med X och sa att det märks tydligt vad JAG tränar extra på och som han sedan får bra betalt för; ett tag höll jag ju på med bakdelsvändningarna vilka på tävlingen i söndags betygsattes med 7 och 8  och nu senast har jag ju ägnat lite tid åt ryggningar vilket idag belönades med en 8:a :).

Nu ska vi inte rusa iväg och anmäla till första bästa MSV B om ni trodde det men det var roligt att testa Kreon och han skötte sig som sagt YPPERLIGT.

Inte ett enda mupperi någonstans så det verkar onekligen gå åt rätt håll!

Don eller person?

Sitter och läser denna mycket kortfattade resumé av en undersökning man gjort där brittiska forskare har tittat på hur hästar reagerar vid inridning. De har jämfört Monty Roberts metod med  ”traditionell inridning”.

Eftersom Monty Roberts själv representerade sin metod kan jag inte låta bli att undra hur mycket resultatet hade att göra att det var just HAN som deltog, en hästkarl ut i fingerspetsarna som måtte ha hanterat tusentals hästar under sin levnad?

Själv har jag en teori kring att det just inte är så mycket vilken metod man använder utan VEM som utför den som ger resultat- inom rimliga gränser förstås.

Förmågan att läsa hästar och att UTSTRÅLA ”något” som hästarna känner tillit och respekt till tror jag är viktigast- inte exakt hur man gör och det tycker jag också att jag har sett flera exempel på.

Har ni tänkt på att en del människor liksom inte lyckas speciellt bra med något de företar sig som har med hästar att göra och oavsett vilken häst de hanterar medan andra kan göra nästan ”vad som helst” med både egna och andras hästar?

Det beror just på ovanstående menar jag- att hästarna mer eller mindre noga läser oss människor och agerar därefter.

Onsdag- lite ro

”Äntligen får man lite lugn och ro” kanske Kreon tänkte idag efter endast 10 minuters kravlös trav i vår utepaddock.

Det är inte så ofta han får rena vilodagar, jag rider gärna 🙂 men någon gång kan det vara minst lika bra att bara få vila kroppen som att motionera tänker jag.

Och på tal om dagens ”tjockis-diskussion” konstaterade jag leende att Kreon i alla fall inte tillhör de fett-dallrigas skara, han ser tvärtom väldigt lagom ut om jag får säga det själv.

Men jag har också bett X att vara ”extra ögon” OM vikten skulle skena iväg, så att man inte blir hemmablind!

Fett är hett?

fet3

Nyligen letade jag efter ett gammalt inlägg på min blogg och fann på vägen något som jag hade skrivit om tjocka hästar och vad jag då tyckte om detta.

Dessa tankar samt något jag dessutom läst på en annan blogg idag fick mig åter att funder på det här med smala kontra lagom och direkt FETA hästar.

Det är lika bra att jag erkänner det direkt- jag tillhör den skara ryttare/ hästägare som föredrar lite…låt oss kalla det MAFFIGARE hästar.

Enligt min erfarenhet är vi som gör detta snarare dressyr än hopp-inriktade i vår ridning och det kan man ju spekulera i vad det beror på?

För i ärlighetens namn är inte allt det vi tycker är maffigt, kralligt, kraftigt BARA muskler och tecken på en häst i utmärkt kondition utan minst lika ofta (oftare?) rent FETT.

Och varför tycker vi att det är ok att en häst är mer eller mindre tjock medan vi högst troligt inte är lika förlåtande vad gäller hundar och/ eller människor?

Är det kanske för att man lättare på tex en människa kan se att den är tjock/ fet medan man, om man är okunnig, kan inbilla sig att en de facto för fet häst är ”lagom”?

Eller är det så att vi tycker att en lite för tjock häst är mer estetiskt tilltalande med sina rundare former än en smal/ lagom häst som vi uppfattar som kantig?

Ibland är det ju också lätt att bli hemmablind- det blev jag absolut med Archie som, i alla fall delvis på grund av detta, fick fång och där veterinären klart ansåg att han var för tjock vilket jag inte såg på samma sätt.

Det skulle vara intressant att göra en undersökning där man lät säg 100 dressyrryttare uttala sig om vilka… säg 20 hästar… de anser är lagom respektive för tjocka och sedan fråga 100 veterinärer samma sak.

Jag är övertygad om att svaren hade skilt sig markant åt och att många av de hästar som dressyrryttarna tyckte var lagom var feta enligt veterinärerna.

Vad tror ni och är mina resonemang ovan något ni känner igen?

fet4