Hejdå Faksen!


Igår, på Rommetravet var det så dags för Järvsöfaks sista start då han efter nyår faller för kallblodstravarnas åldersstreck i och med att han då blir 16 år (översta bilden).

Seger…som vanligt….. höll jag på att säga då denne fantom i och med gårdagens start tog den 201 segern på 234 starter!
Utan att vara särskilt travintresserad i allmänhet måste man (eller i varje fall jag) verkligen beundra både hästen och hans evige följeslagare Jan-Olov Persson, uppfödare, tränare, ägare och kusk i en och samma person. DET är mäktigt!
Att matcha hästen på detta förträffliga vis under så många år visar på skicklighet och att dessutom bjuda så på sig själv och hästen som då de sommaren 2007 deltog i högvakten mitt inne i Stockholm (nedersta bilden) är bara att applådera.
Som extremt tävlingsintresserad för egen del tycker jag som sagt att det är smått otroligt att Jan-Olov Persson alltså inte bara fött upp hästen utan också både tränat och kört den och att Faksen tackat honom genom att se till så att karlen är självförsörjande genom de över 21 miljonerna som hästen sprungit in är honom väl unnat.
Faktiskt är jag glad att karriären nu är obönhörligt slut och att Faksen dessutom slutade med flaggan i topp.
Med så stora personligheter och med så mycket pengar inblandade finns alltid risken att just INTE sluta i tid utan att frestas till ännu en seger, ännu ett revanschförsök- det har man ju tyvärr sett i andra fall.
Dessutom ska det för egen del bli skönt att slippa den enorma anspänning jag känt inför varje lopp jag sett på tv där Faksen deltagit. Trots att jag som sagt är tämligen långt ifrån att vara en traventusiast har jag suttit framför tv:n och skrikit ”gååå….kom igen….gåååå” så att huset skallrat :=).
Mer om gårdagens lopp kan ni läsa här:

Speciella annonser, del 4

Det är skönt när säljaren är ärlig i alla fall:

http://www.blocket.se/landskrona/Snygg_shire_vallack_aven_byte_25230821.htm?ca=23_11&w=3

och

http://www.blocket.se/sodermanland/Mangsidigt__problem__sto_25244403.htm?ca=23_11&w=3

Fast ”mellandagsrea”????? Njääää…..

http://www.blocket.se/kronoberg/Draktigt_kallblodssto_mellandagsrea_LAS_24742813.htm?ca=23_11&w=3

Veckan som gått

Den gångna veckan känns som hur lång som helst, mycket ovanligt fast i en positiv bemärkelse.

Jag har varit ledig i 4 dagar och det har både varit underbart och välbehövligt och jag tycker inte att just de dagarna bara har svischat förbi så som man ju kan känna ibland.

Om vi ska börja med vädret så har det verkligen varit typisk ”skånsk vinter” om jag får säga min mening och jag undrar om man i andra delar av Sverige upplever lika stora väderomställningar från den ena dagen till den andra?

Förra söndagen gick vi exempelvis omkring i knädjup snö och Soya syntes knappt, på tisdagen fick jag ställa in träningen pga mer snö och blåst, i fredags regnade det hela dagen, på lördag morgon var det halv storm och några timmar senare sken solen.

As we speak är all snö borta men den kan enligt min erfarenhet drabba oss vilken minut som helst igen och lär väl göra det också tyvärr.

För barn och djur är det i de flesta fallen roligt med denna nederbörd, särskilt nu då ungarna har jullov men ska man ut och köra, till jobb och träning som i mitt fall är man mindre road.

Jag är ju en planeringsmänniska av stora mått och tycker INTE om inställda träningar samtidigt som jag ju inte heller vill riskera något genom att ge mig ut på vägarna.

I ett försök att undvika Murphys law satte hovslagaren på juldagen på Archies skor med fasta broddar, dvs just den dagen då det ösregnade. Så förhoppningsvis blir det inga isgator de närmaste veckorna eftersom broddarna sitter på, så har det varit de 2 senaste vintrarna i alla fall. Innan dess rådde givetvis motsatsen och det fanns dagar då vi knappt kom utanför stallet pga all is.

Vad gäller ledigheten har den fördrivits så som jag vill dvs med mycket umgänge med mina älsklingar och slöande hemma :=).

Att medvetet inte fira jul på traditionellt vis med julklappar, hemlagad julmat, hysterisk stress och besök hos och av kreti och pleti är underbart befriande även om en del ögonbryn höjs. Fast för mig är huvudsaken att man själv är nöjd…sedan om andra tycker ”synd” om en (vilket jag finner enbart komiskt) så får det stå för dom.

Jag har tränat på som vanligt med Archie och Soya har fått många sköna promenader med maken och mig.

För Archies del återupptogs träningarna för Ebba efter nästan 2 månaders uppehåll och det var roligt och nyttigt att åter få ett par skickliga ryttarögon på sig. ”Långtygelridning” är åter bannlyst- denna fula ovana som jag då och då älskar att lägga mig till med.

Fast Sally gottar sig nog när hon läser detta för jag skäller ofta på HENNE om att korta tyglarna och så lever jag inte som jag lär….Nåja, ingen är felfri och abslut inte jag :=).

På tal om Sally har hon har varit och ridit för mig 2 gånger, både hopptränat och ”dressyrat” och det märks att den lille gossen trivs i vårt stora och ofta tomma ridhus.

Sedan är jag är lite av en hästpassare åt ”världsmästaren i att bajsa fint”- kallblodet i mitt stall som jag tidigare skrivit ett inlägg om.

Med tanke på hur lättmockat det är till detta djur (som förresten heter Bröta) så kan jag inte påstå att det är någon större ansträngning att se till den medan ägaren är bortrest men det är ju ändå ytterligare en punkt på min agenda.

Annars har det nog inte hänt något mer spännande vad jag kan komma på och nu hoppas jag bara på en mild, snö, regn och vind-fri vecka som även den bjuder på flera lediga dagar….underbart!!!!!

En dag i Soyas liv i bilder


Idag var det dags för en ny hundträff i Käglinge och skillnaden mellan förra söndagen och denna kunde inte varit större. Då: halvmeterdjup snö, idag: tja…ingen snö i alla fall :=).

En annan mycket markant skillnad var att en av hundarna, hanen Ville som Soya träffat flera gånger tidigare plötsligt blev som besatt av henne. Han ville (observera ordvitsen), om vi ska uttrycka oss barntillåtet, inte lämna hennes sida och kopplade ungefär 150 gånger rejäla grepp runt hennes bakdel.

”Hon måste börja löpa snart” blev allas konklusion och mycket riktigt: vi hann bara hem så kom den första bloddroppen!

Så…ingen hundträff som planerat för vår del nästa söndag. Jättetråkigt men det hade varit synd om både Soya (som blev minst sagt skitsur över att inte få ha sin bak ifred idag) och Ville som ”bara ville” och som inte gör annat än följer sina instinkter.

Efter ett kort break då undertecknad behövde äta middag (Soya var inte hungrig och äter till skillnad från både sin ägare och alla andra djur ägaren haft bara när hon är HUNGRIG…inte för att det råkar finnas en massa god mat…) var det dags för en ny motionsrunda, denna gången med Soyas häst Archie.

Just på denna suddiga bild syns hon inte och det är maken som har tagit kortet på några hundra meters avstånd och från vårt vardagsrumsfönster :=).

Efter all motion var det skönt att bara relaxa…..

….och se lite ”lurig” ut :=)!

Tänker det lilla livet på dagens äventyr månne?


Soya älskar allt som är av fårskinn (här Micke-pappans innesko)…..


…eller LIKNAR fårskinn (här årets julklapp från Ullared).

Så förtjust som hon är i detta material är det nästan konstigt att hon inte alls bryr sig om FÅR :=)….fast tur är väl det….Tänk om hon hade fått för sig att jaga dessa ullisar! Men vi rider ofta förbi fårhagar och lika intressanta som kaniner är lika ointressanta är fåren.

Mys!

Kontrollera din galopp

Om ni förväntade er några revolutionerande tips om hur ni ska kontrollera er galopp måste jag tyvärr göra er besvikna.

Jag vill helt enkelt ge er samma tips kring galoppen som kring traven, dvs att kontrollera tempot (att ”farten” är den önskvärda och att ni kan påverka denna som ni vill) samt formen (även vid övergångarna).

Som ett tillägg vill jag även orda lite om den förvända galoppen, någon förvänd trav finns ju inte :=).

När ni galopperar är det så klart viktigt att hästen går i den galopp ni önskar även om detta nu skulle råka vara höger galopp i vänster varv, dvs det som vi ju kallar förvänd galopp.

Att rida förvänd galopp tycker i alla fall jag inte är så svårt och alla mina hästar har kunnat detta obehindrat redan som 4 åringar.

Man får börja över större ytor och skära av hörnen rejält i början och också nöja sig med kortare sträckor innan man SJÄLV bryter av (dvs innan hästen gör det av trötthet/ obalans).

När hästen lätt fattar den galopp man vill och även bibehåller densamma kan man börja träna förvänd galopp lite mer seriöst och då är det viktigt att kontrollera att hästen går på samma vis i både rättvänd och förvänd galopp.

Det ska inte märkas någon skillnad när man exempelvis galopperar i rättvänd galopp, vänder snett igenom och därefter fortsätter i förvänd. Hästen ska gå kvar i samma tempo, bibehålla sin form och bara ”rulla på”. Hästen får inte försöka slå sig fri, rusa iväg eller bryta av till trav – vanliga fel hos hästen.

Ryttaren får inte luta sig framåt i tron att detta hjälper till att ”hålla igång” galoppen- vanligt fel hos ryttaren- utan ska tvärtom sitta tungt på baken och driva med säte och skänklar, inte överlivet.

Ju mer tränad hästen är desto mer kan man variera vägarna i rättvänd och förvänd galopp och man kan också träna på övergångar mellan galopp och trav, galopp och skritt och galopp och halt mer och mer förfinat. Målet är så klart att få så snabba och mjuka övergångar som möjligt och utan exempelvis flera travsteg mellan galoppen och skritten.

Att kunna öka och minska galoppen är, som vi redan varit inne på också viktigt, galoppökningar ingår redan i de enklaste dressyrprogrammen och att kunna minska/ samla galoppen är en förutsättning för exempelvis galopppiruetterna som ni förhoppningsvis ska utföra längre fram i hästens utbildning.

Speciella annonser, del 3

Snacka om fångande rubriksättning:

”FRAMRIDNINGSPAKET”.

Jag hann få alla möjliga assosiationer cch tankar innan jag gick in och läste annonsen:

http://www.blocket.se/kalmar/Framridningspaket_21456293.htm?ca=23_11&w=3

Hur du slipper julens tv-program och gräsliga repriser

Enligt min erfarenhet är det ofta då människor är långlediga som man passar på att visa allt möjligt skräp på tv. Gamla repriser, långfilmer som Pretty Woman och Snuten i Hollywood-filmerna tex som, hur bra de än var en gång i tidernas begynnelse, har visats trettioelva gånger vid det här laget.

Jag tillbringar gärna någon ledig timme framför tv:n men då ska det finna något vettigt att titta på och det tycker jag som sagt sällan att det finns när man verkligen är ledig och HAR TID att slappa.

I år var jag förutseende och valde att inte förlita mig till det som vanligt magra och usla tv-utbudet utan jag hyrde i stället en 9-timmar lång dvd innehållande en underbar tv-serie som visades i min ungdom och som hette ”i vår herres hage”.

Tv-serien var baserad på James Herriots fantastiska böcker om sitt liv som veterinär i Yorkshire från 40-talet och framåt och jag minns att jag slukade varje avsnitt.

Har ni inte läst böckerna så är det nästan ett MÅSTE för varje djurintresserad och bokintresserad person, de är mycket lättlästa och roande och nu kan ni alltså även se tv-serien på dvd.

Maken, som är 2 år yngre än undertecknad och som hade andra intressen än att glo på tv i tonåren hade helt missat serien men har suttit lika klistrad vid tv:n som jag under julen.

Och det som glädjer oss är att det finns ytterligare lika långa dvd-filmer att hyra, detta var bara en av 4 :=).

Så nu vet ni vad vi gör hela ledigheten: sitter framför tv:n och blir sugna på te, bacon och ägg (ni förstår vad jag menar efter att ha sett något avsnitt :=)).

Skånsk vinter


Så här såg det ut vid vårt ridhus och hagar för 2 dagar sedan och….

så här ser det ut idag!

Suck!

Inte undra på att vi skåningar dels är ovana vid snö och hur vi ska ”hantera den” och dessutom i mitt fall önskar den dit pepparn växer.

Om allting ändå ska förvandlas till en blöt och värsta fall ISIG sörja kan jag hellre vara utan snön.

(Bilderna är tagna av fotografen maken som här ville testa sin nya värstningkamera. Han har alltså fotat från vår ovanvåning, ca 2 kilometer från stallet- värsta kikaren med andra ord…
Nu får man tänka sig för vad man gör i stallet om maken står hemma med kameran i högsta hugg :=)).

Kontrollera din trav

Hur man ”kontrollerar traven”, dvs att hästen travar så som man önskar beror så klart, som mycket annat, på vilken utbildningsståndpunkt aktuell häst har.
Det kan vara lite svårt att kontrollera att hästen kan samla sig tillräckligt på en nyss inriden 3-åring tex :=) och det jag skriver nedan kan vi väl för enkelhetens skull säga att man kan applicera på en häst som är redo för att i varje fall börja tävla (dvs minst 4 år).

Ja, vad är det då man ska/bör kontrollera när man travar omkring, i övrigt lite förutsättningslöst?

Jo, TEMPOT framför allt!

Travar hästen så som den vill eller som ryttaren anvisar?

Går det för fort för ryttarens smak eller såsar hästen runt utan att riktigt acceptera de framåtdrivande hjälperna?

Oavsett vilket är det viktigt att ryttaren återtar kontrollen och att den heta hästen lugnas ner medan den slöa väcks till liv.

Hur man gör detta finns det mängder av metoder för; exempelvis skulle jag med den heta hästen inte bara trava omkring och definitivt inte över allt för stora ytor, varken utom eller inomhus utan att se till att det verkligen HÄNDER något hela tiden som fångar hästens koncentration.

Vad det är som ska hända avgör man också från häst till häst och dess utbildningsståndpunkt men att tex hela tiden rida olika vägar, byta varv ofta och även byta gångart kan hjälpa till att lugna ner en ”överhettad” häst.

Den lata hästen kan gärna få gå på lite större ytor, just för att ”inbjuda till bjudning”, känns det lite segt på en 20-meters volt lär det inte kännas kvickare på en 10-meters dito.

Ovasett ålder ska hästen kunna både öka och minska på begäran även om graden av detta kan variera. Viktigast är att man får en reaktion oavsett vilket man begär, dvs vill man att hästen ska öka tempot så ska den också göra detta, dock utan att bara röra benen fortare vilket är ett vanligt fel på framför yngre/ outbildade hästar.

Att hästen går i det travtempo vi önskar är alltså mycket viktigt liksom att vi snabbt både kan sätta igång hästen i trav och bryta av till skritt eller halt.

Formen då vi kontrollerar detta är lika viktig som då hästen travar ”rakt fram”, dvs hästens form får inte förändras bara för att vi tex gör en galoppfattning ur trav eller gör en avsaktning (det som kallas övergångar).

Jag ser ibland ryttare som nästan uteslutande travar under lättridning men givetvis bör man även kunna sitta ner på hästen när man travar.

Tycker man att det är enklare kan man träna på detta genom att släppa stigbyglarna.

Man kan också börja med att variera mellan lättridning och nedsittning (vilket också kan få igång den slöa hästen som oftare har lite mer bjudning under lättridning) så att man rider lätt när man blir för trött för att sitta ner eller det blir för skumpigt. Allt eftersom man tränar upp sig (och hästen) kan man sedan börja sitta ner längre och längre sträckor.

Ja, detta var lite om vad man kan träna på i trav när man rider i sin ensamhet, inga direkt avancerade övningar men ack så viktiga för det fortsatta arbetet.

Kan man inte trava i det tempo man vill, inte sitta ner på hästen osv lär det bli svårt att göra just mer avancerade saker från hästryggen.