Ytterligare en affärs/ tillverkningsidé?

Vet inte om någon redan har kommit på en snillrik konstruktion men annars får ni här ett förslag som säkert hade mottagits tacksamt av flera kategorier av hästägare, både de som har hästar som är jobbiga att ta in från hagen och de som är lite försiktiga av sig oavsett hur snäll häst de ska leda:

Ett stigbett eller något annat som man kan leda hästen i och som är mycket lätt att sätta på ÄVEN OM HÄSTEN KÖR UPP SKALLEN I LUFTEN!

Är man kortväxt och ska hantera en 170-häst som just tar upp huvudet precis när man kommer med ledträns/ stigbett eller vad det nu är så hjälper det ju inte att man HAR stigbettet om man inte lyckas få det över hästens öron.

Just vid hagintag kan det ju bli lite ”stormigt” och att då LÄTT kunna ordna intaget av en bråkstake hade väl varit guld värt?

Vad säger ni? Hiss eller diss? Finns det redan något som funkar bra?

Veckan som gått

Ännu en trist vintervecka har passerat och lämnat bakom sig lite snö och några minusgrader.

Nu får vi se vad den nya veckan har i beredskap och det är nog det jag har tyckt har varit jobbigast med vintern; ”att inte veta”.

Ena minuten har det varit plusgrader och så slaskigt att man har trott att hästarna skulle drunkna i sina hagar och dagen därpå kan det ha kommit snö och frusit på. Eller så stormar det, för att därefter snöa eller regna och så växlar det mellan 5 plusgrader och 10 minus.

Nej, är man en planeringsmänniska vill man VETA :).

Att Christina kommer till oss varje tisdag känns som en lyx just när man inte vet hur vädret ska bli och varje gång det närmar sig att jag ska köra Kreon till X går jag in och kollar vädret på nätet flera gånger under dagen så att jag i alla fall har ett hum om det kommer att gå att köra eller inte.

För Kreons del har veckan innehållit det gamla vanliga höll jag på att säga, jag har dressyrat måndag och fredag, i tisdags var det Christina-träning, onsdag vila och X-ritt på torsdagen.  I lördags fick Muppis studshoppa och sedan avslutades veckan med årets första dressyrtävling.

I onsdags fick lilla hästen även nya skor och i torsdags tillbringade jag själv några mycket trevliga timmar med en hästvän som jag träffar allt för sällan.

Jag har haft en hel del stalljobb att fixa med i helgen- har hjälpt flera hästägare med både deras hästar och stalljour.

Förutom allt detta har jag även haft en del andra ”hästiga” åtaganden på agendan men detta är inget jag tänker berätta om på bloggen for now.

Så jag känner mig ganska sliten just nu men så länge Kreon får vara frisk så stretar vi vidare och jag klagar INTE, bara konstaterar att det är mycket just nu.

Söndag- 66,8

Ja, det blev resultatet av dagens tävlingsritt, 66,8 % i en LA:3 på Malmö Ridklubb.

Årsdebuten var minst sagt spänd och jag gissar att Kreon knappt kommer att kunna varken stå eller gå på sina ben av träningsvärk i morgon.

Att ha ”tvingats” gå i nästan en timme samtidigt som man är spänd som en fiolsträng borde påverka musklerna men Kreon är ju vad jag kallar en ”adrenalinare”- en häst som går på adrenalin och inte bryr sig om att känna efter om han är trött eller inte, hur länge man än rider.

Redan efter någon minut på framridningen gjorde Kreon ett sådant sidohopp parat med någon brall att till och med X som är extremt sadelfast och inte har ramlat av på flera år påstod att han hängde löst ett tag.

Orsaken till detta utbrott gissar jag var en annan häst som dundrade runt i en tämligen okontrollerad galopp och det syntes att detta störde Kreon oerhört.

Det blev ytterligare 2 omgångar med tvärnit-sidohopp/ halvpiruett-brall innan Kreon avslutade denna form av cirkuskonster och jag var INTE glad när jag såg detta.

Hade jag suttit på hade jag högst sannolikt INTE suttit kvar…och så här häftigt har han inte reagerat tidigare.

Det är det som är något av det jobbigaste med Kreon; att han kan reagera på småsaker och ibland så OTROLIGT mycket.

Medan någon annan häst säkert också hade hoppat till LITE så måste han liksom göra det SUPER-MYCKET, lång mer än vad man kan tycka är ”berättigat”.

Eftersom framridningen också innehöll flera ofrivilliga byten och en sur spark i sargen undrade jag hur det skulle gå inne på banan med X visade som vanligt sin professionalitet och lyckades lotsa runt Kreon utan annat än ett eller två omslag i den vänstra mellangaloppen- det är ju alltid den som orsakar problem, den vänstra galoppen alltså.

Jag höll andan i varje steg i förvänd galopp som X red eftersom jag vet precis hur lätt till ett byte Kreon har när han är spänd medan han hade kunnat galoppera härifrån och till Göteborg i förvänd galopp när han är lugn och även X sa att han verkligen fick rida varje galoppsprång i taget.

Jag vet inte hur det ser ut för utomstående när de ser Kreon dansa inne på banan- gissningsvis ser han tämligen flott och lydig ut men jag vet också vilket oerhört arbete som krävs för att få det att se ut på detta vis och dessutom är det så att ju flottare Kreon travar desto spändare är han vilket inte alla ser/ förstår.

Så X gjorde verkligen ett superjobb- utan hans ridning hade det inte blivit den andraplacering som det blev och jag kan inte nog poängtera hur glad jag är över denna hjälp- särskilt dagar som denna.

Birgitta 12 år babblar

dog

Exakt som kvinnan på bilden ovan är Birgitta 12 år- jag får bara hoppas att Soya inte känner som hunden i bild :).

Pratade förresten med en god vän nyligen om det faktum (som jag själv inte kan begripa) att jag får RYSNINGAR av att höra hästägare kalla sig för MAMMA till hästen (hjääääälp!!!!) medan jag hur lätt som helst kan kalla mig för mamma/ mammi till Soya. Förklara det- den som kan?

Dagens (samvets)fråga

Dagens samvetsfråga kommer från en läsare; en fråga helt i min smak :)!

Scenario:

Du har hästvakt som ska rida din häst en del när du är bortrest. Du får reda på att personen ”lånat ut” din häst till en annan familjemedlem. I det här fallet en person som normalt sett inte rider och de flänger runt i skogen. Det här berättas inte heller efteråt utan du får reda på det av en slump. Hur reagerar du?

Lördag- 100 hopp

Av rubriken förstår ni att vi har kört ett pass studshoppning idag.

Jag tror absolut på denna omväxlande träningsform om man inte vill hoppa uppsuttet och inte heller orkar släpa fram en hel löshoppningsanordning.

Jag noterade för några dagar sedan att Kreons bakben såg ”bulligare” ut- nya/ större muskler helt enkelt  börjat framträda och frågan är om inte hoppningen är ”boven i dramat”.

Ovasett vilket tycker jag som sagt att det bra att kunna variera dressyrarbetet, framför allt nu när det är svårt med uteridningar pga väder, brist på sällskap osv.