Tisdag- träning

Yepp- tisdag och träning som vanligt.

Vi jobbade vidare med det gamla vanliga höll jag på att säga- det är mycket fokus på grunderna och det tycker jag är jättebra.

När det sitter som det ska är det inga problem att krumelura och under tiden arbetar jag gärna med saker som tempoväxlingar, rakriktning, övergångar osv.

Idag blev det också en del skänkelvikningar med fokus på att kontrollera bogen i dessa.

Jag måste förresten kommentera en sak som inte har med mina träningar specifikt att göra utan som är mer än allmän reflektion:

Jag hör ibland att vissa ryttare tycker att dressyr är TRÅKIGT och/ eller att de inte vet vad det ska ”hitta på” när de rider ensamma.

För mig är det precis tvärtom; hade hästen bara orkat hade jag kunnat rida i TIMMAR. Det finns ju hur mycket som helst man kan träna på, faktiskt även på helt gröna/ orutinerade hästar- man behöver verkligen inte bara rida ”runt runt”.

Håller ni med eller har ni också svårt med fantasin?

Bet-satt

Ja, som jag berättade om nyligen älskar Soya sockerbetor- hon är helt besatt (fattade ni ordvitsen i rubriken 🙂 )? Jag får henne knappt att lämna platsen där betorna låg och där det fortfarande går att hitta en och annat krossad beta.

3 själar- samma tanke

Ha ha ha…igår blev jag tipsad om denna länken av 3  bloggläsare oberoende av varandra…undra sa flundra vad DET kan bero på 🙂 ?

Ja, ja…jag börjar väl bli känd för min aversion mot täckes-narkomani :).

Just denna flicka påstår att de hästar hon sköter har denna mängd täcken på sig eftersom de står i utestall trots att det är minus 15 grader ute och det må så vara men jag undrar hur många som har sina hästar under sådana premisser?

Oavsett vilket kan jag bara hoppas att hästägare inte slutar att använda det sunda förnuftet och gärna läser lite rön också.

Ett annat tips är att köra in handen under hästens täcke och känna efter- den värme som hästar alstrar brukar räcka långt även utan 3 täcken ovanpå varandra.

Förresten måste jag VERKLIGEN hålla med den person som förundrade sig över hur vissa hästägare kan slänga på 2 täcken på hästar som på senhösten/ tidig vinter går ute i 6-8 gradig ”kyla” när det inte alls är ovanligt att det är lika kallt vissa sommarmorgnar då samma hästar utan problem står helt UTAN täcken?!?!?

Måndag- fed up

Ja, fyyy…jag är redan så fed up på det här jäkla vintervädret.

Variationerna mellan nollgradigt och minus 10 kan jag väl leva med men att det kan börja yra omkring snö från den ena minuten till den andra…näää…

Steg upp tidigare i morse för att kunna köra saaaakta på de snötäckta vägarna och slutade också tidigare för att inte riskera att bli insöad halvvägs hem (det började snöa ganska rejält på eftermiddagen).

Kreon blev tömkörd i ridhuset och bar sig åt som om han hade tända fyrverkeripjäser i häcken.  Jag ville bara att han skulle röra på sig lite så jag slutade redan efter 15 minuter- det var nog dagens enda motion gissar jag då de knöliga hagarna knappast inbjuder till några ruscher.

Veckan som gått

Nu tror jag att jag har kommit på vad det är jag ogillar MEST med vintern, bortsett från det uppenbara dvs kyla och mörker. Det är det OBERÄKNEKLIGA!

Man vet aldrig hur nästa dag kan komma att se ut och om man kan genomföra det som man har tänkt sig och det HATAR ju planerings-människan Birgitta.

I fredags höll jag knappt på att komma ifrån stallplanen när jag skulle köra till X (eftersom det var så halt där transporterna stod) och as we speak är det snöstorm utanför mitt fönster = man vet inte om det går att köra till jobbet som vanligt eller om man ska fastna i någon snödriva på vägen (eller ens inte kunna lämna vår pytteväg som kanske inte hunnit bli plogad).

Nej, jag vill veta vad som gäller och kunna genomföra det jag tänkt- inte behöva avboka i sista minuten eller våndas i timmar innan jag kommer iväg.

Annars har det väl varit en tämligen normal vecka utan större sensationer.

Träningen i tisdags blev filmad av kära Lina och det var nyttigt att se att jag måste bli mycket starkare i bålen och inte se ut som om det sitter en geléklump från axlarna ner till höfterna.

2 fina uteritter har hunnits med, en med Kreons vän Landmann och en med flickvännen Hera.

Tack och lov kom vi alltså iväg till X i fredags som gav Kreon en genomkörare och visade vilken trav som finns att plocka fram ur gömmorna.

Bilen blev fixad och ombesiktigad och det var en lättnad att detta gick både snabbt och blev långt billigare än jag budgeterat.

Soya löper fortfarande och gissningsvis en vecka till- även detta har hittills avlöpt utan problem.