Ja, detta är ju ett ämne som stötts och blötts till uttråkningens gräns de senaste åren och jag läste nyligen åter ett agiterat inlägg om hur vansinnigt korkade de som rider utan hjälm är…att de borde betala sin egen sjukvård bla bla bla…har vi hört det förut…ja, en miljard gånger…
 
Jag började då fundera på min egen tidigare aversion mot hjälm och vad den kan ha berott på…helt eller i vart fall DELVIS.
 
Jag red ju i princip alltid utan hjälm tills det blev tvång på detta på ridskolan (inte sååå många år sedan) och nu har jag också hjälm- dels för att det även på nuvarande anläggning råder hjälmtvång och dels för att Kreon är som han är.
 
Men när jag ägde Archie kunde jag mycket väl skippa hjälmen om jag åkte och tränade medan jag hade den på när jag red på ”min” anläggning….yes…så var det.
 
För att gå tillbaka till hur det hela började så var det så när jag började rida på ridskolan för ca 30 år sedan att det var väldigt vanligt att privatryttarna red utan hjälm.
 
Ingen tyckte att detta var något konstigt och det var inte heller något som debatterades.
 
Detta parat med att en av mina första hjälmar köptes för liten och gav mig huvudvärk samt att jag faktiskt ända tills jag köpte Kreon uteslutande ridit på otroligt snälla hästar har absolut bidragit till avsaknad av hjälm på mitt huvud.
 
Och nej…ni behöver inte komma med argument om att även den snällaste hästen bla bla bla…det VET jag givetvis.
 
Ska man vara HELT ärlig så har dessutom min hjälmaversion DELVIS berott på…och detta kom jag på helt nyligen…att det TIDIGARE…när jag red utan hjälm till 99 % var folk som jag ansåg som mer eller mindre ”töntar”, kassa ryttare eller till och med folk som inte ens red själva som skrek högst om hjälmen.
 
Jag hade då ALDRIG någonsin hört en ”namnkunnig” ryttare ifrågasätta varför andra red utan hjälm….kanske av den enkla anledningen att jag DÅ i princip aldrig någonsin SÅG en ”namnkunnig” ryttare med hjälm och då bor jag ändå i en region där det vimlar av de skickligaste hästmänniskorna.
 
Så tja…hur barnsligt och omoget det än kan låta så är jag övertygad om att det inte bara var JAG som påverkades av ”kändisar”- jag är helt säker på att detta är en av de bästa vägarna att gå när det gäller att fostra barn och ungdomar: att visa dom hur deras IDOLER gör.
 
Titta bara vilken genomslagskraft vissa märken (Kingsland och John Whitaker tex) har fått eller varför det helt plötsligt blir så vanligt att rida med vissa bett, schabrak eller för all del lackstövlarna som jag skrev om för ett tag sedan.
 
Kom inte och säg att inte de yngre ryttarna ”kopierar” de mer etablerade och namnkunniga- det vittnar hundratals hästbloggar om och åker man ut på till och med en lokal tävling ser man det hur tydligt som helst.
 
Så…idag har nog hjälmen en helt annan chans än för 30 år sedan för NU finns det faktiskt en hel del duktiga ryttare som promotar den…i alla fall UTÅT ha ha ha.
 
Jag som ibland smyger i kulisserna vid deras stall och ridhus ser helt andra saker men det behöver vi inte prata om här.