Skrivet

Tisdag: dagens veterinärbesök

Efter att ha räknat…tja…om inte TIMMARNA så dagarna till dagens veterinärbesök (från det att jag var där senast för 3 veckor sedan) var det äntligen dags för en ny hältkontroll.

Jag måste börja med att ge Kreon högsta betyg; trots att han inte travat en meter på flera veckor gick kan som ett urverk när jag skulle longera honom. Inga hopp och skutt trots att en grävskopa arbetade strax intill- det tyckte jag var bra gjort att honom.

Kan som en parentes nämna att Kreon har lekt ”världens mest uppfostrad häst” under båda besöken så jag kan mycket väl förstå om veterinären (som många andra som bara sett denna sidan av herr Mupp) undrar hur mycket jag egentligen överdriver hans ”humör”.

Efter böjprov sa veterinären att han tyckte att Kreon svarat mycket bra på behandlingen och att det nu endast återstod en svag markering så han ville behandla om knät, inte ge mer Metacam och inte ser honom på ett återbesök.

Förresten så menade veterinären att hans erfarenhet är att 90-95 % av alla knäledsinflammationer behöver behandlas mer än en gång så det var absolut inget konstigt.

Nu ska Kreon bara gå i hagen i en vecka, skrittas en vecka och sedan sättas igång mycket försiktigt.

En influensa och botulism-spruta blev det också;  lika bra att passa på under vilan tyckte jag.

Som vanligt skildes vi åt med de sedvanliga orden att jag helst inte vill ses på lääääänge- förhoppningsvis blir det så.

Skrivet

När är det dags att gå upp en klass?

På tal om förra veckans samvetsfråga om att tävla i klasser där man egentligen är ”överkvalificerad” undrade en läsare när jag tycker att det är dags att gå vidare från en klass till en annan.

Jag måste säga att jag gillade det uppklassningssystem som fanns när jag började tävla- det rensade ut de värsta ”rosett-jägarna” och sporrade nog också en del att träna för högre klasser eftersom de inte kunde sitta och harva runt på samma nivå med ”tusen” placeringar hur länge som helst.

Idag kan man göra som man vill på lokala tävlingar (där jag ändå gissar att de flesta tävlande i Sverige befinner sig) och personligen gillar jag det inte.

Visst kan man tycka att det är fjantigt om vuxna människor blir ledsna eller sura över att andra kommer och ”tar” rosetterna eftersom de egentligen är överkvalificerade men dels är det inte bara vuxna som tävlar och dels så anser i alla fall jag att tävling är tävling- oavsett nivå och att reglerna därför borde vara likadana.

Personligen anser jag att det är mycket upp till en själv och ens samvete eller vad jag ska kalla det att avgöra när man ska sluta att tävla en viss klass.

Man är ju och resonerar olika och medan tex jag hade tyckt att det var…ja faktiskt PINSAMT att mer eller mindre alltid vinna på en viss nivå så finns det andra som bara tycker att det är jättekul.

Minns att det fanns en häst i Skåne som för X år sedan hade typ 20 segrar i LA under ett och samma år- den hästen hade JAG inte tävlat mer på den nivån, det året i alla fall (och kanske aldrig mer) men man resonerar som sagt olika.

Sedan kommer man ju till frågan vad gäller just övergången från tidigare LA till MSV B eller som klasserna ser ut idag från MSV C till MSV B.

Vad gör man med en häst som går SUPER i MSV C men som man inte lyckas lära galoppombyten?

Detta scenario har jag hört om några gånger så det förekommer absolut.

Ska man sluta tävla helt, fortsätta att ”harva runt” i MSV C och ”ta” rosetter fast man är för bra för klassen eller ska man börja tävla MSV B fast man inte behärskar alla rörelserna på denna nivå?

Skrivet

Måndag- skritt…what else?

Ja, som rubriken säger….idag har Kreon och jag SKRITTAT minsann :)!

Skämt å sido, mitt lilla djur känns så mjuk och fin i munnen och kroppen just nu att det skulle vara så roligt att få trava och galoppera lite.

Jag hoppas att min flit med skritten kommer att ha varit varit värt ”mödan” när det väl blir dags för andra gångarter- hade jag bara dragit runt på Kreon i ett grimskaft tror jag inte alls att jag hade haft samma känsla när jag väl satte mig i sadeln som jag har nu.

Gullis måtte ha njutit av morgonens skrovmål (se föregående inlägg) och hoppats på mer för han har varit med i stallet under hela tiden jag var där i eftermiddags- något som inte inträffat på många veckor.

Skönt att flera läsare tyckte jag gjorde rätt med min mus-utfodring- jag var rädd att jag skulle få någon djurrättsgrupp efter mig och efter mitt erkännande 😉 !

Skrivet

Var jag grym?

Idag hittade jag den här urgulliga lilla rackaren i vårt havretråg.

Vet inte om det syns på bilden men det var en pytteliten musunge.

Jag skriver var för tack vare mig befinner han sig numera i Gullis mage.

Jag slängde nämligen i Gullis i havren och poff…så hade han gjort sitt jobb på 2 sekunder.

En del av mig kände mig grym medan den andra tänkte att detta är livets realitet och hur söt en musunge än är när den är liten så vill jag varken att han/ hon ska producera en miljon nya ungar eller förstöra min utrustning i stallet.

Hemma sätter jag av och till ut fällor och har fångat en del vuxna möss genom åren och det är samma där- jag vill inte ha dom käkandes på varken kablar eller annat.

Skrivet

Dagens (vargtands)fråga

Idag funderar jag lite på det här med vargtänder…hos hästar alltså :), inte vargar!
 
Har ni koll på om er häst har vargtänder eller inte?
 
Har ni vid något tillfälle så att säga gjort ett ”aktivt val” att behålla dessa?
 
Kreon är den ende av mina hästar som hade kvar vargtänderna när jag köpte honom och så länge han inte har några besvär av dom så tänker jag inte väcka den björn som sover utan låta dom vara kvar.
 
Annars är det relativt lätt att mejsla bort dom enligt vad ”min” veterinär berättade men han tyckte inte heller att man ska göra något om hästen inte besväras.

Skrivet

Veckan som gått

Då har ännu en vecka med en vilande häst passerat och min vana trogen räknar jag dagarna till veterinärbesöket där jag ska få veta om Kreon ska behandlas om (mest troligt) eller kan sättas igång.

Vi har skrittat 30 minuter om dagen varje dag och på pluskontot får jag väl säga att Kreon känns jättefin, mjuk och följsam, snäll och lydig.

Hade jag ridit som vanligt nu hade jag tveklöst plockat fram min klippmaskin; Muppis har satt en tjock och tät päls även om den inte är speciellt lång. Men när det nu är som det är så väntar jag med klippningen; det känns löjligt att klippa en häst som kanske ska skritta i flera veckor till.

Soya har då inte satt någon vinterpäls kan jag lova så hon får numera gå med täcke när det är för kallt ute.

Än så länge är det runt 12 plusgrader på morgnarna men det har blåst och regnat en hel del och då känns det ju mycket kallare.

Dalby har fått besök några gånger och där har vi vandrat både ensamma och i sällskap av Åsa och Vilja.

På bloggen har vi haft intressanta diskussioner tycker jag och ni som längtar efter att ”samvetsfrågorna” ska ta slut får (tyvärr?) vänta ett tag till – än återstår en del att grunna över.

Skrivet

Söndag- seeegt

Idag har det varit en ganska seg dag med mycket slappande för min del.

Eftersom det blåste rejält valde jag att rasta Soya i Dalby- i skogen blir det lä på ett helt annat sätt än på grusvägarna där vi bor.

För ovanlighetens skull vimlade det av söndagsflanörer där vi vanligtvis brukar gå mol allena men Soya stannade bara till hos dom som åt matsäck 🙂 .

Kreon skrittade på lika fint som alltid, hade det funnits ett kûrprogram i skritt hade jag absolut anmält oss omgående 🙂 men det känns ändå som om han börjar tröttna på att BARA skritta omkring i ridhuset.

Skrivet

Dagens (mat)fråga

Om ni bara fick välja att äta en enda sak resten av ert liv, morgon, middag och kväll; vad hade ni valt?

Smörgåsar, godis, chips, fläskfilé?

Själv hade jag tveklöst valt ÄPPELKAKA MED VANILJSÅS 🙂 !

Funderade ett tag på stekt potatis men det hade nog INTE varit gott till frukost.

Äppelkaka går dock ner dygnets alla timmar 🙂 !