Lördag- avblaskning

En bild på en annan persons skitiga box påminde mig om hur jag har misskött mitt stallunderhåll i vinter.

Många hade med sina mått mätt sagt (om mig) ”hon är knäpp” för deras boxar och annat är ”alltid” mycket smutsigare än mina men jag tycker om när det ser rent ut och har också hästar som verkligen inte gör mitt arbete svårt.

Men de senaste veckornas snö, isgator, stormar, hällregn, fukt osv har verkligen minimerat min lust att pyssla i stallet och en del hade jag inte kunnat fixa till vad jag än gjorde; all grönaktig beläggning som har satt sig på många målade ytor utomhus tex. Det får vänta tills vädret är varmare helt enkelt.

Och att tvätta boxväggar i minusgrader är väl kanske inte heller det lämpligaste men idag, när Frenchie har vilodag och det är plusgrader tog jag några minuter till att i alla fall blaska av boxarna hjälpligt.

Ju längre man låter saker vara desto skitigare blir de ju oftast och jag vet nästan ingen värre dammsamlare än ett stall som används, vad man än strör med. Den som har det dammfria stallet får gärna motbevisa mig 🙂 !

Det blev helt klart en liten uppfräschning tycker jag och mer hade jag inte förväntat mig heller med min lilla arbetsinsats (varmvatten och en svamp).

Min typ av kul

Igår hade jag satt ett alarm till klockan 10 och såg noga till att bli färdig med allt i stallet tills dess.

Mitt mål var att komma över biljetter till Johan Glans och David Batras show eftersom jag och Henke är stora fans av den förstnämnde.

Vi var på en av hans föreställningar i somras och har sett någon tidigare också och tycker han är såååå rolig.

Och det lönade sig att hänga på låset; jag fick önskade biljetter och får nu bara tåla mig ända tills i december.

Jag ser att många föreställningar redan är slutsålda men det finns några platser kvar runt om i Sverige om ni är intresserade.

Fredag- blött

Att det är extremt blött i markerna just nu tror jag många runt om i Sverige erfar; denna uppkomna sjö mitt ute på en åker körde jag förbi på väg till träningen igår.

Och även Ryhus har fått känna på vattenkrafterna; mina hagar har aldrig varit så blöta som nu och då är de ändå väldigt mycket torrare än många andas.

Men efter att Frenchie hade tagit sig en liten galopp igår var hans ben sjöblöta av lera och han hade stora lerstänk i hela huvudet.

Idag blev han motionerad i mitt lilla ridhus och sedan valde jag faktiskt att ta in båda från hagarna några timmar i förtid.

Ni får påstå att jag förmänskligar djuren medan JAG påstår att i alla fall mina hästar tycker det kan vara skönare att komma in i stallet och äta hösilage än att stå utomhus i blåst och hällande ösregn även om stråfodret finns även där.

Och oavsett vem av oss som har rätt så kommer båda gående (Bibbi ofta i full travar-trav) när jag visar mig under dylika väderförhållanden och det är svar nog för mig i alla fall.

Torsdag- spänna bakbensbågen

Jag skojade med Nina i morse och sa att jag har myntat ett nytt uttryck; ”spänna bakbensbågen”.

Och vare sig det är begripligt för andra eller ej så är det så JAG måste tänka när det gäller allt i min ridning i allmänhet och galoppen i synnerhet.

Jag måste få bakbenen mer under Frenchie, få dom mer alerta där och inte lätta i handen utan bibehålla den kvadratiska formen fast han vill bli en rektangel fram om han inte får ha bakbenen där JAG vill ha dom.

Detta märks inte alls lika tydligt i traven som är hans bästa gångart men det HAR märkts desto tydligare i galoppen som egentligen inte är dålig alls men där Frenchie inte ställer upp lika lätt. Och även i skritten som har kunnat bli lite såsig om jag skrittat för länge som återhämtning under passet. När jag då har tagit tyglarna har det känts mer som ”hallå vakna” än ”oj…här är en som har pustat klart”.

Detta kan man säga är vårt största grundproblem som jag nu börjar komma till rätta med.

Nina har tjatat och klagat men jag har inte riktigt fattat HUR stor skillnaden blir mellan bakbenens olika positioner för jag har tyckt att det har känts antingen ”good enough” eller att jag inte har kunnat påverka dom mer än vad jag har gjort.

Men det kan jag nu och märker också skillnaden och inser hur uruselt jag har galopperat tidigare och varför bytena har känts (och sett ut) som de gör- nästan i två delar ibland och inte som ett fint mjukt språng.

Även mina övergångar har blivit mycket bättre med detta tänk och som Nina poängterar så ÄR övergångar viktiga MEN de måste utföras korrekt för att ge effekt. Sitter man bara och bryter av från trav till skritt tex men låter formen förändras eller hästen tappa energin kan man göra 500 övergångar utan att uppnå det önskade syftet.

Så detta är vad jag jobbar med under mina pass sedan ett tag tillbaka. Massa BRA övergångar, aktiv skritt utan att det är FARTEN som ökas, bara energin och så att hålla ihop galoppen bättre. Och hittills har det gett mycket bra resultat.

Nu fick även jag nog (om försäkringar)

Jag har alltid försökt att ha djuren så bra försäkrade som möjligt, i alla fall vad gäller veterinärdelen.

Och Frenchie som är den häst jag har betalat mest pengar för har även varit hyfsat högt försäkrad vad gäller ”liv-delen”; 100.000:- i A1 och 150.000:- i A2.

Men när jag nyligen fick de nya villkoren och insåg att jag skulle betala runt 2000:-/ månad för hans försäkring, dvs mer än vad han kostar mig i foder och strö kände jag att det fick vara nog.

Visst är det en risk om han måste tas bort men jag måste försöka resonera som en god vän till mig gör; ”det mesta går trots allt att bota”.

Veterinärdelen skulle jag aldrig någonsin våga röra men nu sänkte jag faktiskt A1 till 50.000 och genom denna halvering blev försäkringen 834:- billigare per månad. En jäkla skillnad om jag får säga min mening!

Gällande veterinärvård tycker jag att detta numera är så ohyggligt dyrt så det ser jag inte som ett alternativ att betala till fullo ur egen ficka. Och att spara ihop tex 100.000 för detta ändamålet tar ändå x tid under vilken hästen kan skada sig eller bli sjuk flera gånger om. Och vad gäller hundar är deras vård minst lika dyr om inte dyrare.

Vickes anaplasmos gick säkert på 50.000 för 2,5 år sedan och sedan fick han lymfangit bara någon månad därefter som också kostade många tusen så fast han blev återställd mycket snabbt sprang kostnaderna iväg rejält!

Hur resonerar ni vad gäller försäkringar?

Kan som en parentes säga att Molly inte har någon livförsäkring alls. Dels var hon så billig (kostade 5000:- om jag minns rätt som Henrik och jag delade på) och dels tror jag inte att vi kommer att köpa en ny hund efter henne.

Bibbi har inte heller någon livförsäkring så vitt jag vet utan någon enkel veterinärvårdsdito för avelshästar och min ponny hade en bra veterinärvårdsförsäkring men ingen livförsäkring de sista åren (den löpte ut pga ålder). Hans försäkring var för övrigt snorbillig och kostade runt 200:-/ månad. Den tog jag över rakt av när jag köpte honom.

Onsdag- skogspromenad

Idag blev det skritt i skogen för vår del och sedan hage för Frenchie och ett kortare arbetspass i Malmö för mig.

Dagens serietips om ni har Viaplay; Chicago Med, Fire och PD är tillbaka! Mina favoriter alla tre!

Varför skratta när man borde gråta?

Klipp på nätet som detta brukar alltid få en massa käcka ”heja-rop” och skratt medan jag mest känner ”usch och fy”.

Varför är det roligt att visa någon som löper en enorm risk att ramla av och skada sig allvarligt?

Är det bra för en häst att hoppa hinder när den är så stallmodig och kastar sig hit och dit?

Givetvis måste man rasta en häst som har så mycket energi men knappast över hinder och enligt mitt förmenande helst ej ens uppsuttet.

Lite ”komiskt” att många hade kul åt klippet på Hippsons Facebooksida medan Maria Gretzer, som jag gissar har tusen gånger mer kunskap och erfarenhet än 95% av de positiva till klippet instämde med mig att detta inte är roligt eller bra.

Nej, sluta sprid sådan skit på nätet tycker jag, uppmuntra inte till skratt utan avråd snarare om klippet måste visas.

Påtala det olämpliga och riskerna, både för häst och ryttare.

Och ja, givetvis fattar jag om någon att ridning är eller kan vara farligt per se, även om man skrittar på långa tyglar.

Men hoppning ger faran en annan dimension; det är jag själv ett bra exempel på.

Som jag har berättat flera gånger ramlade jag av Vicke när han under hoppning (hindret var kanske 1 meter högt) fick den översta bommen på ett räcke mellan frambenen, fällde sig själv till marken och jag vurpade över honom med nacken först.

De första sekunderna efter landningen kände jag inte ens mina ben, den värsta känslan i världen!

Och jag hade därefter djävulska smärtor i nacken i några veckor och ont i månader.

Jag sa faktisk så sent som för några dagar sedan till Henrik att det är först nu jag känner mig HELT återställd och då hände detta för 8 år sedan (samma dag som jag skulle på min andra date med Henrik ❤️)!!!

Kommentaren till inlägget på Hippson; ”jag tror många känner igen sig” får jag verkligen hoppas INTE stämmer på långa vägar.

Jag har ägt 7 egna ridhästar och ingen av dom har någonsin burit sig åt på detta viset, oaktat årstid.

Och HAR man en häst som beter sig som i klippet annat än i undantagsfall bör man verkligen se över både det ena och det andra i sin hästhållning innan man råkar illa ut eller får en skadad häst. Tycker surmuppen jag.

Tisdag- tö

Det fortsätter att töa och på bilden ovan ser ni skillnaden mellan förra onsdagen och idag.

Än finns det is kvar på sina ställen….

….så jag gjorde mig faktiskt omaket att skruva i broddar innan utsläpp.

Om ni tycker att jag skriver mycket om vädret så har ni rätt!

Hade jag vetat detta när jag startade bloggen borde jag ha döpt den till ”Birgittas häst och vädersida” 🙂 . Men på gott och ont påverkas i alla fall mitt hästeri en hel del av vädret.

Annars har jag ridit i ridhuset och befinner mig just nu i ett skede av insikten av hur dåligt jag gjort vissa saker tidigare nu när jag gör dom bättre : ) . Hoppas jag kan visa både förbättrade övergångar, samlad galopp och byten på tävling så mycket som jag tränat på detta nu.

Kanske har ni läst om att Granngården varit utsatta för någon form av dataintrång som

gjorde att alla butiker hade stängt igår men Dalby-filialen kunde i alla fall öppna idag så att vissa i familjen fick både mash-ingredienser och morötter 🙂 !

Då och nu

Igår tömkörde jag Frenchie och som så ofta passade jag på att ta lite kort på honom.

Efteråt insåg jag att ett kort påminner en del om ett av de första jag tog på honom när han kom till Ryhus, i slutet av februari för 2 år sedan.

Och jag vet inte om det bara är för att jag VET att han är lite rundare nu men jag tycker att han ser en liiiiten aning ”rejälare” (mer muskler och massa) ut?

Så klart kan bilder ljuga beroende på flera parametrar och dessutom tror jag inte man kan förändra en så pass gammal häst som redan då var i full kondition och BRA riden hur mycket som helst men jag undrar ändå om även ni ser någon liten skillnad?

Förändringen går liksom inte att jämföra med Bibbi som var tunn som en tråd (läs; verkligen mager) när hon kom men en aning, eller?