Skrivet

Snyft….början till slutet

Snart skiljs våra vägar…nya chanser och nya möjligheter öppnar sig för oss båda.

De som har hängt med sedan jag köpte Kreon vet att planen då var att jag skulle ta hjälp av NN minst en gång i veckan och oftast flera gånger.

Tyvärr bestämde sig NN för att flytta till Stockholm efter bara någon månad men tack och lov ”lämnade hon kvar” sin fd hästskötare Mini som började arbeta på vår anläggning och som lovade att hjälpa mig med Kreons utbildning samtidigt som jag har fortsatt att träna mer sporadiskt för NN.

Minis och mitt samarbete har under det senaste halvåret eller så fungerat som ett urverk; bortsett från att hon har hjälpt mig jättebra med Kreon har jag verkligen uppskattat hennes punktlighet och flexibilitet- det har aldrig varit krångligt att bestämma tider och ”få till” träningar.

Att hon tycker om Kreon har också varit jätteskönt, när han muppar sig är han ju inte alltid så ”likeable” för en utomstående :).

För ett tag sedan fick jag den tråkiga nyheten att Mini fått ett annat jobb, i ett välkänt dressyrstall i Danmark och min man sammanfattade det bra när han konstaterade ”kul för henne men trist för dig”.

Och så är det så klart och jag förstår Mini till 100%.

Det nya jobbet är en fantastisk möjlighet till att förkovra sig i dressyrens mysterier och jag förstår helt klart att hon vill ta chansen.

Själv har jag alltid varit en ”försiktig general” som velat ha både hängslen och livrem så jag har givetvis flera planer i bakfickan vad gäller Kreons träning framöver.

Om det blir plan B, C eller D återstår att se- Mini rider några pass till och sedan får jag prova mig fram till vad som fungerar bäst.

Skrivet

Onsdag- på äventyr

Idag har jag utnyttjat ett generöst erbjudande jag fick redan innan Kreon blev skadad men som jag av förklarliga skäl inte kunde acceptera förrän nu.

Den fysioterapeut som gick igenom Kreon för några månader sedan tyckte att jag kunde åka med Muppe till hennes gård och rida på hennes utebana som en form av miljöträning så det har Mini gjort idag.

Kreon skötte sig ua :), gjorde galoppombyten lika lugnt som hemma men var nog liiite nervös ändå eftersom det blev många bajshögar på den nyharvade banan.

Fick klok input från Eva och hennes dotter kring hur DE tycker att Kreon ska ridas (bli mer känslig för skänkeln och svara snabbare) och det håller jag så klart med om och arbetar redan med.

Jättebra att komma ut så här tycker jag och planen är att göra om det, nästa gång med mig själv i sadeln och kanske med någon av Evas hästar som sällskap- också något Kreon behöver träna på.

Skrivet

Saker du som whippetägare inte ska säga till din partner i början av ert förhållande

Igår gav jag hästmänniskor tips om kommentarer som kanske inte är helt socialt accepterade 🙂 (eller begripliga) och idag tänkte jag göra detsamma fast nu gäller det hundar i allmänhet och whippets i synnerhet.

Om ni som hundägare inleder ett förhållande med någon som inte vet vad det innebär att äga en hund/ whippet kanske nedanstående kommentarer inte ska vara de första som lämnar er mun när ni språkar med er bättre hälft:

1. Bara så att du vet så kommer mina fem whippets också att vilja sova i vår säng men det är ju bara mysigt, eller hur?

2. Vi kan väl börja använda färggranna lakan så att inte hundhåren syns så tydligt?

3. Lägg bara middagstallrikarna på golvet- mina hundar är bättre än vilken diskmaskin som helst.

4. Nej, vi kan inte åka till London nästa weekend- då är det ju en whippetrace-tävling 50 mil bort och vi får låna mina kompisars husbil- bra va?

5. Vad det är som luktar? Menar du all inälvsmaten som jag har på långkok till hundarna?

6. Titta vilken fin tupperware-skål vi vann på senaste hundkapptävlingen. Den måste vara värd minst 5o kronor.

7. Nej, vi kan inte gå på den där nyårsfesten. Tänk så tråkigt för hundarna att vara ensamma hemma medan vi är ute och har kul.

8. Snöstorm? Vem bryr sig- hundarna måste ut i alla fall!

9. Lillan kunde faktiskt inte hjälpa att hon spydde ner din nya äkta matta. Är man sjuk så är man!

10. Heeeej Älskling! Oj, är DU också hemma….jag hälsade på HUNDEN!

Skrivet

Tisdag- nypremiär

I morse var det dags för en form av nypremiär skulle man kanske kunna säga; jag red med mitt kandar!

Kreon fick ju prova detta för första och dittills enda gången någon gång i vintras; då red jag ut på det och det var inga konstigheter alls.

Faktiskt får jag säga att ingen av mina hästar har tyckt att kandar har varit något konstigt, inte ens Décima med sitt gräsliga tungfel (läs: flygande tunga 5 meter utanför munnen).

Visst kunde man snöra ihop munnen på ett annat sätt med träns tack vare nederremmen på nosgrimman men själva betten som sådana verkade inte spela henne någon roll, dvs om man red på träns eller kandar.

Idag blev det 30 minuter i paddocken och Kreon gick jättefint exklusive några små stopp som jag dock bröt snabbt och odramatiskt.

Efter denna fina ritt skrittade jag ut och kunde i efterhand konstatera att min lilla runda runt en stor åker som vi har strax utanför ridbanan numera tar 15 minuter, inte 20 som den tog från början. Wonder why…wonder why….

Kan förresten med facit i hand verkligen rekommendera tipset att lägga stela lädergrejer i ett oljebad över natten.

När jag gjorde det med mitt kandar hade det inte använts på närmare ett halvår och eftersom lädret dessutom inte är något kvalitets-dito så var det både lite mögligt och styvt som en pinne.

Efter en rejäl oljeinpackning (jag hällde vanlig läderolja i en plastpåse och la kandaret däri) har lädret faktiskt blivit mycket mjukare och ser riktigt hyfsat ut sett till hur billigt det var när jag köpte det och hur många år jag har haft det (närmare 10).

En inte så lyckad kandarbild :).

Att ta lyckade bilder på Gullis var också svårt idag- han klängde bara runt mina ben….

…eller ville springa fram till mig när jag försökte få honom att posera fint. Love that cat!

Skrivet

Saker du som hästmänniska inte ska säga till din partner i början av ert förhållande

Om man inte själv är hästintresserad men inleder ett förhållande med en ”hästmänniska” undrar jag om man ibland inte har en aaaaaning om vad man gett sig in på- och hade man vetat det från början så….I´ll say no more.

Så som hästfanatiker ska man kanske ligga lite lågt den första tiden- innan bytet är snärjt så att säga och tänka sig för vad man avslöjar.

Nedan en lista, inte alltid egenupplevd men nog tusan kan ni nicka instämmande i en hel del påståenden gissar jag.

Saker du inte ska säga till din partner i början av ert förhållande:

1. Ofta när jag ska tävla måste jag stiga upp klockan 5 en söndag morgon.

2. Du kan väl följa med och hjälpa mig på nästa dressyrtävling? Det kommer nog bara att ta kanske 8 timmar.

3. När jag är trött slänger jag mig i soffan iförd mina ridbyxor. Jasså…luktar dom?

4. Tänk att jag köper nya skor åt min häst för 1100 kronor varannan månad!

5. En vanlig dag i stallet kan jag lätt vara där i 3 timmar.

6. Jag kan inte förstå att du blev sur över att jag körde några säckar foder i din nya tjänstebil.

7. Sadelutprovaren tyckte att jag skulle köpa en sadel för 30.000.

8. Veterinären trodde att buköppningen skulle kosta runt 100.000.

9. Nej, det passar inte med en weekend i London nästa helg- jag har stalljouren!

10. Varför jag har köpt ett 15:e schabrak? Tja…det var SNYGGT!

Skrivet

Måndag- åska!

Oj, vilket väder det har varit idag!

Mini hann rida 5 minuter i paddocken när de första regndropparna kom och jag föreslog att vi skulle förflytta oss 10 meter längre bort- in i ridhuset.

Och tur var det!

Vi hann knappt stänga portarna bakom oss förrän det började regna fullständigt hysteriskt.

Det lät som om det pågick en jordbävning utomhus och som lök på laxen kom det några åsk-knallar då och då.

Kreon var faktiskt helt oberörd, både av vädret och att det var 3 andra hästar i ridhuset- precis den sortens träning han behöver men som vi så sällan får till eftersom man aldrig vet hur många som ska rida samtidigt.

Mini fortsatte jobbet med slutorna och galopombytena och det flöt på bra och okomplicerat sett till Kreons utbildningsnivå.

När passet var över vräkte regnet fortfarande ner och jag undrade i mitt stilla sinne hur länge jag skulle få leda omkring på Kreon innan vi skulle våga oss ut.

Efter en stund insåg jag att regnet kunde hålla i sig hur länge som helst och beslöt mig för att ta tjuren vid hornen, öppnade portarna och EXAKT DÅ….och detta är helt sant…slutade det att regna!!!!!

Ibland har man tur :)!

Skrivet

Tiden går fort när man har roligt med sin blogg

Härom dagen roade jag mig med att kolla lite siffror vad gäller min egen blogg

* Det första inlägget skrev jag den 22 april 2007- herregud…det är mer än 5 år sedan?!?!?

* Sedan 1/1 2008 då jag installerade en räknare har över 260.700 läsningar registrerats.

* Jag har publicerat över 3720 inlägg.

* Hittills har vi tittat på över 450 ”Speciella annonser” (det tog lite tid innan jag började numrera dom så jag gissar att det handlar om ca 470 stycken ungefär).

* I snitt publiceras ca 100 inlägg eller fler/ månad.

Skrivet

Veckan som gått

Ännu en vecka har rusat förbi och när jag ska sammanfatta den kan jag knappt komma ihåg vad som egentligen utspelat sig.

Jo, ridmässigt har det varit en otroligt bra vecka i alla fall där Kreon verkligen varit duktig på många olika vis.

Jag tragglar på med mina uteridningar som varit väldigt ”protest-fria”- min tanke är att jag ska rida ut så pass ofta att Kreon ska bli blasé och inte ständigt ifrågasätta om vi verkligen ska gå här eller där och än så länge fungerar min strategi.

Dressyrmässigt var veckans höjdpunkt när Mini i torsdags gjorde de första bytena på närmare 10 veckor och Kreon bara gjorde dom som om det var den enklaste sak i världen. Nåja…kanske inte riktigt….men nästan :).

En annan höjdpunkt var dagens uteritt i skogen- det kändes så skönt att kunna visa Kreon denna vackra miljö på ett avspänt sätt och åter igen utan att det ska bli drama av allting. Att Soya kunde följa med var en härlig bonus- jag tar ju numera aldrig med mig henne på uteritter hemmavid eftersom det varit sådana bekymmer med detta tidigare och jag inte vill riskera att hon ska få sig en spark av en upphetsad Mupp.

Annars har Soya varit ute på egna äventyr också i veckan- i onsdags gick vi milen i Skrylle med Petra och Zelma och i går var vi i Dalby med Bodil och Salli.

Väderleksmässigt har det väl varit lite si och så med vädret- den riktiga värmen vill inte riktigt infinna sig samtidigt som det har kommit väldigt lite regn, mycket för lite enligt vår stallägare som ju är bonde och behöver denna form av bevattning.

Den första ensilageskörden togs i veckan i alla fall och nu är det bara att hoppas på att det även blir en andra dito liksom att halmen kommer in som den ska den också.