Ännu mer att tänka på vid hästköp

Att man ska tänka på att fråga om ALLT när man köper en häst för att gardera sig är verkligen ett råd även jag skulle vilja förmedla till er som går i hästköpartankar, här det senaste exemplet:
 
En bekant köpte för några månader sedan en ”hobbyhäst” tänkt att användas för hopp och dressyrtränande och tävlande i lätt klass.
 
Hästen är 10 år gammal, gick igenom veterinärbesiktning ua.
 
Efter endast 2 månader blev den halt- kotledsinflammation båda fram.
 
Utan att skriva för många avslöjande detaljer har det på olika sätt i efterhand framkommit att den som sålde hästen var vad jag brukar kalla en ”30-minuters-ryttare”, dvs människan hade i mina ögon knappt ridit hästen under de flera år som den ägde nämnda häst.
 
Lättare ridning i ca 30 minuter/ dag hade varvats med i vart fall 2 hela vilodagar per vecka samt även ”viloperioder” (från VAD undrar jag) om några veckor per gång flera gånger om året- hästen var med andra ord inte i någon bra kondition och framför allt inte VAN vid att ridas vad jag menar borde vara NORMALT.
 
Och ni vet ju hur det är när man köper en ny häst? Man är så klart överlycklig över att äntligen ha förverkligat sin dröm och man vill RIDA!
 
Även om jag tror att min bekant inte ”ridit ihjäl” hästen så blev den säkert riden 1 timme om dagen 6 dagar i veckan och det verkar den inte ha klarat av utifrån vad den var van vid.
 
Nu går det så klart inte att bevisa att det enbart var den förra ägarens/ ryttarens slappa inställning till ridning som bidrog till hältan men helt klart KAN det ha spelat roll.
 
Och därför ska man enligt mig i alla fall FÖRSÖKA att få ärliga svar på hur mycket den häst man vill köpa EGENTLIGEN har ridits de i vart fall 2-3 senaste månaderna.
 
För precis som den som nyss köpt en häst VILL rida så är det nog inte helt osannolikt att den som vill sälja sin häst för att den har tröttnat INTE gärna vill göra det.
 
Då finns risken att ridningen mer blir ett nödvändigt ont som man kan tänka sig att hoppa över- de tankarna hade i alla fall jag när jag skulle sälja Archie.
 
Nu höll ju mitt försäljningsprojekt inte på särskilt länge med dagens mått mätt men jag ska vara ärlig och säga att även om min disciplin gjorde att jag verkligen red lika ofta som alltid så var min motivation inte i närheten av vad den en gång varit vilket var synd för det är ju när hästen ska säljas som man vill visa den som bäst- inte helt oriden och ur kondition.

Måndag- tjat, tjat

Huuu vad kallt det var i morse….minus 12 grader när jag körde till stallet.
 
Idag stod ett dressyrpass på mitt ridschema och Keon kändes jättefin från första minuten.
 
Jag tränade på lite allt möjligt med (som vanligt) fokus på travslutor och skritt-galopp-skritt-övergångar.
 
Provade att försöka få till lite tramp och det går åt rätt håll i alla fall och jag märker framför allt att traven och allt jobb jag gör därefter känns ”ärtigare”- precis som jag önskar.
 
Märker att jag blir lite tjatig- det mesta ovan har jag skrivit om flera gånger innan och jag misstänker att ni börjar tröttna på att läsa om en snäll häst som lagt sparka-bakut-benen på hyllan och känns så fin, så fin så jag slutar skriva nu men hoppas på måååånga repriser av detta ridpass i framtiden.

Ny Kreon-film

Gissa om jag blev överraskad när det plingade till i inkorgen idag.Lina, den lömska hästskötaren :)))), hade tydligen FILMAT förra helgens ritt och ni ska faktiskt få titta på den.

Denna gången UNDANBER jag mig uttryckligen negativa kommentarer, även jag ser tex att Kreons form kunde varit lite bättre.

Nej, denna gången tycker jag att om inte ni, så i alla fall JAG enbart ska fokusera på det POSITIVA, som att detta Mupp-djur, oaktat han är 7 år knappt visste fram och bak på sig själv för mindre än 6 månader sedan.

Spindelpojken har sedan dess utvecklats jättemycket, ibland under frenetiskt sparkande med sina arga bakben, ibland helt fastlimmad vid vägarna jag gjort försök att rida på men på det stora hela mer än jag vågat hoppas på så här långt.

Att ändå gå ett helt progam så pass städat som han gör här, 4:e gången han tävlar och med den brist på rutin att ridas på andra platser och ihop med andra hästar tycker jag renderar honom en eloge, faktiskt.

Tycker ni något annat behåller ni detta förslagsvis för er själv eller kräker av er någon annanstans än på bloggen, idag ska vi bara vara SNÄÄÄÄLLA, ok?

http://www.youtube.com/watch?v=uMjyNKLdDpY

 

Veckan som gått

Som vanligt när det är dags att sammanfatta veckan kommer jag knappt ihåg vad som hänt- dagarna bara rusar förbi och jag kan inte avgöra om det är bra eller dåligt.
 
Bra är i alla fall att det nu är synbart ljusare både på morgnarna och på eftermiddagarna- det underlättar väldigt mycket för en häst och hundägare tycker jag.
 
Kreon befinner sig fortfarande i en behaglig bubbla av godhet och jag tackar och tar emot.
 
Som vanligt har Mini hjälpt mig 2 dagar i denna veckan och fredagens pass visade nog de lugnaste och mest harmoniska bytena någonsin.
 
Hela 3 uteritter har jag också hunnit med och även här har Kreon förbättrat sig mycket- jag har faktiskt inte behövt snurra honom en enda gång även om han stannar till enstaka gånger och då får ruskas igång.
 
Snö som har blivit liggande har vi haft för första gången idag och även om det inte är mycket hoppas jag att det inte kommer mer heller.
 
Under dagens långpromenad på Järavallen var det riktigt mysigt att gå i snö men nu kan vi det och vill ha vår i stället. Tycker jag.Roligt att ni läser som aldrig förr :), nästa vecka kommer nya friska inlägg och en ny film på min lilla häst!

Söndag- snö!


Muppe traskar på i snön…

Vaknade till ett mycket lätt snöande och åkte snabbt inom stallet för mockning och fodring innan det var dags att träffa Åsa, Robban och alla (4) deras hundar på Järavallen.

På motorvägen dit körde jag förbi en bil med ett hyrsläp som låg i diket; föraren satt fortfarande i bilen och undrade säkert hur han hamnat där.

Vi fick nästan 2 timmars härlig promenad i lite snö, hundarna uppskattade nog underlaget och tog några ruscher innan de övergick till sitt sedvanliga snokande.

Efter promenaden fick jag åka på ett ovälkommet ärende- min värmefilt gick sönder igår IGEN och denna gången bytte jag märke och uppgraderade mig lite i förhoppningen att ”kvalitet ska löna sig”.

Den trasiga värmefilten får jag väl återlämna imorgon, kvittot ligger fortfarande på jobbet eftersom det ju inte var länge sedan jag reklamerade trasig filt nummer 1.

När Soya var återbördad till hemmet och jag hade inmundigat lite lunch var det dags för dagens goda (men dock betalda) gärning- intag av hästarna i stora stallet.

Vid det här laget snöade det ganska häftigt men jag lät mig inte stoppas utan tog ut Kreon för helgens andra uteritt- denna gången faktiskt på helt andra vägar än vår numera nästan upp- plöjda runda.

Muppe skötte sig fint i snöyran och en timme senare var vi hemma igen.

Nu håller jag som bäst på att inviga den nya filten- ett kärt nöje som ni förstår :)!

RIP Whitney!

Läste i morse att Whitney Houston har avlidit, föga förvånande skulle jag vilja säga men sorgligt ändå.

Whitney har sedan många, många år tillbaka varit en av mina favoritartister tillsammans med Michael Jackson och jag har haft förmånen att se båda uppträda IRL vilket jag har berättat om på bloggen tidigare.

2 minnen kommer för mig när jag tänker på denna begåvade kvinna varav jag redan har berättat om det ena förut men jag tycker själv att det är ganska roligt så ni får gott läsa det igen.

Det första minnet är från när jag åkte och tittade på Menelli, stoet som jag räknar som min första egna häst (jag köpte en häst innan henne men lämnade tillbaka den efter bara några dagar).

På vägen till säljaren spelade jag Whitney Houstons skiva ”för fulla muggar” och jag kan merparten av texterna än idag trots att det är mer än 20 år sedan.

Det andra minnet är från när jag och dåvarande sambon var i Göteborg för att närvara vid en konsert med Whitney:

Denna skönsjungande människa framförde ”I will always love you” utan ett instrument som uppbackning (och är det någon som har röst till det så var det väl hon) varpå en karl i publiken VRÅLAR (i en i övrigt knäptyst arena) på den mest svensk-brytande engelska ni bara kan tänka er:

”Wittniiii…..ajj laaaav joooo”.

DÅ skämdes jag å karlens vägnar för uppenbarligen hade han inte vett att göra det själv :=)!

Dagens så tycker jag (om kopplade vs lösa hundar)

Idag funderar jag på det här med att vissa hundar alltid hålls i koppel, det vill säga ALDRIG FÅR SPRINGA LÖSA.

Som ni vet är jag personligen ”koppelhatare” så till vida att jag själv ytterst sällan använder mig av denna hundkontroll men det händer så klart och hur ofta/ sällan ANDRA hundägare har sina hundar kopplade är inget jag oftast bryr mig om.

Men…när koppelanvändandet går till överdrift kan jag reagera och tycka synd om en hund som aldrig får springa lös, som jag ser det är något ”fel” på antingen hund eller ägare (eller båda) om lösspringande ALDRIG förekommer.

Och faktiskt kände jag själv tidigare en person som under hundens mer än 12 levnadsår aldrig NÅGONSIN vågade släppa den lös av rädsla för att ”något skulle hända”.

Exakt VAD som skulle kunna hända visste nog hundägaren inte ens själv- jo..så klart kunde hunden exempelvis springa bort men vi talar här om en liten knähund som min mormor hade kunnat springa ifatt. Snäll var hunden också….

Hur som helst…vad jag EGENTLIGEN funderar över är diskrepansen mellan den lag som kom förra året gällande hästars möjlighet att röra sig fritt i alla gångarter bla bla bla och det faktum att det inte finns någon liknande lag vad gäller hundar.

VARFÖR ska hästar ges daglig möjlighet att röra sig fritt medan inte en hund måste ges samma möjlighet?

Borde det inte vara lättare att TYGLA (ordvits) en 5 kilos knähund än en 600 kilos häst?

Nu kan man för all del komma runt ”häst-lagen” på alla möjliga vis och inte vet jag om det är någon som åker runt och verkligen kollar upp detta och ”straffar” de som inte följer lagen men är det ändå inte lite konstigt att man inte bryr sig om hundarna på samma sätt?

Så tycker jag…VAD TYCKER NI?

Lördag- många vuxenpoäng för både Kreon och mig

Idag har jag äntligen tagit itu med en sak som har stört mig länge- jag har rensat ut bland mina täcken i stallet och således fått mer plats för de täcken och schabrak jag prioriterat att ha på ”min” hylla i sadelkammaren.

Vi har inte så mycket plats per person och häst och jag har länge fått trycka in sakerna för att de inte skulle ramla ner från hyllan men nu ser det snyggt och prydligt ut igen.

Det som jag sorterade ut har hamnat i mitt stallskåp hemma i vårt förråd- tur att man har eget hus och kan unna sig att ha en del av sakerna i säkert förvar- hade jag bott i lägenhet hade jag inte vågat lägga ner mina hästprylar i källaren eller på vinden.

Gjorde en annan välbehövlig sak idag- smorde mitt kandar som av förklarliga skäl hängt oanvänt i snart ett halvårs tid och det var oroväckande styvt och stelt men inte så länge till!

Kreon den lilla muppen fick idag inviga det för egen del (Décima och Archie har ju använt det många gånger) och det var inga som helst problem.

Nu red jag bara ut och skrittade typ 60 minuter och travade i 10 så något ”riktigt” dressyrpass med kandaret blev det inte men det brådskar inte heller även om det är bra att ha provat på även denna betsling lite lätt tycker jag.

Efter ridturen tog jag till en gammal beprövad metod som jag dock aldrig använt mig av för egen del, jag slängde in kandaret i en plastpåse fylld med olja och förhoppningsvis hjälper detta till att mjuka upp det styva lädret inom några dagar.

Trångbodd kattägare :(

När man läser en sådan här artikel kan man få många tankar.Exempelvis undrar jag hur det kan få gå så långt- hade mannen inga GRANNAR som reagerade på den skarpa stanken och slog larm tidigare?

Jag undrar också vad som kommer att hända med alla dess katter?

Trots att jag är djurvän ifrågasätter jag nästan varför man inte omedelbart avlivade allihop.

Visst; det låter hemskt men för det första är katterna väldigt skygga och lär därmed vara otroligt svårplacerade och för det andra är de så himla många. Vem i Norrland kan/ vill ta sig an alla dessa stackare när Blocket mm vimlar av enstaka katter som folk inte blir av med.

Och vad kostar det inte med över 70 katter på ett pensionat?!?!?! Vågar inte ens tänka tanken….och det är ju vi skattebetalare som på ett eller annat sätt får stå får kalaset.