Dagens (puss och kram)fråga

 
Häromdagen slog det mig att jag väldigt sällan ser män/ killar som pussar på sina hundar och ”gosar” med sina hästar och då började jag fundera på om det är ett typiskt kvinnligt fenomen?
 
Detta leder mig in på dagens fråga eller snarare frågor och det är:
 
Brukar ni pussa på era hundar?
 
Brukar ni pussa på era hästar eller hur visar ni att ni tycker om dom? Ger ni bara verbalt beröm?
 
För egen del både pratar jag en hel del med hästen och klappar honom mycket, både när jag rider och i den dagliga hanteringen (i boxen, på stallgången osv) men däremot PUSSAR jag honom aldrig.
 
Soya the dog får inte heller så ofta just pussar men däremot kelar jag ju otrolig mycket med henne och pratar bebis-språk à la Birgitta 4 år.
 
Doggy vill ofta gärna återgälda ömhetsbetygelserna genom att slicka på mig och ska jag vara ärlig så är jag inte så förtjust i det- i alla fall inte om det ska slickas i ansiktet.
 
Jag kanske tänker för mycket på var den lilla näsan och munnen varit och rotat för att uppskatta pussarna- vad vet jag :)))?   
 
Kan som ett nostalgiskt OT berätta att det när jag gick i grundskolan (på stenåldern således) fanns ett jeansmärke som hette ”Puss & kram”. Om man var cool och ”inne” så hade man antingen dessa jeans eller några som hette ”Gul och Blå”.

Måndag- full fart!

Eftersom det gick så bra att tömköra i förra veckan och jag dessutom inte galopperat en meter de 2 senaste dagarna (uteridningarna) tänkte jag idag fortsätta med ”öka så mycket det går i galopp på töm”-projektet.

Och eftersom ridhuset var tomt på både hästar och hinder hade vi gott om plats för vår träning.

Kreon skötte sig jättebra- gjorde precis det han blev tillsagd och ökade väldigt fokuserat.

Traven är fortfarande lite ”springig” och det ska bli intressant att se hur mycket den går att förbättra i sinom tid.

Idag gjorde jag många halvhalter för att försöka få lite mer bärighet och även om det inte blev någon större skillnad så var det roligt att Kreon i alla fall lyssnade så bra och GJORDE små upptagningar på begäran.

Speciella annonser del 390, jag hade slagit till!

Hade jag inte redan haft en i princip likadan klippmaskin själv hade jag köpt denna direkt.

Precis det jag menat när jag tidigare tipsat er om hur ni kan klippa er häst själv billigt.

Denna klippmaskin sparar man ju in inköpspriset på direkt och kan använda den i ”hundra år”.

http://www.blocket.se/lund/Aesculap_klippmaskin_Econom_plus_37341077.htm?ca=23_11&w=1

Veckan som gått

Den gångna veckan har fortsatt att bjuda på temperaturer som snarare hör vår/ tidig höst till- många dagar har det varit uppemot 9-10 grader och det tackar man inte nej till, varken som djur eller husägare.

Soya kan springa utan täcke än så länge och Kreon behöver inget ländtäcke när jag rider ut.

Nedräkningen inför NN:s flytt pågår för fullt- om ca 10 dagar skiljs våra vägar men förhoppningsvis inte för gott.

Vi tränar på in i det sista och i veckan har det blivit 2 träningar, precis som vanligt.

2 uteridningar har det också blivit och jag tycker nog att det går framåt skulle man kunna säga lite ordvitsigt.

Kreon har mött får utan att falla ihop alternativt skena ut över bygden och numera behöver jag inte snurra honom fullt lika många gånger som från början så jag är nöjd.

Nöjd är jag också över att maken och jag nu vinter-preparerat trädgården, alla löv är uppkrattade efter en del möda (läs: 2 blåsor på mina händer).

Har sett att en del redan satt upp adventsljusstakar (!), jag tycker inte det var länge sedan jag packade ner våra!

Söndag- och idag passage!

 
Här hade man kunnat kratta så att det räckte och blev över- Soya i Dalby!
 
I morse hade jag bråda tider- 25 hästar skulle utfodras och släppas ut och det tog sin lilla stund innan alla var på plats så att säga.Medan jag släppte ut hästarna noterade jag hur Kreons sinnelag även i hagen återspeglar skillnaden mellan honom och Archie.

Medan Archie försvann helt in i sin egen värld så fort han fick gräs under hovarna så avbröt Kreon sitt ätande varje gång jag släppte in en ny häst i sin hage och det var ändå 6-7 hästar vi talar om. Intressant.

Soya och jag åkte till ett mycket dimmigt Dalby och när vi hade vandrat omkring i lite mer än en timme åkte vi hem för att jag och maken skulle kunna fullfölja årets ”projekt lövkrattning”.

Nu är krattorna undanstoppade till nästa år och det känns verkligen skönt då detta räfsande tillhör sådant i livet som jag lägger lika mycket tid på att ha ångest INFÖR som att de facto utföra.

Om Kreon trodde att gårdagens uteritt var veckans enda bedrog han sig stort- jag red EXAKT samma runda som igår, mycket för att kolla av om det blev någon skillnad.

Och det blev det minsann!

Antalet snurrningar kunde mer än halveras idag och det är givetvis mycket positivt.

Om jag igår fick känna på halva steg och piaff så bjöd dagens ritt på lite passage- i alla fall under de ca 2 steg det tog Kreon att trava över en vattenpöl.

Men de 2 stegen var härliga i alla fall, och skratta ni….om jag någon gång tävlar svår dressyr och får en 9:a på passagen få vi se vem som skrattar sist*!

Att passera mängder av får idag gick också utmärkt- tänk om denna fobi är helt botad (hurra i så fall!!!)?

Nu har jag precis ätit wokade grönsaker med cashewnötter (tack Staffanstorps enda Kina-restaurang) och tänker använda resten av dagen åt kontemplation!

* jag kan tydligen inte sluta att vara ironisk

Även Soya vill ha ensamtid ibland:)

Ibland talar man ju om att man som förälder/ partner kan behöva ”ensamtid” och det är inget konstigt med det tycker jag, så kan jag själv känna ibland och gråter inte när maken då och då reser iväg i tjänsten tex.

Men att till och med Soya vill ha tid för sig själv tycker jag är lite roligt, hon som sover nätterna igenom i vår säng och som även i övrigt alltid är som ett frimärke på oss var vi än är. Ett riktigt flockdjur med andra ord.

Det är väl kanske just detta att vi alltid försöker att ha med Soya och att hon hemma alltid ligger i soffan och sängen som gör att behovet av ensamtid även för henne väcks då och då för det är väldigt tydligt; om vi umgås som vanligt med henne (framför allt på vardagarna) vill hon alltid vara med men om vi har haft mer ”intensiva” dagar (framför allt på helgerna) där vi tex har motionerat henne mycket och länge, DÅ går hon upp på övervåningen (där vi aldrig ”är” annat än att vi sover där) och lägger sig i en fåtölj lite markerandes ”nu vill jag var för mig själv” :)!