Torsdag- test

Alltså….ännu en orättvisa….tar jag 10 bilder på Vicke ser han så fin ut på 9. Tar jag 10 på mig själv…nä…jag säger inget mer….

Hur som helst har det vackra djuret vilodag och jag valde att låta honom slippa all form av motion annat än den i hagen.

Tog inte ens in honom i stallet för den dagliga avborstningen och visiteringen utan ordnade med detta i hagen.

Det är ju något man kan roa sig med för att kolla vilken relation man har med sin häst när den är lös och kan sticka när den vill.

Ta av täcket med hästen stående lös i hagen, borsta noga och sätt sedan på täcket igen.

Gick det helt utan problem eller fick ni gå efter hästen eller travade/ galopperade den rent av iväg?

Vicke går ibland iväg några meter i skritt men mer än så är det inte och det räcker för mig.

Eget på ridskolan

Läser följande inlägg på Facebook:

”Kan bara inte tycka det är okej när ridskolor tillåter eleverna att ha med sig egna stigbyglar.

För mig handlar det om mycket mer än att ungen älskar sina stigbyglar, eller fått dem av mormor, eller att barnet sparat ihop till dem eller att de passar såååå mycket bättre och det dessutom är sött…

För mig handlar det om att barn & unga skall rida i det som finns om det som finns är helt och passar oavsett om det är 3år gammalt och värt 70 kr.

Alternativet är nämligen att vi direkt kommer att särskilja på barn vars föräldrar inte har råd med märkeshets, Att barn som verkligen behöver komma ut från lägenheten och röra på sig men vars hemsituation inte klarar kostnaden av trender. Att barn blir mobbade för att de inte har de andra har eller att dryga skitungar skryter om sitt och tycker de är bättre än andra för att de har mer, eget & nytt.

Tänk på det när ni talar med er klubb & er ridskola. Det är inte gulligt eller ”fritt” att ha eget till skolhästarna, Det finns betydligt mer negativt som kan komma ur det än det finns gott i det……”

På den tiden jag själv red på ridskola kan jag inte minnas att någon någonsin hade med sig egna saker till ridlektionerna men det förvånar mig i sak inte att det tycks förkomma nu.

Och jag måste instämma med ovanstående skribent; jag hoppas verkligen att man på ridskolorna håller på att det är den utrustning som de tillhandahåller som ska användas.

Absolut kan jag förstå glädjen i att vilja använda egna saker men någonstans får man sätta en gräns och när man lånar en ridskolehäst får man också acceptera att lämna eventuella egna prylar hemma.

Hetsen över all möjlig, många gånger väldigt dyr utrustning är säkert tillräcklig som den är…

Bättre tider

Som jag har berättat tidigare börjar årets bästa tid nu enligt mig!

Bilden ovan tog vi i förrgår på stranden i Lomma där man får gå med hund fram till 1 maj så vi passar på.

Vi brukar alternera mellan några olika platser för våra längre hundpromenader; Dalby stenbrott och Skrylle vid Södra Sandby är andra omtyckta vandringsstråk för oss.

Jag väger något kilo mindre nu när jag har tagit av både termobyxorna, långkalsongerna och mina dubbla jackor 🙂 , nödvändiga med lite otympliga följeslagare under många månader.

Henrik, som inte är lika frusen har invigt lite nya vandringsplagg, varav en del faktiskt säljs som jaktkläder men så klart går lika bra att använda vare sig man går med eller utan bössa 🙂 !

Molly, hunden utan underhudsfett har också lättat på klädseln eller rättare sagt lämnar numera täcket hemma och tycker gissningsvis också att det är skönt med den varmare årstiden!

Nostalgi de luxe

Oj….kan inte minnas när nostalgin slog emot mig med sådan kraft som då jag nyligen såg denna produkt på Börjes!

Herregud…min första och nog enda burk köpte jag för över 30 år sedan och skulle ärligt talat inte göra igen 🙂 !

Smörjan är verkligen….tja ”smörjig”- ett fett som inte går av för hackor 🙂 !

Minns ni?

Kommunikation

Idag tänkte jag ta upp en viktig mellanmänsklig sak; kommunikation!

Så mycket hade varit så mycket bättre om vi alla kommunicerade bättre med varandra!

Ett tråkigt exempel drabbade mig själv för ett tag sedan:

En person anklagade mig för att ha ”ljugit personen rakt upp i ansiktet” några månader tidigare och vad jag än sa gick det inte att övertyga personen om något annat.

Jag vet ju med mig att jag inte alls hade ljugit men hade personen konfronterat mig precis när det hände och inte efter så lång tid hade vi möjligen kunnat reda ut saken.

Nu blev det i stället så att förtroendet är brutet och jag kan absolut förstå om personen har gått och retat sig på mig under hela denna tid i tron att xx inträffat medan jag själv var helt ovetande om saken.

Det hade som sagt varit mycket bättre om personen tagit diskussionen direkt i stället- säkert har det tagit energi för hen att reta sig och även om vi inte hade kunnat reda ut missförståndet ens då så hade liksom onödig tid inte behövt förflyta.

Och det är väl alltid bättre att fråga rakt ut i stället för att tro, gissa, spekulera och kanske också blanda in andra personer i stället för att kommunicera?

Själv tog jag fruktansvärt illa vid mig när ”konfrontationen” väl ägde rum; dels för att jag vet med mig att jag inte ljugit och dels för att det hann gå så långt och fick onödigt stora konsekvenser.