Bra tips från en läsare

För ett tag sedan beklagade jag mig här på bloggen kring ett par nya läderridstövlar jag köpt men aldrig använder; de stenhårda skaften skar in i mina knäveck så det gjorde rejält ont OCH jag kände dessutom att jag inte hade den stadga i foten som jag, med mitt redan usla skänkelläge, behöver.

Jag har därför undvikit stövlarna trots att de är snygga medan mina ordinarie verkligen ”sjunger på sista versen” men att åka och tävla med smärta och flaxande ben har liksom inte varit att tänka på.

En läsare tipsade om kilklackar och jag köpte sådana för 29 kronor på Hööks men hade fortfarande ”knivsmärtan” i färskt minne och har ständigt skjutit upp att börja mjuka upp stövlarna på träning.

Igår tog jag dock tjuren vid hornen och OJ vilken skillnad!

Ingen smärta alls och bra stadga i foten!!!!

Trodde aldrig att skillnaden skulle bli så stor men tackar och tar emot och kommer att använda stövlarna från och med nu!

Fredag- the heat is on

Dagens träning för Olof blev inställd men vi fick ett bra ridhuspass hemma där jag fokuserade på att försöka förbättra travkvalitén genom en massa tempoväxlingar och en hel del samlad galopp.

Gjorde också 12 ettor efter lite diskussion kring var fokus ska ligga.

Vårt ridhus är delvis öppet på både en kort och en långsida och det gör att ”man” (läs Vicke) kan välja att plötsligt titta till på förbipasserande trafik, fåglar eller vad vet jag i stället för att lyssna på ryttarens (läs Birgittas) hjälper.

Och då blir det inga byten utan Vicke galopperar bara vidare…

Jag vill ju rida för lätta hjälper och rider tex oftast utan sporrar och då måste hästen vara ”med” och inte någon annanstans.

Efter passet blev det dusch och det är därför det ser ut som att jag har  Skånes blankaste häst på bilderna ovan. Herren är helt enkelt BLÖT och inget annat (dvs EJ välryktad ha ha).

När vi stod i hagen för att ta dessa bilder kände jag riktigt hur solen brände trots att det bara var morgon- rejäl hetta och helt vindstilla!

Tävla till varje pris?

Läser denna artikel och funderar….

Artikeln avslutas med orden ”Elizabeth hoppas att hennes resa med Rio ska inspirera andra ryttare med blinda hästar” och tja….jag är inte säker på att man SKA inspirera andra till att rida och till och med tävla på blinda djur.

För övrigt tycker jag över huvud taget att det ibland har gått för långt när man ser bilder på och/ eller läser om husdjur som fått tex diverse proteser och som hoppar omkring med dessa men det är kanske lätt för mig att sitta och döma utan att ha sett djuren IRL.

Jag tror att jag själv hade varit rätt så bestämd med att tex inte hålla en blind hund eller häst vid liv men vem vet…skulle det inträffa så är det kanske andra ställningstaganden man skulle göra.

Hur tänker ni?

Torsdag- oförändrat

Ja kära vänner; på väderfronten intet nytt- solen skiner och jag åt en sen frukost i bikini på balkongen.

Vicke och jag hade innan dess skrittat ut med stallkamraten Mia och hennes häst Reshel, mysig runda men insekterna i skogen kunde jag gärna varit utan.

Annars älskar jag just skogsridning och träden skyddar ju så himla bra mot både nederbörd och vind men sommartid blir ansamlingen av småkryp oftast en helt annan än när man tex rider på öppna fält.

Kring vår anläggning blåser det ofta lite (eller mycket) och än så länge behövs varken flugtäcken eller spray vilket jag är tacksam över.

Tycker hästen redan går med täcke så många månader om året så jag slipper gärna detta tyg på sommaren.

Hemma blev det denna enkla middag:

 

Lätt att fixa om man köper färdiggrillad kyckling, färdigskuren sallad och bara behöver koka pastan 🙂 !

Inför tävling

Följer ju några hästbloggar och läste nyligen 2 diametralt olika åsikter kring det här med förberedelser inför tävling skrivna av 2 olika bloggerskor.

Den ena verkligen älskar förberedelserna innan tävling.

Hon skrubbar hästen minutiöst och utrustningen likaså.

Hon flätar, fixar sitt eget hår supernoga och man ser på de bilder som läggs ut att allting är så on top som det bara kan bli.

Den andra ryttaren uttrycker sig i stället så här:

”Momenten innan tävling är rätt så tråkiga tycker jag. Det här med att packa, pusta, duscha hästar osv. Naaah, inte min grej alls. Vill bara bort till tävlingen och göra min grej.”

Citatet ovan kändes rätt befriande att läsa för mig som ibland har undrat om det är mig ”det är fel på”.

För jag kan inte minnas att jag någonsin älskat att putsa grejer inför tävling- jag GÖR det men det gör jag å andra sidan till vardags också.

Och fläta har jag alltid tyckt är något av det tråkigaste som finns trots snälla, stillastående hästar med lättflätad man.

Jag är inte heller maniskt noga med att ha speciell tävlingsutrustning utan ibland har jag tex särskilda stövlar som bara används på tävling, ibland inte (just nu inte). Täcken och annat används i princip när det passar, det är väl bara sporrarna och ridjackan som aldrig används utanför tävling.

Nu tävlar ju jag ”mycket” och har gjort så i 30 år men inte ens i början längtade jag efter att skrubba hovar inför tävling eller sätta upp mitt hår innanför hjälmen och dagens fråga blir: hur gör och känner ni?

Har det ändrats över tid? Och om ja, varför? Pga tidsbrist, bättre ekonomi, annat?

Onsdag- miljöträning

I morse blev det lite ofrivillig miljöträning för min och Vickes del 🙂 !

Traktorn fick ”soppatorsk” igår mitt i harvningen så det var bara för oss att rida med denna som sällskap.

Vicke tittade till lite men annars blev det mest att vi fick ”snirkla” lite när vi red och passet kunde ändå genomföras som jag hade tänkt.

Jag ber fortsatt tysta böner om regn…än så länge fullständigt ohörda ska sägas.

Vicke har lite gräs att pilla med som ni ser men det behövs tveklöst nederbörd, både för hagar, sådd och allt möjligt annat.

Är ni oroliga?

Nu skördas det hö/ ensilage på flera håll i Skåne och alla jag frågat vittnar om myyyyyycket mindre skörd än föregående år.

Man hoppas på att kunna ta en andra och till och med tredje skörd men det är så klart inte bara att ”gå ut och hämta”- det kostar tid, maskiner osv.

Dagens fråga är om ni är oroliga för att inte få in/ kunna köpa tillräcklig mängd stråfoder?

Har ni avtal med någon bonde?

Är ni bekymrade över högre priser?

Tisdag- nytt ridhus

Det är tur att man har en ”berest” häst som är van vid ständigt skiftande ridmiljöer 🙂 .

Idag red vi i Olofs nya ridhus för första gången (hemma hos honom utanför Sjöbo, annars tränar vi vanligtvis i Flyinge där han tidigare haft verksamhet).

Underlaget, som påminner massor om fiber utan att vara det, var tip-top och så var även passet som Vicke levererade.

Vi red mycket samlad galopp, visade några byten, skolor och väldigt fin trav i största allmänhet och hästen var knappt svettig under sadeln trots sommarvärme.

Jag sa till Olof att det är så skönt att ha kommit till denna nivå där jag känner att jag kan rida relativt korta pass utan att köra på max och ändå få ut det jag vill- det skonar så klart hästen på ett annat vis utan att han tappar i utbildning och en god nivå på det han gör.

Nu har jag precis kommit hem från min massage som jag går på en gång i månaden.

Det är skönt när man märker skillnad- när jag började med denna gjorde det ont mest hela tiden massagen pågick och det var ju då jag hade problem med min nacke.

Numera är nacken helt bra och massagen gör inte ont trots att massören tar i för kung och fosterland 🙂 .

Har lite ont i ländryggen då och då vilket jag kan märka när jag börjar trava så även om nacken är ok nu så fortsätter jag att underhålla ryggen.