Fredag- återseende

Träning för Nina idag och jag red riktigt fokuserat och fick bra utdelning av detta.

Som jag nämnde härom dagen måste jag ”täppa till många olika hål” om jag vill få Vicke att arbeta optimalt och något annat duger inte på den nivån där jag vill vara.

Och tro mig…gossen försöker slinka undan när det tar emot; det gör han med Nina också vilket jag såg och hon kände när hon red en liten stund.

Nu går det väldigt snabbt att få Vicke att skärpa sig men det är ändå så att man måste ”säga till” honom hela tiden- man kan inte ”åka häst” det minsta.

Men det är bra att även Nina får smaka på hans trams för annars kanske hon inte fullt ut hade förstått hur otroligt mycket ridning han faktiskt kräver även om han också är en snäll individ.

Efter träningen blev det ett snabbt möte som jag bestämde med väldigt kort varsel.

Jag råkade i morse se på Instagram att Vickes uppfödare befann sig i Flyinge på kort besök (hon bor i Dalarna) och jag föreslog att hon kunde komma och titta på sitt vackra, tidigare djur 🙂 !

Så efter 8 år möttes de igen:

Lite kul att höra att Vicke tydligen led av världens sadeltvång som unghäst; det hade jag aldrig någonsin kunnat gissa för hos mig har han inte visat ens en antydan till något åt det hållet, tvärtom höll jag på att säga.

Man kan hänga och klänga på honom hur som helst, ha honom sadlad i transporten osv- han är totalt okomplicerad.

Tydligen lever hans mamma fortfarande (såld till en annan person) och ska ha fått ett fint föl senast i år.

För de hundintresserade en bild från igår:

Molly vill hjälpa papi när han fixar med hennes hundgodis!

Vi brukar klippa godiset i mindre bitar eftersom vår gam bara slukar allt utan att tugga 🙂 !

Bytt är bytt

Kolla detta klipp!

Verkligen ett bevis på att byten i varje blir som en egen gångart för vissa hästar!

Läste för övrigt några upprörda kommentarer om att ”man fikar” (läs: tramsar) på hästryggen men jag ser det bara som att ”man” visar hur duktig man är, både som häst och ryttare.

Tror knappast att varken Jeanna eller någon annan de facto fikar från hästryggen 🙂 !

Obegripligt

Jag är verkligen inte tekniskt bevandrad eller har koll på vad olika teknikprylar kostar så kanske vet ni detta redan som jag ska skriva om men själv tycker jag att det är obegripligt!

Det har visat sig billigare att köpa en ny skrivare än att byta patroner till den gamla!

En ny Canon-skrivare kostar 500:-, patroner till den gamla 600:-!

Visst förstår jag att utvecklingen går framåt och att det inte längre kostar en förmögenhet med tex en skrivare men detta känns ändå jättekonstigt och verkligen fel?

Torsdag- då och nu

För 2 månader sedan
Idag
Välharvat

Idag var det dags att plocka fram vinter-kitet; termobyxor till mig och ländtäcke till Vicke.

Finns ingen anledning att frysa om man inte måste tänkte jag och i morse var det bara en handfull grader när vi gav oss ut.

Jag tycker om jordbruksbygden som omger stallet; vi är inte många kilometer från Sveriges tredje största stad men har ändå odlad mark inpå knuten.

Se upp med siluetten

Nu när hästarna börjar sätta vinterpäls är det viktigt att titta på hur de verkligen ser ut i kroppen.

Den längre och fluffigare hårremmen kan lätt ge en illusion av att hästen är i bättre hull/ tjockare än den egentligen är och skulle man helklippa en sådan häst kan man ibland bli förvånad över det ”nya” utseendet.

Det är också lätt att bli hemmablind när man tittar på sin häst varje dag så en god idé är att be någon annan, exempelvis ens tränare, om en second opinion.

Medan en betesfet häst kan bantas ner relativt snabbt är min erfarenhet att en häst som börjat tappa vikt kan ta längre tid att få i önskad form så det bästa är givetvis att det aldrig hinner gå så långt.

En annan sak som jag tycker är viktig när man tittar på en hästs hull är att se den både i rörelse och när den står stilla.

En del hästar kan verkligen släppa ner och dra upp magen rejält beroende på om de rör sig eller ej så titta och framför allt känn med händerna över hela djurets kropp.

Onsdag- skitpass

En vacker höstdag är det idag- det tackar man inte nej till.

Däremot hade jag ett okaraktäristiskt dåligt ridpass, ett sådant som man i efterhand inser att man kunde ha lagt upp bättre.

Nu red jag lite för länge; jag vill sluta innan Vicke börjar kännas trött/ gå sämre och det tyckte jag inte att jag uppnådde idag.

Men men…någon gång ”måste” man även få vara lite missnöjd med sin ridning och numera är det i alla fall inte som när jag var yngre och hela dagen kändes ”förstörd” 🙂 .