Fredag- som lördag

Idag känns det som lördag eftersom Henrik och stora delar av befolkningen är lediga; det märktes på trafiken när jag körde till träningen för Nina.

Galoppslutorna blir bättre och bättre och mycket annat likaså, tex den förvända galoppen där den vänstra förut var urusel och idag helt ok.

Jag pratade med Bibbis ägare idag och passade på att fråga lite om henne eftersom jag knappt vet något om hennes tidigare liv.

Hon blev tydligen skadad redan under resan från Italien som 2 åring så hon är inkörd men har aldrig tävlat. Och har inte dragit en vagn på många år. Har en son som har tjänat runt en mille och hennes ägare har en 8-årig dotter som har tjänat runt 600.000 och som fortfarande är i träning. Roligt att få veta lite mer tycker jag.

I löv it!

Minns ni att jag tipsade om att man kan bespara sig en massa tråkig lövkrattning genom att i stället klippa itu löven med gräsklipparen?

Så här såg det ut i början av november efter lövklippningen:

Och så här ser det ut just nu:

Jag är supernöjd! Inte ett tag med lövräfsan och ändå så här prydligt!

Torsdag- äntligen premiär

Idag kunde jag äntligen ändra ytan på bilden ovan mot den här:

Med andra ord blev det premiärritt för i år på utebanan och underlaget var såååå bra. Lagom fuktigt utan att vara blött och med bra svikt.

Sommartid, om det inte har regnat på länge kan det bli lite stumt och dammigt men nu är det optimalt.

Bibbi hade också premiär idag; första dagen utan täcke!

Hon fäller massor och jag hoppas att alla lösa hår försvinner så fort som möjligt.

Dagens serietips om ni har Viaplay: The Halcyon. Lite i samma stil som Downton Abbey som jag älskade. Utspelar sig på ett hotell i London 1940.

Sämsta köpet?

Läser detta och funderar:

”Jag äger 50% av en häst och av olika anledningar vill jag nu sälja min del.
Ägare 2 vill varken köpa ut mig, hitta någon som vill köpa min del eller sälja hela hästen. Hur tusan gör jag? Värdet på hästen är runt 100000kr.
Vad har jag för ”rättigheter?”

I inlägget påstås dessutom att den andra ägaren ”inte kan samarbeta med ngn och tänker bara på sig själv”.

Nu är det ju så att ”gjort är gjort” men vem tusan vågar köpa en häst ihop med någon annan och när nu bara en vill sälja; vem skulle våga köpa hens del?!?

För mig låter det som bäddat för problem med ett oskyldigt djur ”i mitten”.

Att dela på ett dött ting (en bil, sommarstuga eller whatever) kan vara komplicerat nog men en häst?!?!

Onsdag- undanplock

Idag har Frenchie vilodag och själv fortsätter jag att njuta enormt av det rådande vädret och känslan av VÅR! Notera att Gulligullan inte har något täcke på sig även om det blåste så pass att öronen tog sig en liten flygtur.

Som jag skrev igår har jag börjat plocka undan sådant som hör kallare årstider till; snöskyffeln och flera tjocka vintertäcken som jag har tvättat och lagt in i min stora sadelkammare (som jag aldrig är i typ).

Jag tänker att om jag tar lite i taget varje dag, ungefär som med rengöring av olika saker i stallet så blir det inte så överväldigande och det ser trevligare ut utan en massa onödiga saker som inte används.

Henke har varit snäll och kört iväg min bil (som jag har köpt av honom) för däckbyte så även det kan bockas av på att göra-listan.

Jag såg att våffeldagen inföll härom dagen och liiiite sen på bollen gjorde jag egen smet i morse och fick en god frukost.

Lyx-hage

Jag undrar om Frenchie har vett att uppskatta sin hage 🙂 ? Jag gör det i alla fall ENORMT!

Såg precis en annons om ett ”knappt 2 hektar stort BETE”, dvs exakt lika stort som Frenchies hage! Bibbi har bara hälften att röra sig på stackarn 🙂 …..

I en annan annons erbjuds man ”gräshage på sommaren, en till varje häst ca 15*30” (läs: gräset kommer att vara nerbetat till svålen på en vecka).

Tisdag- den bästa tiden

Idag, på hemväg från skogen valde jag en annan väg än den vi vanligtvis brukar skritta hem på och det var knappt jag kände igen mig när jag red där man avverkat för fullt.

Innan skymde alla höga granar utsikten men nu kunde jag se en fantastiskt vacker vy som jag ska fota nästa gång.

Frenchie kände i alla fall säkert igen sig för han skrittade på med spetsade öron och utan tvekan vilket inte alltid är fallet om han ska gå i okänd miljö. Exempelvis kapad björk som lagts utmed någon väg och som lyser vit är definitivt en skräck….suck…

När vi kom tillbaka till stallet fick jag en sådan där riktig härlig vårkänsla fast klockan bara var 8 och det gav mig energi nog att ta itu med en del tråkigt arbete som släpat efter i vinter.

Kalla mig modig men jag har både lagt undan snöskyffeln och tvättar Frenchies tjockaste vintertäcke as we speak! Så nu har jag officiellt deklarerat att vintern är SLUT, bara så ni vet!

Nedan ännu ett bevis på detta; rabarbern har vågat sig fram:

Slappare och slappare

Jag visade er en film för en tid sedan där man kan se att Frenchie numera går helt lös från stallet och till sin hage.

Och sedan jag konstaterade att det går hur lätt som helst har jag ”förfallit” ännu mer så nu går Bibbi inte ens med grimman runt halsen vid in och utsläpp utan nu har hon bara ett grimskaft runt halsen som jag ”låtsashåller” i. Hon hade lätt kunnat ge sig av men det gör hon inte även om jag inte vågar ha henne lös eftersom hennes hage ligger liiiite längre bort än Frenchies och inbjuder mer till att gå ut på vägen. Och hade någon av dom väl gått ut på vägen är jag verkligen inte säker på hur lätt jag hade fångat in dom för utmed vägen finns flera enorma gräsfält.

Men nu är det alltså grimskaft runt halsen in och ut för hennes del, lös ut och grimskaft runt halsen in för Frenchie som är standard…slappheten hos ägaren är således näst intill total 🙂 .

Måndag- all good

Så kan jag känna många gånger när jag är ledig och Henrik jobbar.

Som idag, hemkommen efter en bra träning för Nina räcker det liksom.

Att bara äta lite gott och sjunka ner i soffan….jag behöver inte mycket mer för det mesta.

Det kom ett mail

Hej Birgitta!

Du minns säkert inte mig. 

Jag var en tämligen intetsägande figur. 

Men jag minns dig mycket väl och tänker på dig ibland. Jag har undrat hur du har det. 

Genom din Hästsida kan jag se att det går bra för dig, vilket glädjer mig mycket. 

Jag såg oerhört mycket upp till dig och beundrade ditt sätt att vara. Du hade så mycket kunskap om allt, var trygg, självsäker och bjöd på dig själv. 

Önskar dig all lycka.

Oj så glad jag blev när jag fick detta i min in-box nyligen!

Och det är för övrig något jag själv vill föra vidare till andra; att inte vara rädda för att ge beröm och positiv feedback, även oombedda.

Jag gör det så fort jag får tillfälle och de där orden kan i sämsta fall göra någons dag och i bästa fall påverka deras liv ganska mycket. Tror jag.

Och vet ni; jag minns mycket väl denna ”intetsägande” (hennes ord) person trots att det har gått säkert 20 år sedan jag träffade henne senast. Jag kan t.o.m. höra hennes röst och minns som sagt en hel del från den tiden. Jag hjälpte henne bland annat med tömkörning av hennes häst.