Efter att jag hade bestämt mig för att köpa Archie tog det kanske 2 veckor innan han kom hem till ”mitt” stall, dvs ridskolan MCR.
Under denna tid hann han bli veterinärbesiktigad, röntgad på Skara djursjukhus och skodd runt om.
Jag tog semester en fredag i juni och körde de ca 30 milen för att hämta honom (ensam, jag har alltid varit lite våghalsig).
Körningen hem gick jättebra, Archie stod tyst och stilla och inte heller i- och urlastning vållade några problem.
Jag hade redan innan Archie hämtades ordnat en hagkompis till honom, ett 4 årigt sto (Hallon) som också hade kommit ny till stallet och saknade någon att gå ute med.
Jag hade fått veta att Archie var snäll i hagen men ovan vid ston.
Lördag morgon 08.00 står jag och Hallons ägare beredda med våra skyddslingar. Vi släpper ut dom i hagen tillsammans och det verkar gå hur bra som helst. Ingen dramatik, inga sparkar, hästarna går lugnt bredvid varandra.
Vi tittar till djuren ytterligare en gång lite senare och det ser fortfarande hur bra ut som helst.
Klockan 12.00 går jag ner tillsammans med en yngre flicka från stallet för att ta in hästarna och möts då av 2 hästar som står så fint bredvid varandra.
Jag börjar med att försöka tränsa Hallon som biter ihop tänderna och inte alls verkar vilja lämna hagen, jag vänder lite på huvudet för att se var Archie är och inser:
”My God!!! Archie befinner sig ovanpå Hallons rygg” Tjoho!!! Tro f..n att Hallon inte vill lämna hagen!!!!
Jag och flickan lyckas sjasa bort Archie från Hallons rygg och jag säger generat ”detta har du INTE sett”. Känner inte för att ha sexualundervisning i hagen!
Flickan och jag gör ett nytt gemensamt försök att tränsa Hallon (efter att ha jagat hästarna en stund) och samma sak upprepar sig igen: Archie är åter och klänger på Hallon.
Långt om länge lyckas vi få hem båda hästarna helskinnade men detta var både första och SISTA gången Archie fick gå i hagen med ett sto!
