Månadsarkiv: mars 2008

Tillbakablickar: hur det gick till när jag köpte min första transport!

Kort efter att jag hade blivit hästägare ville jag också äga ett hästsläp för att slippa vara beroende av andra och försöka låna/ hyra släp av bekanta eller på bensinstationer. Detta var för snart 20 år sedan och efter att jag hade köpt mitt släp var jag i princip ensam om att äga en transport trots att vi på den tiden var över 30 privathästägare i stallet så det var inte så vanligt med egna släp på den tiden.

När jag skulle köpa transporten läste jag annonser i dagspressen, detta var före Internets tid.Jag minns inte om jag själv ringde på en annons eller blev uppringd men hur som helst var det ett utländskt par som bodde väldigt nära stallet som påstod sig ha en hästtransport till salu.Eftersom paret pratade ganska dålig svenska och sade sig ha transporten i ett garage på Rosengård (ett ”beryktat” bostadsområde i Malmö) frågade jag flera gånger om transporten verkligen var en HÄST-transport och försäkrades lika många gånger om att så var fallet.Behöver jag skriva att det som mötte mig i garaget var ett vanligt litet galler-släp som man möjligtvis hade kunnat transportera en LIGGANDE shettis i?

Nåväl…till slut fann jag en transport som, om jag minns rätt kostade 7500:–. Transporten var helt ok tyckte jag och jag körde med den många gånger innan det var dags för besiktning.På besiktningen fann man dock många fel, rost och hål både här och där och jag insåg att en omfattande renovering behövdes.

Jag fick genom en kille i stallet kontakt med en bil-mekare med ”kontoret på fickan” och transporten lagades och betalades utan kvitto till en person som jag alltså knappt visste namnet på (jag var mer naiv på det tiden).

När jag återkom till besiktningen visste killarna där inte om de skulle skratta eller gråta; mycket på min transport var uruselt lagat med….PLASTIC PADDING!!!!
Jag insåg att jag blivit grundlurad och att jag utan kvitto var helt utan möjlighet att reklamera den så kallade lagningen.

Någon annan i stallet tipsade mig om ett ställe som lagade hästtransporter och det var på detta vis jag lärde känna Gert-Eve, mannen som sedan dess lagat alla mina transporter och även några bilar genom åren. Gert-Eve tyckte synd om mig som blivit så lurad och fixade till min transport utan att ruinera mig. Eftersom både transporten och min dåvarande bil hade några år på nacken fick jag flera tillfällen att anlita Gert-Eve och jag var under många år en (alltför) återkommande kund.

Idag har jag både bättre bil och släp men är fortfarande glad över att kunna få snabb och billig hjälp av någon som använder lite rejälare grejer än plastic-padding :=)!

Videofilm från tävlingen 1/3 hos Torns Ryttarförening

http://www.youtube.com/watch?v=bouEQprlkbE

Filmen är från den första klassen, LC:2. Det var första gången jag red detta program eller rättare sagt den nya versionen av LC:2 som gäller från 1/1-08. Notera att man inte gör någon ”inridningshalt” och tillhörande hälsning.

Jag såg flera hästar som skyggade för den gula fyrkanten på kortsidan vid A. Även Archie tog ett litet steg åt sidan första gången jag red förbi där men sedan återgick han till sitt vanliga jag och traskade lugnt vidare.

Domaren satt ovanför banan, i en kur inne i cafeterian: en lite ovanlig placering.

Videofilmer från träningen 26/2

http://www.youtube.com/watch?v=-vfzt5_uXr4

http://www.youtube.com/watch?v=84VPlx8f5U0

Här kommer några korta sekvenser från träningen den 26 februari. Tyvärr hann Lina bara filma början på passet men eftersom jag alltid rider 07.30 är jag glad att vi fick till en filmsnutt eftersom det inte är så lätt att få fram ett filmteam så tidigt på morgonen :=). Nu passade vi på eftersom Lina skulle praktisera i stallet den veckan.

För att göra Archie extra fin hade jag satt på honom nyinköpta lindor som tyvärr visade sig vara väldigt konstigt konstruerade. ”Flärparna” till lindorna lossnade hela tiden och Birgitta fick trycka fast dom flera gånger. Så om ni undrar varför det fladdrar lite väl mycket kring Archies ben så har ni förklaringen….

Synd att jag studsar så otroligt i travökningarna! Vi håller på att träna på dessa nu och det går bättre och bättre fast det KÄNNS inte så bra eftersom jag, som synes, studsar rejält ovanför sadeln. Tack och lov är Archie inte det minsta skumpig när man rider i arbetstrav.

Imorgon kommer jag att publicera en film från tävlingen 1/3!

Dagens träning

Dagens träning gick bra! Vi tränade inte på något speciellt mer än skänkelvikning så som den ska utföras i LA:1-programmet.

Min tanke är att endast tävla LC:2 vid ett tillfälle till för att därefter koncentrera mig på LB och LA.

Förhoppningsvis sker LA-debuten snart.

Hos tandläkaren!

I förra veckan var Archie hos tandläkaren.

På bilden ovan har han precis fått den dos Domosedan man brukar ge shettisar :=) men han är mycket ”lättdrogad” som synes.

Första gången vi var hos tandläkaren fick han normal dos och då trodde jag inte att jag skulle kunna få hem honom på flera timmar. Vi var flera personer som drog och slet i honom för att försöka få ut honom från kliniken men Archies ben bara spretade mer och mer åt alla håll utan att han flyttade sig en meter. Dessutom rann svetten i strida strömmar trots att det var höst och ganska kallt. Så numera förvarnar jag alltid om att hålla nere på det lugnande medlet :=).

Den tandläkare jag anlitar sedan flera år tillbaka heter Torbjörn Lundström och har en egen klinik i Norrköpingstrakten men kommer till Bollerups veterinärklinik några gånger varje år.
Jag har mycket stort förtroende för Torbjörn som från början är utbildad ”människo-tandläkare” men som har behandlat olika djurslags tänder i många år.

Den klinik som Torbjörn driver har en egen hemsida:

www.djurtandvardskliniken.se

och där finns också ett diskussionsforum dit man kan maila ”tandfrågor” och få svar från kliniken. En utmärkt och kostnadsfri service!

Efter att ha sett Torbjörn i arbete skulle jag aldrig kunna tänka mig att låta en veterinär stoppa in en munrulle i hästens mun för att sedan ”köra runt” lite med en jätterasp på måfå, för det är så jag har upplevt de flesta tandraspningar innan jag kom i kontakt med Torbjörn.

Torbjörn sederar hästarna rejält till att börja med så att man verkligen kan undersöka munhålan minutiöst och sedan använder han en stark belysning och små fina redskap vilket för mig känns mer noggrannt än att använda en rasp som är tre gånger så stor som hästens mun.

Ett besök hos/ av Torbjörn kostar oftast både två coh tre gånger så mycket som en ”traditionell” tandraspning på klinik/ av veterinär men för mig är det väl investerade pengar.

Tandvård för hästar har länge varit ett eftersatt område och jag har flera gånger läst om att hästar som undersökts slumpmässigt i många, många fall haft olika skador och sår i munhålan som ryttaren/ ägaren varit helt omedveten om.

För mig är hästens tand- och munhålehälsa av stor vikt och eftersom jag haft en häst med enorma munproblem (Décima) så är jag kanske mer medveten om detta än den genomsnittliga hästägaren.

Min tävlingsmaskin…..

Priset till vänster fick jag i LC:n och priset till höger fick jag i LB:n. Stiligt värre, eller hur :=)?

….gjorde mig inte besviken idag heller utan kammade tvärtom hem placeringar i båda klasserna som han ställde upp i. I LC:2 blev Archie 3:a (7 placerade) och i LB:1 blev han 2:a (9 placerade).

Detta var första gången Archie tävlade 2 klasser på samma dag men det verkade inte bekomma honom. Jag rider ju fram väldigt korta stunder (ca 20 minuter effektiv tid) så det blir inte mer ansträngande att tävla än att genomföra ett träningspass hemma i ridhuset och det är så jag vill ha det.

Jag vill att hästarna snarare ska tycka att det är LÄTTARE än svårare att tävla än att träna, då ser de inte tävlingen som något tråkigt och ansträngande.

Jag försöker också att välja tävlingar som ligger nära min egen klubb för att undvika långa transporter och kör också hem så fort det går efter avslutad ritt så att tiden i transporten ska bli så kort som möjligt.

För att studera dagens resultat närmare:

http://www.torns.org/tavlingar/0803/res080301.html