Efter att tidigare ha berättat om saker jag aldrig skulle tänka att använda mig av igen tänkte jag vända på det hela och berätta om vad jag anser är några av de bästa hästprylarna i världen och som jag aldrig skulle klarat mig utan:
1. Klippmaskinen: Jag erkänner: jag tycker att oklippta hästar ser gräsligt fula och ovårdade ut och skulle säkert klippa alla hästar utom fölen om jag sysslade med hästuppfödning :=).
Jag älskar korta, blanka hårremmar och klipper så fort den första vinterpälsen visar sig.
På tal om klippning minns jag att man, då jag började rida klippte ut som en vojlock på de hästar som man skulle helklippta. Denna jäkla ”hår-vojlock” var jättesvår att få till snyggt och efter några år började man klippa ”sadel-plättar”; en stor oval lämnades oklippt vid sadelläget. Numera klipper ju många ALLT (så även jag) och det är utan tvekan det snyggaste och mest praktiska. Det är ju under sadeln hästen svettas MEST så det verkar ologiskt att lämna kvar håren just där. Men då man gjorde detta angav man som skäl ”risk för skav om pälsen klipptes bort” även om jag själv aldrig upplevt detta.
2. Glansspray: hur höll man svansen ren och o-tovig innan denna spray kom ut på marknaden?
Jag minns när vi som skötte lektionshästarna i min ungdom stod och slet itu hästarnas svansar med piggborstar i nävarna, det var före glanssprayens tid och vi förstod inte hur lång tid det tar för en sönderborstad svans att växa ut. Det kan ta ÅR, trust me….
3. Regntäcken: de moderna täckena som både är tunna, andas och kan stå emot hur mycket regn som helst är underbara!
Jag minns hur jag som nybliven hästägare, och på den tiden dessa täcken inte fanns, brukade rusa ner till hagen för att ta in hästen vid minsta skyfall. Numera vet jag dels att hästar inte dör av lite regn och dessutom har jag utmärkta täcken som både håller hästen ren och torr!
4. Bogveck på täcken: även detta är en underbar uppfinning. Innan jag började använda täcken med bogveck hade mina hästar ofta skav på bringa och bog. Sedan jag började använda täcken med bogveck är inte ett hårstrå krökt någonstans!
5. Termobyxor: egentligen inget ridplagg men jag använder det hela vintrarna, både när jag bara går i stallet och när jag rider ut. Eftersom jag är extremt frusen räcker det inte med långkalsonger under ridbyxorna och dessutom blir det korvigt och tjockt. Ett par termobyxor värmer mycket bättre och känns inte så klumpiga. Tricket är att köpa ”vanliga” termobyxor, inte de som ÄR avsedda för ridning. Rid-termobyxorna tycker jag är klumpiga och lite stela med sin skinnklädda bak medan vanliga termobyxor är tunnare och således mer följsamma. Jag brukar köpa ett par på GE-KÅS (Ullared) barnavdelning för 79:– varje vinter.
6. Schabrak som sätts fast i sadeln med kardborr-band. Mycket smidigare att sätta på och ta av än de schabrak/ vojlockar med fastsydda öglor som såldes tidigare!
7. Fleece-ridlindor med kardborrband. Billiga, finns i många snygga färger, lätta att tvätta och använda. Minns någon bomullslindorna med SNÖREN som man använde förr?
8. Hela lädertyglar med dito ”stoppare”. Jag använde i många år vävribbtyglar men sedan jag började använda lädertyglar skulle jag inte kunna tänka mig något annat. Vävribbtyglarna tycker jag blir smutsiga, styva och ofräscha efter ett tag medan lädertyglarna både är lättare att rengöra och bibehåller sitt ursprungliga utseende längre tid.
Ha ha Jag kommer mycket tydligt ihåg benlindorna med snören – som ALLTID gick av. Vilken lättnad när karborren kom. Täcken med bogveck är en suverän uppfinning- håller med. En del använder bogvärmare eller ”BH” som den ibland kallas. Men vissa hästar får istället skav av den.Glansspray – typiskt en grej som en kvinna har uppfunnit – eftersom den är både effektiv och sparar tid och svans. Tack för dina bra kommentarer ”nostalgi som bara den)
Jag kan (så klart :=)) inte annat än instämma i dina kommentarer.
Mitt första minne förknippat med lindorna med snöre är från min ungdom då Flintwaters ägare (se separat inlägg om denna fina häst) berättade för mig hur hon i SIN ungdom varit hästskötare åt någon och lindat sköthästens ben inför en super-viktig hopptävling. En av lindorna hade sedan lossnat mitt under pågående ritt som givetvis fick avbrytas till enorm besvikelse för alla inblandade parter.
Denna berättelse satte sådana spår i min unga hjärna att jag ALDRIG lindade Heron då jag skulle tävla utan att dessutom vira flera varv plasttejp över de förbaskade snörena :=)!
Och ”BH”-varianten för att skydda hästen från skav har jag förkastat för länge sedan. Inte för att jag ens har provat själv utan för att jag har sett andras hästar få SKAV av den!
Tycker dessutom att det ser jätte-obekvämt ut med denna super-åtsittande ”BH”.