Om resten av dagen fortsätter som hittills så finns det inte mycket mer att önska utan att förhäva sig!
Jag har precis avnjutit en frukost bestående av en underbar björnbärspaj som en arbetskamrat bakat; om ni inte visste det så tillhör bakverk, pajer, kakor och allt som är sött (och onyttigt) en av mina största laster.
Träningsrapport var det ja!
Dagens träning gick SUPER!
Jag har sedan förra veckan tyckt att Archie kännts ovanligt fin, jag har lite svårt att sätta fingret på exakt på vilket sätt han känns annorlunda; han har ju alltid varit oerhört stadig i formen, lydig osv men det är som om allting har förhöjts ett snäpp. Mycket härligt!
Efter vårt sedvanliga lösgörande arbete där vi tvingar Archie att verkligen sträcka ut och inte gå och spara sig så fortsatte vi med sidvärtsträning, fram och bakdelsvändningar, ryggning, förvänd och ökad galopp liksom ökad trav.
När jag skulle göra galoppökningarna var det verkligen som om Archie SKÖTS ut ur en kanon, det var en mycket härlig känsla. Även travökningarna kändes mer luftiga.
Vid ett tillfälle då jag skulle rida halvt igenom och bibehålla galoppen (som som LA:1-programmet som jag ska rida på söndag föreskriver) så bytte Archie klockrent.
Jag kunde inte låta bli att känna en viss glädje över detta rena byte; DET kändes också mer befäst på något vis även om jag givetvis inte vill ha några byten på söndag.
”Jag kanske ska byta klass och rida medelsvår i stället nu när jag får så fina byten” skojade jag med Birgitta som även hon, hur ”svårflörtad” hon än är, var mycket nöjd med Archies prestationer idag.
Nu gäller det att inte få hybris men att inte heller inte UNNA sig glädjen när det mesta fungerar så bra. Jag MÅSTE lära mig att njuta och inte genast tänka ”jaha…nu blir Archie säkert halt bla bla bla”. ”Det-är-för bra-för-att vara-sant-tänk som jag är expert på!
