Jag har flera gånger läst olika diskussioner på nätet som handlar om hur man ska förhålla sig till när hästar tar itu varandras täcken i hagen.
Vem ska betala för ett nytt täcke alternativt lagning av det trasiga täcket? Den vars häst förstört täcket eller den som äger täcket? När ska man kräva ett nytt täcke och när är det ok att ”bara” laga?
Personligen tycker jag att man gör det enklast (därmed inte sagt att det är mest rättvist)för alla parter om man från början bestämmer att alla har ansvar för sitt eget täcke.
Om man har flera hästar i samma hage kan det vara oerhört svårt att till 100 % veta vem som tagit itu ett täcke så vida inte någon människa råkar komma förbi och se just när det händer.
Ibland kan det också vara svårt att avgöra om det är hästen själv som tagit itu sitt täcke genom att tex fastna i en utskjutande spik, rulla sig på en sten osv.
Jag minns att min egen Décima tex lyckades göra ett hål i både täcket och sin manke, troligen genom att rulla sig på en vass sten. Det var ett rejält djupt hål (och sår) och jag hade aldrig trott att en häst kunde åsamka sig själv något liknande men hon gick bevisligen ensam i hagen.
Samma sak gäller för övrigt avtrampade skor i hagen. Jag TROR att Archie har trampat av både Birk och tidigare hagkompisar någon framsko per år men säker är jag inte. Hästar kan ju faktiskt trampa av sig sina egna skor men andra hästar kan också ställa sig på dom på ett sådant sätt att skorna ryker. Hur ska man veta?
Varför det också blir enklast om var och en tar ansvar för sitt täcke är eftersom man kan ha väldigt olika kriterier för när ett täcke måste lagas eller slängas. Det finns de som glatt tejpar och lappar sina täcken tills de faller i bitar medan andra vill ha fläckfria täcken utan minsta prick. Så i stället för att tjafsa om vem som ska avgöra om ett nytt täcke måste inhandlas, om ett trasigt ska lämnas till professionell sömmerska eller om man kan tråckla över några korsstygn själv så är det bättre att var och en gör som det passar den personen.
Om man inte tycker att det är rättvist att man själv ska betala för saker som man tror/ vet att andra förstört ser jag ingen annan lösning än att i förväg mycket noga fastställa vad som ska gälla. Personligen tror jag att detta är mycket svårare eftersom det som sagt kan finnas väldigt subjektiva synpunkter att ta hänsyn till.
En annan lösning är givetvis att låta hästen gå ensam; då behöver man aldrig undra över vem som har trampat av skor, gjort revor i täcket, bitit hästen eller gett den en spark. Då bli allt mycket lättare, säkrare men beklagligt nog för hästen också tråkigare!
Ser jag att det är min häst som har sönder ett täcke så pröjsar jag ju naturligtvis ett nytt alt lagar om det bara är en reva. Sen påpekar jag för hästägaren till det sönderbitna täcket att min häst är en täckesmarodör och att hästarna får gå ihop på egen risk sas. Jag kan tänka mig att pröjsa för det täcket som gick sönder när den andre hästägaren var ovetande och inte hade något val.
Vill jag hemskt gärna ha den andra hästen kvar som sällskap så får jag lösa täckesfrågan.
På tal om att pröjsa så stod jag en gång och bevittnade hur min häst larmade min kompis häst en fullträff rakt på ”framknät”. Då var det inget snack, jag betalade veterinären, min kompis kunde ju inte veta att min häst var en sån kärring=/
Hej Minstral!
Du belyser ytterligare ett problem man kan ha/få när hästar går ihop: VETERINÄRKOSTNADER och vem som ska betala dessa!
Nu hade ju du ”tur” som såg din häst sparka men det är verkligen inte alla gånger man ser vad som utspelar sig i hagen.
Och en vrickning tex- hur ska man ”tolka” den? Har hästen vrickat sig för att en annan häst har jagat den eller hade den vrickat sig även om den hade gått ensam?
Ja, det viktigaste är nog som sagt att klargöra vad som gäller INNAN: då kan man inte i efterhand komma och ställa anspråk som de andra hästägarna kanske inte alls är med på. Om man vet vad som gäller så har man ju valet att låta hästen gå ensam eller riskera att bli betalningsskyldig för både täcken, veterinärkostnader, medicin, förband, skoning….ja listan kan göras lång.
I det här fallet när det uppenbarligen är din häst som förstört hagkompisens täcke så tycker jag det är självklart att du köper ett nytt likvärdigt åt den hästen. Att den andra hästägaren accepterar något annat är för mig obegripligt. I tveksamma fall där man inte vet vad som hänt får ju berörda hästägare diskutera fram en lösning.
Tänk om du blir påkörd av en annan bil när du är ute och kör och din bil blir ordentligt tillknycklad. Ska du då själv stå för reparationskostnaderna eftersom du gett dig ut i trafiken på egen risk..?
Hej Lisa!
Om det är min häst och Birk du åsyftar så har vi överenskommelsen att var och en sköter sina grejer och att hästarna släpps ut på egen risk.
Archies täcken har också gått sönder (kardborrband som slitits av) på ett sådant sätt att jag inte säkert kan veta vem som orsakat skadan och Birk har bevisligen sparkat Archie vid minst 1 tillfälle (andra skador har varit mer tveksamma- Birk kan både ha varit skyldig och oskyldig) så att blodigt sår uppkommit. Jag har inte krävt att Birks ägare skulle köpa sårtvätt och dylikt eftersom vi just släpper hästarna på egen risk.
Lena VET att Archie går och biter på Birk ibland (och således också på hans täcken) och jag vet att Birk ibland tröttnar på detta och sparkar bakut eller bits = skador på MIN häst.
Nu trivs våra hästar ypperligt ihop 95 % av tiden så vi har trots ovanstående valt att fortsätta att ha dom tillsammans men med förbehållet att vi när som helst kan avbryta samgåendet om någon av oss vill detta.
Din jämförelse med bilkörning är således mycket irrelevant eftersom vi har fattat ett annat beslut i samförstånd. Sedan om DU tycker att det är obegripligt för DIG så får det stå för dig.
Normalt är väl att man har hästen i hagen ”på egen risk” vad gäller skador o dyl. Många stallägare kräver att inackorderade hästar har minst veterinärvårdförsäkring om en akut skada skulle uppstå. Bra tycker jag.
Vad gäller trasiga täcken är det väl snarare en regel än ett undantag att täcken går sönder med valacker och hingstar i hagen. Ston kan vara lite mer rädda om sina (och andras) kläder så i stohagen brukar det inte gå åt alls några täcken.
Jag brukar säga att man måste ha minst 1000 denier i yttertyget på täckena för att de ska hålla någotsånär. Gärna 1200. 800-1000 kronorstäckena på Hööks eller Börjes brukar ligga på 600 den och håller INTE för lekfulla pojkar.
Vad gäller (den rätt dumma) jämförelsen med bilkörning är det ju lagstadgat att alla måste ha en trafikförsäkring. Så är DET ev problemet löst.
För mig är det precis lika självklart att var och en köper utrustning till sin egen häst. Jag har valt att släppa ihop med häst med andra hästar och då vet jag naturligtvis riskerna för både trasig täcken och trasiga hästar. I min närhet resonerar ”alla” på samma sätt.
ah
Håller helt med om det där ”på egen risk”. Första gången det händer något tycker jag man kan hosta upp pengar eftersom alla inblandade då kanske är ovetande om hästarnas beteende tillsammans, men sedan när man har facit i hand så är det upp till var och en att väga för och nackdelar.
Jämförelsen med bilkörningen var väl ganska så korkad och har inte alls någon som helst koppling till detta problemet.
Jag har själv aldrig haft någon täckesmarodör, däremot har jag haft mina hästar ihop med såna vid något tillfälle för ganska många år sedan.
För mig har det alltid varit självklart att jag står för lagning/nyköp/veterinär när det gäller min häst och mina grejer. Dock har det aldrig funnits någon ordentligt uppgörelse om detta, vilket nog hade varit smart. Om JAG hade tvingats betala för någon annans häst täcke så hade det ju egentligen legat i mitt intresse att den inte hade för dyra täcken mm (och en ordentlig veterinärförsäkring!)
Jag trodde detta var kutym så det är mycket intressant att läsa att andra tycker helt annorlunda. Däremot så är väl, som jag fått lära mig, stallägaren ansvarig enligt lag för att hålla hagarna i bra skick, så blir hästen skadad pga. dåligt underhållet staket ska stallägaren egentligen ersätta detta.
Numer behöver jag inte bry mig då vi har våra egna tre hästar hemma, bakom våra egna staket och utan inackorderingar = alla kostnader går på samma kassa. SKÖNT!
Dessutom har min kompis fixat en suverän täckeslagning som vi får i stora fyrkantiga bitar och kan klippa till efter hålet/revan i fråga, man klistrar på det som ett klistermärke och det håller tätt och torrt och tål tvätt gång på gång. Super! Jag försöker puscha henne att börja marknadsföra den
=0)
Om jag ska sammanfatta åsikterna hittills verkar majoriteten vara inne på ”min” linje, dvs att var och en släpper på egen risk.
Som Hille var inne på så kan det ju annars bli väldigt tråkigt om jag är en snål hästägare som alltid köper billiga täcken medan hagkompisens ägare köper de dyraste täckena på marknaden och min häst sabbar hagkompisens täcken. Kanske inte sååå kul att behöva köpa ett nytt täcke för typ 2000:– och om man köper så dyrt så vill man nog ha ”fina” grejer också och inte någon halvdan lagning.
Nä, jag vidhåller att det är bättre om var och en gör sin egen bedömning, dels om man vill riskera sina grejer (och sin häst) och sedan hur det som skadats ska ersättas/lagas.
Jag har då aldrig varit med om att man pröjsar varandras täcken. Har haft häst i ca sju olika stall genom åren där hästarna gått med kompisar. Med vissa hästar har det varit täckeslagning DAGLIGEN, men det är ju smällen man får ta om man har häst i flock. Skulle aldrig kräva att någon annan hästägare betalar mina täcken, och skulle heller inte betala någon annans täcken faktiskt. Har man hästen i flock får man räkna med förstörda täcken helt enkelt, och jag har aldrig delat stall med någon som tycker annat 🙂
Intressant debatt! Nyfiken på vad ni som tycker att ”var och en själv skall stå för täcken man får sönderslitna av andra” tycker om ”onormalt slitage” av stall, typ återkommande nedrivning av krubbor, skador på box pga av idogt gnagande osv… Vem bör stå för det? Hästägaren? Stallägaren?… Anser ni att stallägaren tar in kunder ”på egen risk”?…
Hej Anonym!
Som svar på dina frågor hänvisar jag till blogginlägg från den 4 januari ”oupps…det kan bli dyrt att ha en marodör”. Där kan du läsa hur vissa har valt att lösa problemet med onormalt slitage/ skadegörelse!
Idag på dagis så fick min 3-åring tag på en sax. Han tog saxen och gick och klippte ett stort hål i kompisens vinterjacka innan personalen hann stoppa honom. Jackan var av märket Didriksons och kostar ca 500 kr. Ingen fara för vår del, vi betalar ju ändå ingen ny jacka åt kompisen…
Men snälle vän…hur kan du jämföra ett 3 årigt barn och en häst i detta sammanhanget?!?!?
Vad är det du inte förstår i min och Lenas överenskommelse?
Huvudsaken är väl för den delen ATT man har kommit överens om NÅGOT om det så är att ”varje gång Archie biter Birk i häcken ska jag betala en stallhyra åt Lena”. Det viktiga är vad VI tycker är OK sedan får ANDRA besluta vad som är ok för deras del.