Nu är klockan nio på kvällen och jag har precis kommit innanför dörren efter att ha varit hemifrån sedan halv fem i morse.

Dagen inleddes med ett DRESSYR-pass i min HOPP-sadel, de’ ni!

Mirakulöst nog gick det över förväntan, (jag red förvisso hela passet utan stigbyglar vilket jag räknar som ”fusk” eftersom jag tycker att det är mycket lättare) för med tanke på sadel”valet” (vilket i ärlighetens namn inte var ett VAL eftersom jag inte har någon annan sadel just nu) så trodde jag knappt att jag skulle kunna få något vettigt gjort alls.

Efter jobbet blev det för ovanlighetens skull inget hagutsläpp, det rådde halv storm så det kändes inte det minsta motiverat att släpa ut djuren.

Däremot ”släpade” (nåja….TOG är nog ett bättre ord) jag ut en stallkamrats Amerigo för att prova på Archie, det var den stallkamrat jag skrev om igår som befinner sig utomlands.

Och trots att hon befinner sig på andra sidan jordklotet så svarade hon på min SMS-fråga om jag fick låna hennes sadel- det var väl att betrakta som TUR?

Tyvärr tog turen slut där för sadeln passade för dåligt för att jag ska våga använda den, Archie var för ”ruggig” under sadeln redan efter några minuters ridning.

Sist men verkligen inte minst stod en sadelutprovning av en Amerigo-representant på schemat och eftersom allting finns ”nästgårds” i Skåne var utprovningen i grannstallets ridhus dit det tar 5 minuter att skritta.

Utprovningen var omfattande, själv red jag i 4 olika sadlar och fler fanns att tillgå.

Jag fastnade för en Alto (har nu en Classic och har lånat en Vega i några dagar).

Utprovaren tyckte att Archie verkade vara en förnöjsam häst som inte reagerade speciellt mycket vilken sadel vi än provade, det var marginella skillnader men inte desto mindre så tyckte jag att det VAR skillnad.

Jag har en ganska dålig och ful sits i mig själv och allt som kan hjälpa mig att sitta bättre hjälper givetvis hästen också.

Archie fick beröm för sin osedvanligt fina rygg (oöm) för att vara dressyrhäst och så har faktiskt alla mina hästar varit: man skulle kunna slå dom med en slägga över ryggen 🙂 utan reaktion.

Nu ska jakten på en begagnad Alto påbörjas och min egen sadel ska lagas och säljas- det är planen i alla fall.

Vi får se vad och framför allt hur snabbt detta händer- jag rapporterar givetvis fortlöpande.

Och känner ni någon som vill sälja en Alto 2+ (17 eller 17,5 tum) så hojta genast till!

När jag åkte till stallet i morse såg det ut som om världens regnoväder var i antågande och jag kände mig sååå tacksam över att jag kunde preparera Archie inför hagutsläppet med ett skyddande regntäcke.

”Givetvis” kom det inte en droppe regn på hela dagen- däremot var det mycket solsken men faktiskt även häftiga vindar under större delen av dagen. Man blir helt enkelt inte klok på vädret som är hur opålitligt som helst.

Efter jobbet var det Ebba-träning och just idag gick det inte så bra.

Orkar inte orda mer om det men känner mig rätt så deppig över att jag var tvungen att lämna tillbaka lånesadeln efteråt och just nu inte har någon bra sadel att rida i.
   
En tjej i stallet har faktiskt en Amerigo-sadel som nog skulle passa och som jag gärna hade betalat en slant för att få låna men oturligt nog är hon utomlands på semester och går inte att tillfråga.

Sadelprovning med en Amerigo-människa är imorgon kväll- den ska bli otroligt spännande i alla fall!

I morse var det åter dags att stiga upp i ett kompakt mörker vid 04.15 för att bege sig till stallet för en dressyrritt.

Idag var Archie åter mer lik sig själv och vi tragglade med det som vi brukar: skolor, skänkelvikningar, galopparbete och några byten.

Skolorna är fortfarande för raka och jag tänkte prata med Ebba om detta imorgon, dvs om hon kan tipsa mig om andra/ bättre sätt att träna dom.

Nu rider jag dom så som de görs i LA:6 programmet, dvs utmed långsidorna.

Efter jobbet åkte jag till stallet och funderade över om jag skulle lägga på Archie ett regntäcke innan jag släppte ut honom och Alfresco i hagen igen.

Synen av en redan lerig Archie gav mig svaret- han fick gå utan täcke och det verkade han inte ha det minsta emot för trots att han har ett träd i hagen som han lätt kan skydda sig under så valde han så länge jag var i stallet i alla fall att stå mitt i regnet.

Fast det är klart- det är nästan 20 grader varmt fortfarande så hästar störs nog inte tillnärmelsevis så mycket av lite vatten som vi människor.