Hundutställning- inte vår grej :)!

Idag var jag och Soya på vår andra gemensamma utställning, övertalade av andra whippetmänniskor som tycker att Soya är så fin.

Det tycker så klart jag också, vilket hundägare tycker att den egna hunden är FUL :), men vis av förra gångens resultat (då Soya blev bedömd som en klass 2 hund) var mina förväntningar tämligen låga.

Detta och min egen, ska vi kalla det nonchalans inför stundens allvar (läs: ingen som helst träning av att ställa upp hunden korrekt, springa omkring med henne i ett trådtunnt koppel) gjorde att jag inte blev helt överraskad över en ny 2:a idag.

Kanske hade resultatet blivit bättre med mer träning men där är jag verkligen inte.

Soya är inte köpt som en utställningshund och jag känner att jag absolut inte vill ”satsa” på det här med skönhetstävlingar för hennes del av så många olika anledningar.

Jag kämpar redan i en bedömningssport (dressyr) och känner att det är fullt tillräckligt för egen del.

Det var i alla fall mycket trevligt att återse Soyas uppfödare, DE tyckte i alla fall att hon är fin :)!

Och som vanligt var Soya enda svarta hund av över 60 whippets och det kan man ju spekulera i vad DET beror på.

Det finns förvisso inte så många men en dansk whippetägare upplyste mig om att svarta hundar inte är så populära i utställningskretsar.

Jag har hört det förut men bryr mig inte det minsta, tvärtom brukar andra whippetägare, trots att de själva har en ”drös” med djur alltid kommentera Mimmis fina färg. Och jag instämmer :)!

2 kommentarer Skriv kommentar

  1. Anonymous

    Svart som är en så fin färg. ;-D
    Har inte riktigt kommit på det här med hundutställningar. Kattutställningar har jag varit på hur många som helst och där kan jag rutinerna, och där finns alltid någon som kan och vill hjälpa till.

    De få hundutställningar jag varit på har jag känt mig bortkommen, ovälkommen och att ingen finns att fråga om man behöver hjälp. Alla sitter så tätt mot ringen som det bara går och vill man titta kommer man inte in, om man inte redan är en i ”gänget”.

    Skulle inte rekomendera någon som vill titta på olika raser för att leta rätt hundras för köp till en hundutställning. Däremot är det helt rätt ställe att åka på en kattutställning för samma sak. Katterna och deras ägare finns i burrader, där det är lätt att hitta olika raser och någon att prata med. Har ofta gått assisten på kattutställningar och burit fram katter och visat för domaren och hjälpt nybörjare med all möjligt. När jag började med kattutställningar, fick inte ägaren visa sin katt för domaren, allt för att inte domaren skulle veta vilken katt det var. Att domaren kände igen individen var en annan sak. På det sättet var det lätt som nybörjare att komma in, jag behövde ju inte själv veta hur jag skulle visa katten, det skulle assistenten veta, och visste oftast, alla har ju varit nybörjare där med. Olika kattraser bärs på olika sätt och det är en liten djungel att lära sig, men man går assistent på olika klasser, ungefär som grupperna inom hundvärden. Det jag burit mest är korthår (t.ex brittiskt korthår, burma, abyssinier, bengal, devon och cornish rex), siameser och orientaler och semilånghår (t.ex. Birmor, Norskskogkatt, Maine Coon)
    Långhårskatterna (t.ex. perser) har jag undvikit, katterna är väl trevliga, men ägarna är lite för långt ifrån mig till sättet och inte lika trevliga som katterna. Fast jag skulle aldrig vilja ha en perser, siamesen är mer i min smak och de är väl så långt ifrån varandra som man kan komma i utseende, förutom nakenkatten. 😉

    Utställningar är en tillställning för sig som nog är mer till för ägare och framförallt uppfödare, inte för djuret själv. Även om vissa djur älskar det. Har haft några sådana katter som älskat att visa upp sig, men också de som hatat det. Hur som helst har mina katter aldrig kunnat bli något högre än ”Mattes Favorit” och det oavsett hur det gått på utställningarna.

    Hälsnignar
    Görel, Zahra, Hilda och siamesligan

    Svara
  2. Birgittas hästsida

    Hundutställningsvärlden ter sig onekligen väldigt speciell för en oinvigd- i alla fall var det så för mig.
    En del ägare verkar helt besatta och ägnar säkert massor av tid, pengar och resor åt detta.
    Bara detta att så många har egna TÄLT med sig där de sitter under utställningen chockade mig första gången jag såg det:).
    Men man ska inte göra narr av andras intressen; de som lägger tusentals timmar på att skönhetsvisa sin hund kan säkert tycka att mitt hästintresse är helt obegripligt.
    Jag håller med dig till fullo angående att utställningar inte är till för hundens roande i många fall, verkligen inte som vid hundkapp och LC tex.
    Medan majoriteten av hundarna på hundkappen och på LC:n verkar ÄLSKA detta är det nog en minoritet som älskar att ställas ut. De såg mer accepterande ut i många fall men inte alls så överförtjusta som ”spring-hundarna”.

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>