Lördag- kolikstopp gav nästan halt häst

Bara lugn…den konstiga rubriken ska strax förklaras :).

Morgonens dressyrpass avverkades i ottan och sedan tog jag en ovanligt lång sovmorgon.

Soya var med i ridhuset och övervakade oss så hon hade inte heller något emot att tillbringa några timmar i sängen därefter.

Efter uppstigning och lite internet-ande åkte vi till Dalby där vi motionerade och mötte Fantomen i dubbel upplaga (se separat inlägg om detta).

På eftermiddagen insåg jag att det inte skulle vara lönt att släppa ut Arch och Ri i hagen igen, dels är hagarna rena lervällingen just nu och framför allt så blir det mörkt otroligt snabbt så jag hade knappt hunnit hem innan jag hade fått åka tillbaka för intag.

Eftersom jag vet hur Archie beter sig i leriga hagar (läs: står som en staty rakt upp och ner och ”motionerar” lika mycket som i sin box typ) så ansåg jag att det var bäst att ta det säkra före det osäkra och gå lite med honom så att han inte skulle få ont i sin mage av allt stillastående.

Inte för att just Archie någonsin visat några koliktendenser (gud…vågar man ens skriva detta utan att genast drabbas av Murphy?) men Décima hade ju små magonts-attacker så att det räckte och blev över för resten av min livstid och sådant sätter sina mentala spår.

Så Archie fick traska några minuter i ridhuset för att förebygga kolik men i stället höll han på att bli halt den klumpedunsen (därav rubriken).

Precis när vi hade gått ut från ridhuset, samtidigt som en annan häst, så var Archie (antar jag?) så koncentrerad på den andra hästen att han snubblade till lite lätt men i stället för att återfå balansen så gick han ner på bägge framknäna!

Huuu…jag hann faktiskt bli rädd innan han kom på fötter igen men när jag sprang med honom direkt därefter så såg han hur fin ut som helst trots att ”ramlingen” måste ha motsvarat ett rejält böjprov på båda knäna samtidigt (på tal om diskussionen om böjprov härom dagen) ha ha. Eller så blev han dubbelsidigt halt direkt vilket gjorde att jag inte såg något (får man skämta om sådant- tveksamt?)

Denna lilla vurpa får mig att fundera över hur klumpig gossen är när jag inte är i närheten och när han är i frihet men det vill jag kanske inte ens veta?

En kommentar

  1. Jessica

    Men vem har sagt att hästar är smidiga :-)? Jag kommer ihåg en lektionshäst på ridskolan som blev så rädd för något icke- existerande vid dörren mot travet att han först frös till is och därefter trillade (i princip VÄLTE, faktiskt). Med ryttare och allt, hahaha! Det gick bra alltså, men det såg VÄLDIGT roligt ut…

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>