Morgonen inleddes med dressyr i ridhuset, utsläpp av alla hästar i ”mitt” stall och allmänt stallfix innan jag och Soya körde direkt till Järavallen för att träffa Robbans och Åsas djur.
Vi har inte träffats på ett tag nu, vädret har varit minst sagt olämpligt vid något tillfälle och nu misstänker jag att det kommer att dröja till nästa träff igen fast av andra skäl.
Två av Åsas och Robbans hundar visade idag nämligen osedvanligt stort intresse för Soya eller snarare sagt för en specifik kroppsdel hos henne och detta får mig att misstänka mycket starkt att hon kommer att börja löpa när som helst.
Dels är det dags rent tidsmässigt så att säga och dels har ingen av just dessa hundar någonsin varit intresserade av Soya ”på det sättet” så när nu två stycken är det så borde det betyda något.
Vi gick i nästan 1½ timme, mestadels i ganska djup snö och hundarna fick emellanåt ta i rejält för att ta sig fram, liksom vi för den delen.
Jag föreslog för Robban att vi skulle prova med 4-spann nästa år- sätta en kanin längst fram och sedan hundarna bakom- så hade det nog blivit åka av 🙂
Kanske vi skulle investera i något liknande denna:
Efter denna snö-kampsstrapats sov både Soya och jag gott i soffan och på eftermiddagen åkte vi till hennes häst för lite borstning (ej rykt ha ha).
Jag tror att jag ska försöka ha Archie stående utan täcke kortare stunder i stallet- det kan inte vara bra att vara insvept i typ mer eller mindre dygnet runt tänker jag?
Ibland blir det säkert också ganska varmt under tygen- temperaturerna skiftar ju så otroligt och idag var det tex plusgrader hela dagen.
Min häst har av naturen en fin, blank, kort hårrem året om vilket gör mitt hästliv lite lättare och mina stallkompisar avundsjuka…:-))
Hon är ett litet ”klimonster” som älskar bli skrubbad med en piggborste men avskyr att bli ryktad. Jag inbillar mig att hon tycker det ”sticks” precis som jag absolut inte kan ha ylle direkt mot huden. Hon har också mycket svårt för flygfän och jag tror att hon helt enkelt är lite ”tunnhudad”…:-)) (Man kan ju ocskå undra varför en hård piggborste är så skön jämfört med en ryktborste…)
Iallafall, hon blir stövig precis som alla andra och täcken som hon måste ha på vintern eftersom hon är en liten ”fryskyckling” är väl egentligen inte optimalt för en hästpäls…
Men, jag har provat att släppa ut henne utan täcken en liten stund så att hon kan rulla sig i snön (vilket hon gör med stor entusiasm) och pälsen blev jättefin!! Plus att hon verkar tycka det är jätteskönt.
Archie är också otroligt fin i pälsen i vanliga fall, blank och väldigt lättskött- mycket praktiskt.
Dessutom är han mycket selektiv med var och när han vill rulla sig.
Det får absolut inte vara för geggigt i marken, ej heller för hårt.
Ska kanske prova ditt tips om att rulla sig i snö? TROR inte att han kommer att göra det- har inte sett honom eller knappt någon annan häst rulla sig i snön i år men försöka duger?
Archie tycker också om att man gnuggar på honom med en gummiskrapa eller dylikt, man kan ta hur hårt som helst och på hela kroppen utan protester men rykt tycker han är tråkigt och vill inte stå still.
Ja, dessa djur….
Haha…min häst är en liten ”prinsessa” när det gäller många saker men en liten ”gris” när det gäller att rulla sig…ju lerigare desto bättre!
Ska jag vara ärlig är jag mycket tacksam över Archies prinsess-mane'r.
Han blir aldrig så där genomlerig som vissa hästar tydligen älskar att bli och man behöver bara ”damm-vippa” över honom för det mesta.
En ponny min första häst gick i hagen med hade dille på att rulla sig i vattenpölar, även när det var iskallt ute. Inte så smart då den hade anlag för korsförlamning och kunde stå och skaka efter sina dopp! Hästar kan vara knäppa :)!