Månadsarkiv: februari 2011

Speciella annonser del 262: huuuuu vilket huuuus!

Tänk vad som kan dölja sig bakom en till synes oskyldig fasad :).

En spontan reaktion är: ”här har det gått åt mycket tyger och tapet”.

Notera att till och med duschkabinen (!!!!) är tygklädd och att garaget är tapetserat.

Nej….jag finner knappt ord men tackar bloggläsaren Nina för detta praktexemplar på vulgo-vidrigheter.

Tiden den går men gamla vanor (och uttryck) består

Nyligen skrev jag om ordet FELLOW, en ridlärartitel som jag undrade hur lång tid det kommer att ta innan den blir allmänt vedertagen och detta fick mig att minnas andra företeelser som minsann inte ändrat namn bara sådär- hur som helst :).

Människor är ena konservativa jäklar ibland och ju äldre desto mer förstelnade om ni frågar mig.

Här 3 exempel som jag bara kom på rakt upp och ner:

1. För ”tusen” år sedan eller i alla fall typ 25 anlade man på vår ridskola en utebana med flis som underlag. Det tog tyvärr inte lång tid innan någon eller några smartisar råkade harva hål på mattan under flisen vilket fick till följd att inget höll kvar flisen på sin tänkta plats utan den spreds snabbt om inte för vinden så i alla fall ner i underjorden.
Av detta följer som ni säkert förstår att underlaget inte varit flis på väääääldigt många år men i alla fall fram till den dagen då jag flyttade från ridskolan sa alla som varit med ett tag ”idag har jag ridit på flisen” menandes vår utebana.
Detta måste så klart te sig väldigt förvirrande för nytillkomna då hela utebanan består av grus och inget annat och man måste känna till bakgrundshistorien för att ens fatta varifrån detta ”flisen” kommer.

2. För ännu längre tillbaka sedan än då vi anlade ”flisen”, närmare bestämt år 1962 öppnade en stormarknad mitt emot vår ridskola med namnet Wessels.
Wessels bytte namn till B&W 1977 och blev på 1990-talet Coop Forum men det finns än idag folk som säger att de ska till ”Wessels” för att handla- mer än 30 år efter namnbytet!

3. Är det någon som minns när hoppklasserna började benämnas med sina höjder i stället för som tidigare ”LC, LB, LA” osv? Det måste väl vara minst 10 år sedan?
Ändå hör man ofta folk säga ”den hoppar LA” osv även om yngre så klart inte minns denna benämning utan säger ”120”.

Har ni fler exempel?

Tisdag- snö-hot blev sol-sken

Kolla vilka lååååånga ben Archie har…och vilken jättehund som springer bakom oss :).

Förresten; bakom huset som syns i bild går en 80-väg och 40 meter från den bor vi.

Idag kände vädret för att skrämma oss lite och släppte ner lagom med snöflingor för att vi alla lite till mans skulle börja tänka ”åh nej….inte mer snö…väl…?”.

Men det bidde inget med snön, den försvann lika hastigt som den kom och kvar blev bara ett härligt solsken i vilket jag red ut med djuren.

Sol eller ej…efter över en timme med mycket skritt var det skönt att komma in i värmen trots att jag var minst lika påbyltad som både hund och häst som båda hade sina täcken.

Dagens (dressyrprograms)fråga

Är det någon som säkert VET varför man bestämde sig för att döpa om LA:5 och LA:6 programmen till MEDELSVÅR C:1 respektive C:2?
 
Är det för att man har lätt A, B och C men aldrig har haft mer än medelsvår och svår A och B?
 
Kommer det inom en överskådlig framtid även program som kommer att heta SVÅR C?
 
Är det kanske så att det LÅTER ”finare” att säga att man rider medelsvår C än LA fast programmen är desamma?
 
Det tror jag faktiskt absolut att en hel del ryttare tycker och jag hörde några kalla LA:6-programmet för medelsvår C redan förra året- innan namnändringen var ”officiell”.
 
Vad har ni för tankar i frågan?

Hello…fellow!

För några veckor sedan hade ”Havrepappa”, en av Hippsons bloggare, ett inlägg där han förundrade sig över en ny titel man hittat på inom Ridsportförbundet- den finaste av dom alla dessutom inom det nya systemet med titlar för ridlärare.

Titeln….jag måste pausa för att sluta skratta…är FELLOW (som i ”for he´s a jolly good fellow”),  enligt mig så urbota korkad och obegriplig så jag finner knappt ord.

Att mer och mer inom det SVENSKA språket har blivit ”englifierat” (ett ord I just invented men I think you understand) må vara hänt- I don´t mind speciellt much men varför just ett så mega-töntigt ord som FELLOW som i alla fall i min värld mest anspelar på MANLIGA varelser????

Jag undrar verkligen hur många som kommer att använda sig av detta hel-dinga ord och hur många decennier (förhoppningsvis) det tar innan det blir allmänt vedertaget…..eller försvinner spårlöst ut i ord-rymden?

Vad tror ni?

Måndag- jag fuskar lite

I morse kände jag inte för att dressyra i det kalla ridhuset utan sköt upp dagens motion till eftermiddagen.

Även dagens dressyrpass gick jättebra men jag vet också vad det i alla fall delvis beror på:).

Precis som rubriken antyder ”fuskar” jag lite vilket i detta fallet innebär att jag mest rider sådant som går väldigt lätt och bra- idag exempelvis förvänd galopp, sluta i skritt, stooora bakdelsvändningar och övergångar från galopp till trav.

Sådant som är svårare och som jag BORDE ägna mer tid åt (skolor, travökningar och övergångar från galopp till skritt) är jag inte lika pigg på- just nu vill jag vara i min väldigt lyckliga lilla dressyrbubbla:).

Nåja, lite skämt och lite allvar- jag tränar även på det svåra men borde nog ändå omfördela passen så att jag rider mindre av det lätta och mer av det svåra. Kanske…

Tips på billiga täcken

Och så ett tips….
 
Om ni inte redan har förstått det, som mångåriga hästägare kanske, så är ett väldigt bra tips vad gäller vintertäcken som jag har avhandlat i förra inlägget att köpa dessa ”off season”- dvs när deras använding inte längre behövs.
 
Tro mig…det kommer alltid en NY vinter och täcket ni kan köpa för halva priset i februari- april går HUR BRA SOM HELST att använda i oktober- november.
 
Skillnaden är att ni har möjlighet att köpa täcken för ibland HALVA PRISET ”bara för att” affären behöver lagerutrymme  och/ eller inväntar årets nya modell av just det täcket.
 
Så är ni inte helt fixerade vid ”senaste årsmodell” (och ärligt talat- hur mycket skiljer det egentligen mellan olika täcken av samma märken….) så finns det fynd att göra!

Dagens (hästtäckes)fråga

Som jag nämnde i gårdagens inlägg var jag på ”My One” igår och tittade runt bland deras rea-varor.
 
Man sålde bland annat ut vintertäcken för halva priset och jag fick, precis som varje gång jag är i Ullared, stålsätta mig och INTE ens börja rota i högarna av hästbeklädnader i alla möjliga modeller och kulörer.
 
För man kan väl inte bara köpa täcken för att de är billiga och snygga, fast man redan har täcken så det räcker och blir över ELLER KAN MAN DET?
 
Ja, det är en del av dagens fråga och jag undrar hur ni resonerar!
 
Händer det att ni köper hästtäcken enbart av ovanstående skäl? Hur resonerar ni då? Tänker ni kanske att ni kan ha detta täcke i ”reserv” eller slänger ni helt sonika fullt funktionsdugliga täcken och ersätter dom med rea-fynd?
 
Eller gör ni som jag har gjort någon gång; sparar det gamla täcket tänkandes ”det kan vara BRA ATT HA” (åhhhh detta förrädiska resonemang) och sedan tar ni inte fram täcket de kommande 10 åren utan låter det ta enorm plats bland era övriga prylar tills ni slutligen slänger det? 
 
Jag tycker själv att jag har varit duktig denna vinter; inte ett täcke har blivit köpt minsann!
 
Och EGENTLIGEN är det inget konstigt med det för Archie har flera vintertäcken redan så även om ett hade gått helt i sönder hade det kunnat ersättas med ett annat- från mitt ”lager”.
 
Jag insåg häromdagen att ett av de täcken jag använt i vinter köptes när jag inte hade ägt Décima speciellt länge vilket med min matematik borde innebära att täcket är någonstans mellan 10 och 12 år gammalt!
 
Jag skulle ju inte annonsera ut det som ”i nyskick” om jag hade fått för mig att sälja det men det finns inte det minsta hål på täcket och även om tyget börjar se lite skavt ut på några ställen så är det verkligen inte det minsta fel på dess funktion.
 
Ska man slänga detta täcke bara för att det har tjänat in sitt inköpspris (inte ens 500:–) för länge sedan och njuta av någon ny härlig modell?
 
Ja, det är minsann inte lätt det där :).
 
Jag misstänker att ETT skäl till min lust att täckes-hamstra är att just täcken enligt mig är så otroligt billiga (eller går att köpa otroligt billigt ska jag kanske säga) sett över åren.
 
När jag köpte mitt första täcke för ca 20 år sedan kostade det LIKA MYCKET som jag idag brukar ge för täcken (dvs runt 500-lappen) medan min LÖN var ungefär HÄLFTEN av vad den är idag. En viss skillnad, eller hur?
 
Så hur gör och resonerar ni?
 
Är ni ”ha-galna” och har femtioelva täcken (otroligt vanligt har jag noterat), tejpar ni era täcken med silvertejp tills de faller ihop framför era fötter (har jag också sett….), köper ni dyrt, billigt, onödigt eller använder ni inte ens täcken annat än i yttersta nödfall (typ minus 30 grader)?

Veckan som gått

Under veckan som gått har det blivit, om inte VARMARE så i alla fall ännu lite LJUSARE!

Det kanske tycks som ett evigt tjatande om detta på bloggen men det är för mig verkligen något att glädjas över och ett absolut tecken på att det blir vår även i år!

Det är nästan så att jag vissa dagar har hajat till och tänkt ”oj, är jag försenad nu” när det har varit så ljust vid samma tid som det tidigare varit kolsvart ute och samma sak har hänt flera eftermiddagar, jag har inte fattat att det hunnit bli så sent som det faktiskt har blivit eftersom ljusförhållandena lurat mig.

Archie jobbar på jättefint just nu- jag gör som jag alltid gjort och varierar hans arbete ganska mycket.

Under veckan som gått har vi klättrat, skrittat ut i storm, hoppat, tömkört och genomfört några dressyrpass i ridhuset.

Soya det lilla livet började löpa i fredags och jag får väl säga ”äntligen”- inte för att jag LÄNGTAT efter det precis men för att vi faktiskt väntat på löpet ett bra tag då Åsas hundar tydligt markerat att något varit på gång.

Så nu blir det inga hundträffar på ett tag utan vi får klara oss själva :).

Förhoppningsvis innebär inte heller detta löpet
några direkta ”restriktioner” förutom att Soyis inte får träffa sina killar; annars springer hon omkring som vanligt och har hittills inte visat några rymmartendenser eller andra tokigheter.

Vågar knappt skriva det men tävlingssäsongen närmar sig och den både ser jag fram emot och inte.

Skulle höstens gräsligheter med en inne på banan sovande häst upprepas har jag bestämt mig för att ge upp och sälja- jag vill trots allt fortsätta att tävla med BRA resultat.

Archie är tack och lov en heeelt annan, piggare och mer positiv häst än när vi hade det som motigast men jag vågar verkligen varken ropa hej eller börja fantisera om stordåd.

Men snart lär det alltså visa sig åt vilket håll vi är på väg och jag vet ju vad jag vill och hoppas på i alla fall.

Söndag- läsning, shopping, klättring, god mat och mycket mer



Archies uppfattning om hur man leker med kompisen i hagen bredvid. Vet inte om Bobbo, ”den drabbade” håller med :)!

Även idag har jag hunnit med massor känns det som!

Började morgonen med att läsa ut ”Paganinikontraktet” som var riktigt läsvärd och begav mig sedan till stallet där Archie redan hade släppts ut av Elinor som hade jouren.

Mockade och gjorde i ordning fodret och körde sedan till My One- en djuraffär som hade utlovat rea.

Jag handlar väldigt sällan och då bara om det är något jag verkligen behöver och/eller det är otroligt prisvärt- jag har så mycket kläder och hästutrustning att jag skulle klara mig lääääänge utan shopping.

Men idag blev det ett nytt, vitt tävlingsschabrak (Eskadron), alla schabrak som jag redan har är lite halvslitna och inget jag vill ha på tävling om jag inte måste.

Samma med min ridjacka som börjar se trist ut- den ersatte jag också idag med en enkel dito som det var 50 % rabatt på.

Lika stor rabatt hade man på fårskinnsfodrade ridskor med stålhätta och jag slog till även på dom.

Åkte därefter till en annan djuraffär (Arken Zoo) där man hade ett förmånligt erbjudande på ett hundfoder (Precept Endurance) som jag ville prova.

Köpte fodret och det slukades snabbt vid första utfodringen hemma så det verkar lovande.

Soya äter annars ”Lone Star” men affären som säljer detta har numera bara öppet 2 kvällar i veckan så jag kände att det blir lättare att handla någon annanstans.

Nästa punkt på dagens agenda var ett besök i föräldrahemmet och när även det var avklarat åkte jag och Soya till stallet för gemensam uteritt.

Vädret var kallt men soligt och vi hade det lika mysigt som vanligt.

Vi klättrade en del, Archie mer än Soya som smart nog har fattat att man kan sitta högst upp eller längst ner på någon backe och titta på medan andra arbetar.

Efter lite drygt en timme var vi tillbaka i stallet och kunde kort därefter köra hem.

Hemma väntade maken och Wiener-snitzlar från ”Två Kockar”, en restaurang som vi hämtar mat från ibland.

Nu återstår tårt-ätning (maken fyller år imorgon) och sedan tänkte jag vara huslig och laga en stor köttgryta till kommande jobbluncher.