När jag stod och klippte Kreon för ett tag sedan slog det mig, precis som rubriken säger, att det är nästan omöjligt att på förhand veta vilka hästar som ska vara snälla respektive dumma att klippa.
Mycket annat tycker jag att man ganska säkert kan dra slutsatser ifrån om man tex studerar hur en häst är att hantera i stallet- om jag ska generalisera så brukar en snäll häst vara snäll med nästan ”allt” medan tex en ouppfostrad häst kan försöka ”ta pennor” i alla möjliga situationer, både när den ska göras i ordning, ledas och ridas tex.
Men när det gäller klippning har jag sett alla varianter; i övrigt godmodiga och till synes trygga och lugna hästar som håller på att spränga uppbindningarna så fort klippmaskinen slås på och motsatsen; ganska temperamentsfulla djur som stått som ljus vid klippning.
Sedan vidhåller jag att ”uppfostran” påverkar mest av allt, jag vägrar att tro att det är en ren slump att alla hästar jag ägt och hanterat mycket åt andra har varit supersnälla att klippa men så finns det också de hud och/ eller ljudkänsliga djuren som inte ”dummar sig” bara för att utan för att de finner ett genuint obehag av klippningen och de är inte lika lätta att fostra även om det kan gå.
Minns en mycket snäll häst jag red under vissa perioder för många år sedan. Första gången jag såg den klippt skakade jag bara på huvudet- hästen var så hackigt klippt och med stora partier lämnade oklippta att jag undrade vad ”man” sysslat med.
Nej, hästen hade inte gått att klippa bättre än så fick jag till svar och jag bara VÄGRADE att tro det- detta var ju världens snällaste och också ett mycket ”kuvat” djur.
Jag bad att få försöka vid nästa tillfälle och ”givetvis” blev hela hästen utomordentligt klippt MEN….stackaren stod och skakade som ett asplöv nästan hela tiden och det var nog bara hans respekt för mig som gjorde att han ”höll sig i skinnet” (en lite ordvits där).
För varje gång jag klippte denna häst gick det bättre och bättre och det tog inte många gånger förrän hästen slutade att darra men jag tror verkligen att den var genuint rädd i början och inte bara tramsig eller ouppfostrad.
Förr gav jag mig på allt på 4 ben och klippte oavsett hur besvärlig hästen var men det har jag slutat med.
Nu är det Domosedan som gäller eller så ska hästen vara SNÄLL- att riskera liv och lem (och man ÄR väldigt utsatt för hästsparkar i vissa lägen) finns inte längre på MIN karta…det överlåter jag till dom som vill syssla med DET!
Posted
