Idag var det dags för en av Kreons vilodagar som numera infaller ca en gång i veckan och i stället för att gå en promenad i mörkret valde jag att ge honom lite mini-massage och därigenom också checka av hur han känns i kroppen.
Jag ska inte påstå att jag varken är en skicklig massör eller att jag höll på särskilt länge och grundligt men jag knådade i alla fall över stora delar av kroppen med fokus på hals, rygg och rumpa och försökte identifiera eventuell ömhet och/ eller irritation men fann absolut ingenting trots ibland ganska hårdhänt massage.
Kreon fick ju ärva Archies sadel och har nu gått med den i över 2 månader och så vitt jag kan bedöma passar den honom utmärkt. Inte ett hårstrå är krökt på ryggen efter avslutade pass och de gånger jag har klämt på hans rygg så har han inte visat den minsta ömhet.
Jag tycker verkligen att Kreon har ”tagit sig” sedan köpet- då såg han ut som en oriden 3-4 åring medan han nu ser ut som den 6-åring han är, rund och fin.
Tycker till och med att den tidigare såååå spensliga lilla halsen har ökat lite i omfång men det kanske bara är att jag har vant mig :). Svårt att säga då ALLA halsar i jämförelse med Archies hingsnacke (eller späckhals som veterinären sade rått när hon diagnosticerade honom för fång….) såg klena ut.
Bortsett från att dagens mini-massage gav mig det kvitto på att allt verkar stå bra till med Kreon som jag ville ha så blev det också en mysstund eftersom Kreon verkade uppskatta att bli klämd på.
Och för mig är det ett tecken på att hästen trivs med mig- jag vill kunna röra den över hela kroppen utan att mötas av misstänksamhet, sura miner eller till och med försök till bett och sparkar som man ibland ser och som skulle gjort mig personligen olycklig.
