Månadsarkiv: januari 2012

Söndag- när den är som bäst

En snö-kines
 
Robban och de tre musketörerna
Dagen idag har innehållit alla ingredienser för en bra dag; lite penga-tjänande, god mat, motion, en härlig ritt och umgänge med mina fina djur.För att ta det från början inleddes dagen med morgonjour i stora stallet och en efterlängtad NN- träning 08.00.

Med risk för att bli tjatig var denna träning lika rolig som alla de senaste, Kreon var helt
opåverkad av gårdagen och något annat hade jag inte heller förväntat mig.

Orutinerad eller ej men det vore för mig konstigt om 40 minuters trav med korta galoppinslag runt fyrkanten hade gett honom träningsvärk och mer avancerat än så var det ju knappast igår.

Idag blev det visning av skolor, bakdelsvändningar, en ryggning och en del förvänd galopp och vi nosade också på det piruettförberedande arbetet (läs: jag galopperade så samlat jag kunde på en mindre volt och med tagen bakdel).

En stallkamrat som inte sett Kreon på länge (men nog fick sår i öronen medan Archie-försäljningen pågick och jag så gärna ville ha Kreon) såg nästan hela lektionen och tyckte att Muppman hade utvecklats mycket. Kul att få höra sådant!

Minst lika roligt var att höra NN berätta om hur otroligt populär Archie är på ”sin” ridskola (där NN har träningar ibland och således kan hålla lite koll på hur det går med det kära djuret).

Det fattas bara annat höll jag på att säga; hur kan man inte falla för en så vacker gosse 🙂 men visst känns det skönt att höra ändå!

Efter alla stallbestyr åkte Soya och jag till ett faktiskt lite snötäckt Dalby och där gick vi den sedavanliga rundan med Åsa, Robban och doggysarna.

Vi hade redan innan dess planerat in brunch på Dalby Gästis så vi vandrade extra motiverat för att sedan njuta av allsköns godsaker på matbordet.

Eftersom jag även hade lovat att ta hand om intaget i stora stallet fick jag bege mig till stallet mätt (läs: däst) och belåten och när 17 hästar stod i sina boxar kunde jag äntligen slå mig ner i min box…. jag menar SOFFA :)!

Lördag- rapport

Ja, som ni kunde läsa i föregående inlägg har Kreon och jag begått tävlingspremiär för i år och tillika premiär i LB:1.

Det kändes tryggt att åka till samma tävling där jag visste att Mini skulle vara (det var bara 14 startande i klassen och hon red direkt efter mig)- än känner jag mig inte så säker på Kreon i dessa sammanhang och vill gärna ha någon som tex håller honom när jag sitter upp.

Alla förberedelser hemma gick bra, Kreon lät sig flätas och fick gå ut i hagen en liten stund medan jag förberedde allt det andra.

Jag lastade själv och körningen till Ystad ridklubb gick utan problem.

Tävlingsbanan visade sig vara i samma ridhus som framridningen, har man ett 80- meters ridhus är detta fullt möjligt och väldigt bra tyckte jag. På så vis fick Kreon bekanta sig med arenan direkt så att säga :).

Jag lyckades faktiskt både sadla och sätta på ett ridtäcke i transporten- stackars Kreon stod och skakade när jag hade tagit av hans täcken och det berodde nog mer på nervositet/ upphetsning än kyla misstänker jag.

Även urlastningen klarade jag på egen hand så det enda Mini behövde göra var att hålla Kreon i ett stadigt grepp när jag kravlade mig upp- sedan fanns ingen återvändo :).

Vi var aldrig mer än 5 ryttare som red fram samtidigt och alla hästarna var lugna så även Kreon höll sig förhållandevis lugn och kändes sååå fin att sitta på. Superstadig i formen och med precis lagom stöd i handen ”det var så min mormor hade kunnat rida honom” som jag sa lite skämtsamt till en stallkamrat efteråt.

Nåja, mormor hade kanske lika lätt kunnat rida Kreon i form men däremot fick jag jobba lite på att hålla gossen lugn efter några (bra) galoppfattningar- då ville han smågaloppera hela tiden.

Efter en stund lugnade Kreon ner sig och då valde jag att inte galoppera mer utan bara fokusera på en lugn trav.

Inne på banan tittade Kreon till för domarbordet och gick med tvekan förbi men för varje varv jag tog i dess närhet blev han mer och mer avslappnad och när startsignalen ljöd marscherade han på som en klocka.

Hela travprogrammet flöt på jättebra och vi fick till och med till en liten travökning (en av våra akilleshälar) och det visade sig sedermera att hela travprogrammet hade belönats med betygen 7 vilket gladde mig mycket eftersom jag själv tycker att traven är lite svag och kan tendera till att i alla fall kännas trippig.

När jag skulle fatta galopp blev jag faktiskt förvånad över Kreons stora åthävor- han fattade fel galopp, for iväg, hoppade bort från spåret och det tog faktiskt en liten stund innan jag kunde korrigera detta. En felridning räknades detta som och betygen 2 och 3 följde- trist så klart eftesom Kreon kan göra detta ”tusen” gånger bättre.

I galoppökningen vågade jag inte driva för fullt med tanke på det som precis hade hänt- betyg 6.

När det var dags för nästa fattning var jag helt säker på att den förra varit ”ett olyckfall i arbetet”, jag kände mig inte spänd eller tyckte att jag gjorde något fel men se på f…n: exakt samma sak upprepar sig igen :(?!?!

Jag får åter fatta galopp på en…hm…liiite annan plats än den tilltänkta och det blev en ny felridning och nya låga siffror efter det.

Även denna galoppökning blev klen (6) och sedan började Kreon smågaloppera när jag vände rätt upp (3) så in alles kostade allt galoppfjanteri väldigt många poäng- därav de 55 procenten.

Mycket trevligt var det att läsa domarens omdöme ”flott häst med trevliga gångarter. Kommer att bli riktigt fin” för det är ju precis det jag tycker och hoppas på.

Att det spända kanaliseras i galoppfattningarna tycker jag I SAK inte är så konstigt- det har hänt tusen gånger hemma fast inte på sista tiden men jag blev ändå lite förvånad eftersom Kreon däremellan var så lugn och ridbar.

Jag valde faktiskt att göra 5-6 galoppfattningar direkt när jag kom ut från banan och då var nästan alla bra så kanske berodde det på någon omedveten spänning hos mig inne på banan att Kreon var så tramsig där eller så är det som sagt så hans spändhet yttrar sig fortfarande- lite oavsett hur man rider.

Nåja…nu ska jag vara extra medveten om detta och träna ÄNNU mer så får vi se vad som händer.

Även lastningen hem och resan tillbaka liksom ny urlastning gick utmärkt och även detta glädjer mig mycket och känns som en stor lättnad eftersom jag vill kunna åka själv.

Tävlingspremiär!

Kan inte minnas att jag någonsin tävlat dressyr så tidigt på året men Mini hittade denna ”mini-tävling” med få startande och eftersom hon skulle dit med en annan häst valde jag att hänga på.

Kreon behöver ju träna på att umgås med andra så detta passade bra tyckte jag.

För Mini gick det strålande då hon vann klassen på 73 % och även om Kreon bara skrapade ihop 55 % och kom 4:e sist så var faktiskt även jag otroligt nöjd.

Nu är vi på väg hem men jag lovar att avslöja alla detaljer i eftermiddag :)!

Fredag- rolig repris

Dagens ritt(er) blev i mångt repriser av de i förrgår- det tror jag både jag och Mini kan skriva under på.

Jag fortsatte mina övningar med ”vanlig” förvänd galopp och så som den utförs i MSV C-programmen (serpentiner med enkla byten) och tycker att det går bättre och bättre.

Nu är det inte längre djupdykning i avbrotten och sidosteppande när den nya galoppen fattas utan en del gånger blir det riktigt ”som det ska vara”.

Även under bytesträningen behöll Kreon lugnet mycket bättre liksom när Mini begärde lite tramp- första gången vi provade detta för någon vecka sedan blev det lite väl översamlat några gånger och då gick Kreon bakåt i stället men det är helt borta nu.

Det är roligt att studera honom från marken och se hur lätt han har för att dra in bakbenen under kroppen och ta några små trampsteg- det vore roligt om denna lätthet även fortsättningsvis kanaliseras rätt då den ju ger väldigt bra gymnastik om inte annat.

Speciella annonser del 417, ännu en meningslös produkt

Eller….meningslös och meningslös….aldeles för dyr i alla fall anser jag.

Och ”roa hästen i boxen”…nja..jag är lite allergisk mot sådana formuleringar OCH leksaker i boxen öht.

Vi hade en hästägare på ridskolan som hade hängt upp en boll i hårdplast på hästens boxgaller.

Oväsendet som uppstod när hästen dunkade denna boll med den värsta frenesi ni kan tänka er höll på att driva mig till vansinne tills jag en dag slet ner bolldj…veln…

Ägaren trodde det var hästen :).

http://www.blocket.se/orebro/Happy_Snacker___roa_hasten_i_boxen_36725562.htm?ca=23_11&w=3