Månadsarkiv: oktober 2012

Måndag- mörkt eller halvmörkt, who cares?

Konstaterade i morse när jag körde till jobbet att det var ”halvmörkt” i stället för becksvart ute men skillnaden är för mig egentligen noll.

Jag hade mycket hellre velat att det var ljust sent på eftermiddagen/ kvällen när man har slutat jobbet och kanske vill rida ut eller gå ut och gå med sin hund.

Ja, ja…det är som det är….

Kreon fick i alla fall ett dressyrpass i ridhuset på morgonen och han kändes faktiskt lite seg när jag började trava.

Han skrittar ALLTID ganska sakta (om man jämför med den energi han får därefter) i början av våra ridpass men idag travade han också ganska låååångsamt och det tog ett tag innan hans vanliga självgående kom igång.

Jag misstänker att det kanske är den fortsatta pälssättningen i kombination med igångsättning efter flera veckors vila som kanske påverkar honom och ska öka på fodret lite.  Kreon får ju i princip inget kraftfoder alls (½kg havre) så lite mer kan jag nog ge samt även öka lucernmängden.

Annars känns Kreon jättefin och lika ridbar som alltid och det är ett sant nöje att rida honom.

Jag jobbar vidare med övergångar och tempoväxlingar, tänker på formen och att inte sitta med för långa tyglar. Gjorde lite skolor idag och påmindes om att slutan för höger skänkel görs bättre som förvänd sluta så jag tränade den mest så.

Några byten blev det också och nu gör jag bytet åt det svåra hållet utmed långsidan och först när Kreon är helt rak vilket fungerar mycket bättre än om jag vänder snett igenom då han oftast vet vad som komma skall och börjar ”banana iväg” .

Dagens (ridtid)fråga

Hade en intressant diskussion med en stallkamrat nyligen och nu är det dags att höra vad ni tycker och tänker:
 
Nu är ju detta en i allra högsta grad hypotetisk fråga men OM ni var ”tvungna” att rida minst 6 timmar i veckan; hade ni kunnat och/ eller velat ha häst då?
 
Ni skulle alltså vara tvungna att i vart fall sitta på hästen 6 timmar/ vecka om ni så skulle skritta, ni fick inte byta ut dessa 6 timmar mot exempelvis longering eller tömkörning och inte heller ta hjälp av någon annan ryttare.
 
Detta skulle ni göra året runt med undantag för 4 veckor på sommaren och 2 veckor på vintern då ni hade fått ”slippa” om ni hade velat.
 
Vad säger ni?
 
Hade ni hunnit?
 
Hade ni tyckt att det var så pass trist att ni hade sålt hästen?
 
Bygger er hästhållning på att ni kan rida mindre än så här på en regelbunden basis pga småbarn, otillräckligt intresse, för hög arbetsbelastning eller dylikt?
 
Rider ni redan minst 6 timmar i veckan?

Veckan som gått

Ännu en vecka med en häst under igångsättning men nu ska vi snart (om en vecka ungefär) vara igång för fullt tänker jag.

Jag rider i ca 40 minuter, numera i alla gångarter men än så länge mest ”runt runt” och utan att göra några skolor eller skänkelvikningar.

Dock har jag faktiskt gjort några byten mer eller mindre för skojs skull och de känns lika ok som innan vilan.

Jag börjar längta efter ett ”vakande öga” som kan säga åt mig när jag behöver skärpa till mig, efter ett så här långt uppehåll känner jag mig lite ringrostig faktiskt.

Helgen har ägnats åt ridning utomhus och det känns skönt att detta har avlöpt utan mark-känning :).

Innan Kreons konstaterade knäledsinflammation tyckte jag att han var väldigt bra på ”g” med  uteridningarna och så gott som 100 % lugn och säker när jag red på utebanan men även om jag inte tycker att vi är tillbaka på ruta 1 efter vårt uppehåll så känns det nu inte alls lika självklart att bara rida ute ”hur som helst” utan det gäller att se till att de rätta förutsättningarna finns (läs; ingen hård blåst, dåligt väder, hästar i hagarna som stör, jaktlag som är ute och skjuter osv).

Nåja…vi tar en dag i sänder…

Veckans glädjeämne var så klart min veterinärs omdöme när jag kom dit för att visa upp Kreon, han tyckte att djuret var klcokren både vid longering och böjprov och att han såg smidig och fin ut över lag.

Ett annat måhända barnsligt glädjeämne är att Katten med Hatten numera har insett att det är mysigt att bli klappad och att jag kan göra det ganska obehindrat.

Det svarta krypet har ju i månader flytt för liv och lem bara någon av oss i stallet har råkat passera honom vilket kändes så löjligt överdrivet och inte passade kattmataren (läs; moi) alls.

Men nu är det som jag vill ha det; katt-trion låter sin utfodrare plåga dom med sitt kelande och verkar dessutom uppskatta det :).

Annars vet jag inte om det har hänt så mycket mer spännande i veckan?

Övergången till vintertid hade jag gärna varit förutan; jag har ingen glädje av att det nu blir ljusare på morgnarna och hade hellre sett att det inte blir mörkt så himla fort på kvällen.

Jag rider ändå inte ut på morgonen och därför ser jag för egen del ingen fördel med ljuset så dags faktiskt.

Nu börjar det snart bli dags för mig att för tredje året i rad ta ut 10 semesterdagar en dag i veckan i 10 veckor och det ser jag mycket fram emot. Förhoppningsvis blir det lika lyckat som föregående år då jag kunnat ägna mig lite extra åt mina djur och bara göra roliga saker under ledigheten.

Söndag- ut igen

Även idag var det kallt men nu var jag bättre förberedd med långkalsonger, termobyxor, raggsockor och vinterskor så det var helt ok att pyssla i stallet på morgonen.

Jag passade bland annat på att tvätta väggarna vid Kreons krubba liksom själva krubban, både in och utvändigt, för tyvärr äter gossen som en gris och man kan hitta intorkad betfor både här och där.

Efter hagintaget skrittade vi ut med en för oss ny bekantskap, Emma på Akribori-valacken Astaire som nyligen flyttat till vårt stall.

Astaire är ett perfekt sällskap för Kreon, han är en sådan där häst som blir helt lugn om den andra hästen (läs; Kreon) stirrar upp sig och det är ju precis en sådan följeslagare jag vill ha till min ibland väl tramsiga häst.

Nu var det ju typ 7 veckor sedan (!!!) jag red ut och jag var beredd på allt men under den timme vi var ute gick det för det mesta lugnt tillväga.

Något otäckt hopp blev det tyvärr men om man verkligen ska analysera det så kan man också säga att det fanns ”skäl” till dessa, vid ett tillfälle dundrade en bil med släp förbi oss och vid ett annat rusade några vilt skällande hundar omkring i sin trädgård när vi kom ridande förbi.

Hur som helst hoppas jag på Astaires sällskap flera gånger, det är bra att ha några snälla hästar i stallet att ta hjälp av så att det inte behöver bli som förra vintern då jag slet med Kreon ensam ute på vägarna.

Mysteriet med den lilla rutan

Flera av er har kommenterat att det är svårt att skriva kommentarer i ”den lilla rutan”.

För er information kan otekniska Birgitta meddela att detta beror på att ni använder en gammal webläsare och att rutan är ”hur stor som helst” om ni uppdaterar till en nyare version av i vart fall Internet Explorer eller Firefox.

Vet inget annat sätt att komma förbi problemet, ska se vad min webmaster svarar (om du läser detta Moa).

Om Kreon ska vara jultomte….

…kommer detta schabraket att komma väl till pass tror jag :).

Skämt å sido men när jag såg det på EKO så fick jag för mig att Kreon kommer att passa jättebra i rött så jag shoppade loss.

Verkligen inte likt mig att köpa annat än vita schabrak men ibland måste man gå lite wild and crazy och dessutom sägs ju allt klä en skönhet så jag kan nog vara lugn.

Är det bara missunnsamma jag…..

…som har reagerat på att det tydligen har skapats en Facebook-grupp med syfte att samla in pengar så att Sara Algotsson kan behålla sin häst Mrs Medicott? (Vill du läsa mer kan du göra det här).

Visst får folk använda sina pengar till precis vad de vill och har man slantar över behöver man verkligen inte skänka dom till Cancerfonden eller någon annan behjärtansvärd organisation men att samla in pengar till våra proffsryttare….njäe….det ställer i alla fall inte jag upp på.

I min värld tillhör det spelets regler när man jobbar med hästar att man ibland och av olika skäl tvingas sälja/ lämna ifrån sig hästar som man egentligen vill behålla.

Det hände Edward Gal tex och många före honom och det kommer att hända ”tusentals” till-trist för dom så klart men men…

Nä…mina pengar stannar hos mig och min familj i detta fallet men känner ni att ni vill sponsra en eller flera träningar för Kreon så bara vissla så ska jag skicka över mitt kontonummer direkt!

Lördag- äntligen ute

Även denna morgon var det jättekallt (-2) när jag kom till stallet efter att ha unnat mig sovmorgon till klockan 7.

Jag var ganska frusen när jag återvände hem efter att ha fixat med lite allt möjligt och belönade mig med en god frukost och mer sovande i soffan :).

Idag har jag för ovanlighetens skull lagat mat, ugnsbakad falukorv blev det så det var inte särdeles avancerat men ibland kan man bli sugen på ganska vanlig mat också tycker jag och nu har jag dessutom lunchlådor till nästa vecka och slipper tänka på den biten.

Som ofta när det är kallt blir det också soligt och vackert väder och dagen idag var inget undantag.

Efter hagintag kunde jag för första gången på länge rida på gräsbanan och medan Kreon uppvisade en hel del hopp och skutt där i söndags då jag tömkörde så var han hur snäll som helst idag när jag satt på.

Det blev en jämn fördelning mellan skritt, trav och galopp och det var härligt att kunna rida i täckväst utan att frysa. Kreon hade inte ens ett ländtäcke så helklippt han är…tur att ingen täckes-narkoman såg oss :)!

Stallbesöket avslutades med en massa katt-kel och Katten med Hatten och jag hade ett riktigt ”genombrott” idag.

Jag kunde klappa honom (är nu nästan säker att det är en pojke) hur länge som helst och han spann som en riktig liten motor, precis som Gullis brukade göra när han var i samma ålder.

Det är verkligen roligt att Katten med Hatten nu går att leka med precis som de andra misarna för det har onekligen stört mig att han har varit så överdrivet skygg tidigare.

Nu vankas det hyrfilm, godis och chips så ha en trevlig kväll för det ska jag ha!