Månadsarkiv: november 2012

Mera lördag- jag deppar (låååångt)

Just nu befinner jag mig i ett sinnestillstånd av ”åhhh vad det är synd om mig” vilket med normala människors mått mätt är både larvigt och på många sätt orättvist- EGENTLIGEN är det inte ett dugg synd om en fullt frisk människa som har ett bra, välbetalt arbete, friska familjemedlemmar, ett fint hus bla bla bla….

MEN; ibland måste man få vara Birgitta 12 år…eller till och med 6 år och lipa för att någon har tagit ens slickepinne ifrån en…typ..

Jag kommer strax igen och blir mogen och vuxen och förstår att en häst och dess tävlingsprestationer är en så bagatellartad sak i världsrymden att jag borde ha stryk för att jag ens har mage att gnälla men för dom av er som orkar läsa just här och nu så känner jag mig alltså lite nerslagen.

Jag tror också att jag vet vad en stor anledning är och det är att årets tävlingssäsong mer eller mindre är slut och att jag inte kan trolla fram fler tävlingar hur gärna jag än skulle vilja.

Jag vill komma igång med Kreon på allvar NU, GENAST, MEDDETSAMMA och helst redan igår eller rättare sagt för flera månader sedan.

Nu återstår endast en tävling för i år (nästa lördag..inshallah ska jag kanske tillägga….) och sedan dröjer det i alla fall några månader innan X kan sätta igång och fortsätta att tävlingsträna mitt dumma djur.

När kommer det egentligen att bli min tur? ALDRIG? Jag som är så ambitiös…varför skulle detta drabba mig?

Ja, detta är frågor som nog ganska naturligt snurrar i min skalle- glöm inte att Kreon är köpt ENKOM som tävlingshäst och ingenting annat.

Kommer jag till slut att ledsna och inte VILJA tävla? Eller kommer jag att se mig tvingad att sälja den finaste hästen jag suttit på?

Ja suck….säg det…

Nä…nu ska jag sluta mitt ojande och i stället berätta om dagens tävling:

Som vanligt gick allting PERFEKT från det att jag tog ut hästen ur boxen och tills jag lastade ur honom på tävlingen…bla bla bla…har vi hört det förut…(varför kunde jag inte köpt en svårlastad jäkel…DET problemet hade jag löst in no time….).

Redan när X hoppade upp i sadeln tyckte jag att Kreon verkade lite nervös, han skrittade otroligt avvaktande och efter en stunds framridning märkte jag att ”något” började dingla mellan hans bakben.

”Antingen är han hingstig, väldigt avslappnad eller kissenödig” sa X när jag påtalade detta och så fort han stannade Kreon så forsade kisset.

JAG gissar på att detta var nervöst för han har aldrig kissat när man sitter på honom, däremot vågar han kissa i transporten så hade han velat kissa innan hade han kunnat göra det. Ska också tillägga att det kom en ny kiss-flod inne i transporten EFTER tävlingen.

Annars såg Kreon fin ut på framridningen och X hade, till skillnad från alla gånger JAG har tävlat, ”tur” så tillvida att han var helt ensam i framridningsridhuset nästan hela tiden.

Så allt flöt på utan minsta problem och Kreon ojade sig inte en endaste gång vilket han ju faktiskt gjort lite grann alla andra gånger X har tävlat.

Inne i tävlingsridhuset var det en ÄNNU större njutning än de föregående tävlingarna; Kreon rörde sig ännu bättre i traven- riktigt, riktigt bra med tanke på att jag ibland gör mig lustig över hans trav.

När galoppp-delen började gjorde X en mycket bra fattning, galopperade på en 15 meters volt, vände snett igenom i galopp och DÅ!!!!!

Då for fan i Kreon och den überperfekta ritten rasade som ett korthus.

Kreon hann göra några serie-byten på vänd snett igenom, sedan tvärstannade han vid nästa långsida, sparkade bakut några gånger och såg allmänt ouppfostrad ut innan X efter en lång stund kunde lotsa tillbaka honom till spåret och fortsätta ritten.

Vid nästa galoppfattning blev det också en del ojande, då bytte Kreon galopp, gick i korsgalopp och sedan förvänd galopp nästan hela volten igenom och sedan var det som att trycka på en knapp och den välartade Kreon fortsatte idiot-Kreons program.

Det positiva var dels allt INNAN galopp-ojandet, det var enligt mig näst intill över Kreons förmåga och dels att X kunde avsluta ritten bra, trots galopp-tjafset.

Det är ju exakt så det har varit när jag själv har tävlat fast X rider Kreon bättre och hanterar också dumheterna på ett mycket bra sätt.

Han blir varken arg eller rädd (jag blir livrädd och paralyserad) utan tar det bara lugnt vilket jag tror är rätt väg att gå.

Jag är också mycket glad att även X och inte bara jag ser allt detta som att hästen är ÄNGSLIG och inte DUM vilket jag tror att 90 % av de som inte känner Kreon hade trott och ansett.

X säger också att det är så milimeter-små marginaler det handlar om; det räcker med en mikro-sekund som man lägger till en hjälp på ”fel” sätt så kan man få en sådan explosion som det blev idag- i grund och botten för att Kreon inte var tillräckligt upprätad när X tryckte på honom för att öka- jag har själv upplevt samma saker när jag tränat för Christina och vet precis hur känsligt det kan vara.

Jag till och med påpekade det för henne i tisdags- att det är en sådan milimeterskillnad på om Kreon ska ta ens hjälper rätt och börja jobba ännu bättre eller om han ska tjura ihop och tex bryta av till trav i stället. Det ställer enorma krav på ens egen ridning , tajming och att man lite känner hästen och vet när det är läge för det ena eller det andra.

Så när ritten var avslutad och vi tittade igenom kritiken kunde vi bara nicka instämmande när vi såg siffrorna:

7,7,7,8,6 (travökning),7,7,8,8,3 (här börjar galopp-ojandet),2,3,5,5,6,6,6,6,7

Att Kreon fick 8 på gångarterna med kommentaren ”mycket trevlig häst” glädjer mig oerhört, han VAR faktiskt så flott, vacker, fin….

Måste förresten än en gång påpeka hur otroligt bra halter Kreon gör med X; jag som har tränat så mycket på dom men ändå inte får dom så bra ser ju och förstår att det måste handla om vår olika (läs: min mindre skickliga) ridning.

Sådär ja…nu har jag fått skriva av mig och gnälla över en häst som verkligen hade en placering som i en liten ask och som på en nano-sekund ”förstörde” allt.

X tycker bara att vi ska ta nya tag och det SKA vi så klart men visst kan man få känna sig liiiite ledsen en liten stund i alla fall?

Lördag- hos veterinären

Ja, idag körde vi åter till ”min” veterinär, tack och lov inte för att besöka HONOM utan för att Kreon och X skulle tävla några meter från kliniken.

Så här direkt efter tävlingen känner jag mig både nöjd, missnöjd, frustrerad och fundersam över min fina men knäppa häst som idag var både dr Jekyll och Mr Hyde.

3 stycken 8:or i programmet (LB:2) och en 8:a på gångarterna (!!!) är ju fantastiskt men slutprocenten, 61,3 får er säkert att förstå att allt inte var ”guld och gröna skogar” under ritten.

Berättar ”allt” senare!

Dubbeldebiterad

För några dagar sedan fick jag mig en tankeställare….

Jag skulle betala en räkning via Internetbanken och upptäckte i samband med detta att Netto-affären som jag jobbar granne med hade dragit samma belopp (76, 70) två gånger samma dag från mitt konto.

Som tur är har jag überkoll på mina inköp och mindes faktiskt exakt vad jag handlat (4 varor) på Netto denna dag och jag var också säker på att jag inte hade gått in där ytterligare en gång och köpt samma saker en gång till :).

Nu kändes ju 77 kronor som en struntsumma i sammanhanget men samtidigt kände jag dels att ”rätt ska vara rätt” och dels att jag ville få svar på hur detta ens är möjligt, dvs att en affär debiterar en TVÅ gånger för ETT inköp. Och nästa gång handlar det kanske inte om 77 kronor utan 777 kronor…

Det var faktisk på ett sätt rena turen att jag ens upptäckte dubbeldebiteringen, sååå noga brukar jag inte granska mina kontoutdrag att jag hade märkt om det slog fel på en så liten summa.

För att göra en lång historia kort fick jag tillbaka mina 77 kronor från Netto och även om de först hävdade att ”detta ska inte kunna hända” så var det precis vad som HADE hänt vilket bevisades av en äldre kvinna som kom in i affären för att klaga på EXAKT SAMMA SAK samtidigt som jag och butikschefen försökte lösa detta mysterium.

Tydligen har ”något hänt” under en begränsad tid i en av kassorna på Netto- det var den otillfredsställande ”förklaringen” jag fick och gissa om jag kommer att kolla mina bankutdrag mer noga framöver även om jag sällan handlar för några större belopp.

Vad säger ni läsare? Har ni koll på ert konto och hade ni upptäckt fadäser som den ovanstående? Hade ni orkat gå tillbaka till affären och klagat?

Fredag- hos X igen

Idag var det äntligen dags att åka till X med Kreon igen och ärligt talat märktes det inte att de inte hade träffats på någon månad.

Kreon gick lika exemplariskt som han alltid gör i X:s ridhus och X själv tyckte att Kreon kändes fin.

Det sistnämnda gladde så klart den partiska ägaren som ju alltid tycker att hästen känns fin (utom när den ojar sig på de skånska vägarna 🙂 ) men det är ju skönt att få bekräftat att det inte är bara Birgitta 12 år som önskedrömmer.

Dagens (samvets)fråga

Nedanstående text inkom från en läsare och eftersom jag tycker att det är en intressant samvetsfråga ställer jag den till er. Hur hade ni gjort:

Var på hästaffären och köpte en halsduk och en borste. Bad även att få titta på ett Dimacci-armband de hade bakom disken. Gillade det inte så jag köpte det ej (1090:-). Förvånad var ett milt uttryck då jag hemmavid öppnade påsen från affären ich fann armbandet där. Kassörskan som packade påsen måste alltså lagt ner det av misstag! Vad göra? Lämna tillbaka det imirgon eller ha det kvar? Mitt samvete säger lämna tillbaka…

Om hagar och dyra vs billiga hästar

På en annan blogg har vi nyligen diskuterat det alltid känsliga (?) ämnet hagvistelse.

Det finns ju lika många åsikter om denna som det finns hästägare och både de som i princip knappt släpper ut sin häst (och då går den ensam, och helt ”madrasserad” med skydd i en liten grusruta) och de som förespråkar mer eller mindre dygnet-runt vistelse ute oavsett väder, vind och annat.

Jag förstår att det är lätt att klanka ner på andra när man kanske inte riktigt förstår att vi faktiskt kan ha väldigt olika levnadsförhållanden beroende på var i Sverige vi bor och till vad vi vill använda vår häst men faktiskt också för vilka pengar vi köpt den sistnämnda.

Vad gäller ”levnadsförhållanden” så vill i alla fall jag inte bo i ödemarken, långt från bebyggelse och jag vill inte heller ha min häst flera mil från min bostad.

Detta medför i Skåne, och om man dessutom vill träna och ha tillgång till ridhus att det inte precis vimlar av gigantiska vidder (hagar) där hästarna kan ströva runt torrskodda och harmoniska under större delen av dygnet.

Hade jag hittat ett sådant stall i min närhet hade jag absolut flyttat dit men som ni vet så är det inte så.

Och om vi ska tala om hästens (inköps)pris- även om detta också kan vara känsligt och ett rött skynke för vissa som menar att alla hästar är lika mycket värda- så vill jag vara ärlig och berätta att detta ABSOLUT har med mitt val av hagvistelse att göra.

Om det skulle hända Kreon något (vilket det förvisso inte behövs en hagvistelse för) är det verkligen inte så att jag bara hade kunnat fiska upp plånboken och köpa en LIKVÄRDIG häst utan vidare.

Han är inte ens försäkrad i sitt inköpspris och dessutom vet man ju aldrig hur försäkringsbolaget resonerar den dagen man kanske vill få sin häst utdömd.

Så ja, jag är mer rädd om Kreon än om en häst som jag hade köpt för säg…40.000 kronor- den hästen hade jag direkt kunnat ersätta med en likvärdig utan att behöva tänka två gånger.

Och hade jag fått en häst till skänks så hade jag varit ÄNNU mer benägen att ta risker genom att kanske släppa ihop denna häst med andra, ha den ute i en stor, slipprig hage, sådant jag helt enkelt inte vågar med Kreon, inte BARA för att han har kostat en del men det bidrar som sagt utan tvekan.

Avslutningsvis tänker jag också att det är lätt att tycka en massa om man tex inte själv, genom eget hårt arbete, kanske i åratal, har lyckats spara ihop pengar till ”drömhästen”.

Många FÅR ju faktiskt sin häst av föräldrarna och fattar då kanske inte hur otroligt svårt det kan vara för en ”vanlig knegare” att ”unna sig” en häst.

Då är det också lätt att gapa om att ”hästen ska få vara häst” (läs: gå ute dygnet runt med andra hästar).

Sedan hoppas jag att ni utifrån mina tidigare blogginlägg fattar att jag så klart är FÖR hagvistelse, så mycket det bara är REALISTISKT men jag vill också visa på att saker och ting inte alltid är så ”svart eller vitt” som vissa tycks tro.