En vän berättade för ett tag sedan att hon var nyförälskad, och inte i vem som helst utan i den bättre versionen av den häst hon lämnat på tillridning i några veckor och nu fått tillbaka.

Hästen har efter återkomsten till ägaren visat på exakt de förbättringar hon önskade och hon är självfallet mycket nöjd och glad över detta.

Om vi lämnar just denna specifika häst så skulle jag vilja ge ALLA rådet att vid behov ta hjälp av någon skickligare ryttare om man tycker att man under en längre tid har ett problem som man inte lyckas lösa.

Jag har genom åren sett allt för många som både argt och frustrerat kämpat med sin häst utan att egentligen komma vidare och det dödar många gånger både lusten och viljan att utvecklas.

Man kan, även om man tränar regelbundet för någon, känna att man har kört fast eller att just denna specifika tränare inte reder ut de problem man har och då ser jag inget fel i att begära en second opinion eller komplettera den ordinarie tränaren med någon annan bättre lämpad för just denna uppgift.

Så gjorde jag tex med Archie- jag provade att byta tränare en längre period men när både denna och den förgående (båda mycket skickliga tränare och tävlingsryttare) tyckte att jag skulle sälja så kände jag mig mycket mer säker i mitt beslut- särskilt som båda hade ridit min häst kontinuerligt och inte bara vid något enstaka tillfälle.

Sedan handlar det väl som med det mesta andra om hur mycket man har råd att lägga på någon form av tillridning/ utbildning och också om man kan hitta någon som man tror är kapabel att hjälpa till men jag tycker verkligen att man ska prioritera detta om man kan.

Som ni vet tar jag ju själv hjälp på grund av Kreons tävlingsmupperier och det har jag inte ångrat en sekund.

Hade jag fortsatt att försöka på egen hand ser jag bara tråkiga scenarion framför mig; troligen hade jag bara befäst det dumma beteendet mer, Kreon hade kanske slängt av mig och rent ut av skadat mig allvarligt och då om inte annat hade jag troligen inte varken velat eller framför allt vågat rida honom mer.

Och eftersom jag trots allt både har investerat en del pengar i själva inköpet OCH absolut tycker mycket om min häst så vill jag känna att jag uttömt alla möjligheter att få bort icke önskvärt beteende på tävlingsplatserna innan jag ens börjar fundera på att tex sälja honom (eller sluta tävla).

När jag var yngre såg jag mer prestige i att klara allting själv men idag tänker jag bara att det är dumt att ”utsätta mig” om det inte behövs och det finns någon annan som gör det bättre.

Jag har ju också sett massor av långt skickligare ryttare än vad jag är ta hjälp så om dom kan göra det- vem är då jag att tycka att jag klarar mig själv?

Jag kanske inte ens behöver ett frågetecken i rubriken- bilden ÄR nog den sämsta på en outfit :).

Så ni som ville se hur Muppis och jag vanligtvis ser ut får nog vänta lite till *ASGARV*.

Och nej…jag har inte MEDVETET tagit ett så uselt kort- det blir helt enkelt inte bättre med telefon och immig spegel :).

Sedan jag köpte Kreon har jag av ganska naturliga orsaker givit lite extra akt på vad folk anser vara ”en snäll häst”- de växer inte på träd och jag har ju behövt sådana i min träning av Kreon vad gäller uteritterna.

Jag har sedan länge konstaterat att just det där med vad man anser är en SNÄLL häst är väldigt subjektivt- ägaren kanske uppfattar hästen som snäll medan man som åskådare tänker ”den hade jag inte satt mig på för en miljon” men det kan också vara så att den häst man minst förväntar sig ska vara snäll är just detta eller vice versa.

I mina efterforskningar på snälla hästar som uteridningssällskap åt Kreon har jag varit med om alla varianter.

En häst sades vara såååå otroligt snäll, ingenting kunde rubba den och det skulle inte spela någon roll vad Kreon eventuellt sysslade med; denna häst skulle förbli oberörd.

Jo, tjenare…

De 2 gånger jag hade detta djur som sällskap hoppade den till för fler saker än Kreon och reagerade till och med på saker som Kreon inte ens noterade och måttet rågades då ryttaren på den andra turen satt av och ledde den hem eftersom hästen kändes väl spänd.

Då fick jag bocka av denna häst från min lista på sällskapshästar- det gör jag för övrigt med ALLA hästar som ens visar den MINSTA tendens till annat än fullständigt supersnällt beteende.

En annan häst jag också red ut med en gång (och som givetvis presenterades som snäll- annars hade jag inte följt med) utstrålade sådan osäkerhet själv (den liksom skrittade med spända, tvekande bakben vilket Kreon såg eftersom han gick bakom)  att Kreon var som en fiolsträng under nästan hela ritten och jag satt bara och önskade att vi skulle komma hem helskinnade.

Sedan har vi motsatserna:

Det intressanta är att en av Kreons pålitliga kompanjoner kan stressa upp sig oerhört- både vid hagintag tex eller i ridhuset och hade man sett den i bara dessa situationer hade man tänkt ”ALDRIG I LIVET” men den har aldrig rört på ögonbrynen vid våra uteritter.

Den klart lysande stjärnan är dock Kreons tant-vän Hera som med ålderns rätt har tagit som sin uppgift att hjälpa snorungen i hans svåra stunder utomhus.

Hera, som den röda kvinna hon egentligen är, tycker vanligtvis verkligen inte om att ha NÅGON i häcken men det är precis som om hon förstår att Kreon ibland BEHÖVER det, att han inte är ute i några onda avsikter utan bara är en idiot som hon måste förbarma sig över :).

Jag vet egentligen inte hur lönt det är att jag försöker att FÖRTYDLIGA vad jag menade med mitt inlägg ”Exempel på dagens skryt?”- just kommentarerna till detta bekräftar för mig att man ibland läser det man vill läsa och att man tycker att det är roligare att tolka det skrivna till sin egna version för då kan man hugga på ett annat sätt än om man faktiskt hade läst vad som står.

Men ok…om någon bryr sig och kanske kan tänka sig att inte bara hävda att jag är en avundsjuk person så:

Till att börja med anknöt inlägget till ett inlägg skrivet dagen innan där jag IFRÅGASÄTTER om det inte är så att många ungdomar visar exempel på sina outfits mer för att skryta än något annat. Jag undrade i samband med detta hur detta påverkade tex deras föräldrar som ju oftast är de som får ”stå för fiolerna” och sedan uppkom en diskussion kring detta.

När jag skrev inlägget ”Exempel på dagens skryt?” så  framgår det redan av RUBRIKEN att jag ställer en FRÅGA (frågetecknet betyder just detta) och inte att jag PÅSTÅR något.

Jag frågar alltså om man skriver att man har fått en hjälm för 9.5000 för att skryta.

Detta var en allmänt ställd fråga där jag tog ett exempel från en anonym bloggare- verkligen inte för att på något sätt outa just henne.

Att jag skrev att jag tyckte att hjälmen var ful berodde på att man ofta då man skriver om andras dyra saker blir anklagad just för att vara avundsjuk vilket ju mängder av kommentatorer påstår att jag är trots att man i min värld inte kan vara avundsjuk på någon som har något man tycker är fult.

Så; för sista gången: nej, jag är inte avundsjuk på någon som har fått en enligt mig ful hjälm och hade jag velat ha en likadan hjälm hade jag väl bara kunnat beställa en- inte skriva om hjälmen som exempel i mitt inlägg.

Och det viktigaste av allt: jag tog hjälmen som ett allmänt exempel utan någon som helst avsikt att peka ut vem som fått hjälmen- det har mängder att kommentatorer gjort allt för att avslöja och deras kommentarer har jag därför fått redigera.

Jag har mig veterligt aldrig tidigare varit inne på denna tjejs blogg innan jag fick länken om hjälmen av en bloggläsare, jag har definitivt inte skrivit något på tjejens blogg (som hon påstår) och för mig är det fullständigt egalt VEM som äger hjälmen- det är som sagt inte DET inlägget handlar om.

Ni som vill kan fortsätta att överösa min blogg med information om vilken gåva till mänskligheten denna tjej är- det spelar ingen roll eftersom inlägget inte handlar om henne.

Jag tycker ”bara” att det är intressant att diskutera vilken påverkan det kan ha på både barn och vuxna när det skrivs om så dyra produkter som denna hjälm och det tycker jag att jag ska få lov att göra utan att genast bli utpekad som avundsjuk.

Jag kommer aldrig att avslöja vem tjejen vars hjälm jag skrev om är (och jag har för övrigt aldrig hört talas om henne innan jag såg länken till hennes blogg) så ni som vill fortsätta att skriva avslöjande detaljer om henne har inget för det i eventuella fortsatta kommentarer på MIN blogg.